Någon som vet vad som händer på första mötet med arbetsförmedlingen efter de har fått mina utredningspapper?

Kommer de hjälpa mig få ett anpassat jobb eller börja utreda min arbetsförmåga?

Jag vet att jag inte kommer klara av ett heltidsjobb i fortsättningen pga jag mått så dåligt och ändå inte varit på jobbet mer än i genomsnitt deltid under 1 års tid pga jag var hemma sjuk.

Hur kommer min inkomst kunna se ut isåfall?
Alltså kommer jag tex få halv sjukpenning och någon annan ersättning för de timmar jag skulle orka arbeta om dagarna?

Någon som vet vad som händer på AF nu efter jag har mina diagnoser?

Är i ungefär samma situation. Nu har jag stämplat så länge att jag är på väg in i den ökända JUG:en (jobb och utvecklingsgarantin). Fick mina diagnoser i höstas och vet inte vad som kommer att hända.

I mitt fall vet jag ungefär vad jag klarar och inte klarar och vilken typ av jobb som kan vara möjligt. Här var npf-utredningen till hjälp.

AF anlitar s.k. arbetspsykologer. Redan före min npf-utredning blev jag snabbutredd av en sådan. Hon skrev en rapport till AF om min arbetsförmåga.

Jag måste också snart börja kolla upp FK eftersom jag tror jag kommer få svårt att hitta ett passande heltidsjobb.

barracuber skrev:Är i ungefär samma situation. Nu har jag stämplat så länge att jag är på väg in i den ökända JUG:en (jobb och utvecklingsgarantin). Fick mina diagnoser i höstas och vet inte vad som kommer att hända.

I mitt fall vet jag ungefär vad jag klarar och inte klarar och vilken typ av jobb som kan vara möjligt. HÄr var utredningen till hjälp.

AF anlitar s.k. arbetspsykologer. Redan före min npf-utredning blev jag snabbutredd av en sådan. Hon skrev en rapport till AF om min arbetsförmåga.

Jag måste också snart börja kolla upp FK eftersom jag tror jag kommer få svårt att hitta ett passande heltidsjobb.

Kommer AF troligtvis börja utreda mig om min arbetsförmåga tror du?
Jag vet ju vad jag klarar av och inte men AF gör ju inte det

Det står något på FK hemsida om att kommer man aldrig kunna jobba heltid mer i livet pga funktionshinder som gör att man har nedsatt arbetsförmåga så har man rätt till sjukersättning
(sen hur mycket sjukersättning man får beror väl på hur mycket man orkar jobba och inte antar jag)

Vet inte hur detta stämmer med verkligheten för min tanke är väl att om jag har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga så borde jag väl inte ha akassa utan sjukersättning (även om det bara är halv sjukersättning)

csharp skrev:

barracuber skrev:..
AF anlitar s.k. arbetspsykologer. Redan före min npf-utredning blev jag snabbutredd av en sådan. Hon skrev en rapport till AF om min arbetsförmåga.

csharp skrev:Kommer AF troligtvis börja utreda mig om min arbetsförmåga tror du?
Jag vet ju vad jag klarar av och inte men AF gör ju inte det

Jag har ärligt talat inte fattat vem som gör ska göra vad. Dessutom görs ju allting om hela tiden...

Efter min utredning frågade jag min handläggare på AF om han ville ha papprena men nej, han var inte intresserad (han var öht sällsynt inaktiv). När jag går över till JUG:en lär jag ju dock få nån ny handläggare och h*n kanske har helt andra regler...

csharp skrev:Det står något på FK hemsida om att kommer man aldrig kunna jobba heltid mer i livet pga funktionshinder som gör att man har nedsatt arbetsförmåga så har man rätt till sjukersättning
(sen hur mycket sjukersättning man får beror väl på hur mycket man orkar jobba och inte antar jag)

Ja, det låter ju bra. Frågan är hur det håller i praktiken. Man har ju hört mängder med skräckexempel senaste åren....

csharp skrev:Vet inte hur detta stämmer med verkligheten för min tanke är väl att om jag har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga så borde jag väl inte ha akassa utan sjukersättning (även om det bara är halv sjukersättning)

Jag gick på a-kassa i flera år trots att jag borde haft sjukersättning. Jag hade svårt att ta till mig informationen om asperger/npf (imbillade mig att jag skulle kunna landa på ett vanligt jobb). Det dröjde innan jag äntligen sökte mig till utredning, därför gick tiden. Nu visade ju utredningen att jag verkligen har en funktionsnedsättning så nu är det väl dags att dra igång "sjuksvängen", antar jag *gulp*

@barracuber

vi kan ju ha gemensam uppföljning om hur det går för oss

jag kan meddela emellanåt hur det går för mig

ska på första mötet med AF i början av februari så jag kan ju berätta hur det gick för mig då

@csharp

Helt ok.

Det som gör mig orolig med FK är att jag ganska ofta läst här att enbart en aspergerdiagnos inte kommer att räcka för att få sjukersättning.

Nu är ju dock AD(H)D ihop med aspergern extremt vanligt. Och hur AD(H)D kan sätta ned ens arbetsförmåga kanske är enklare att förklara än vad aspergern gör. ADHD är mera greppbart på något sätt, det handlar om exekutiva funktioner som planering osv. (Aspergers syndrom, trots att det också ofta ger arbetsnedsättning, är fortfarande alltför okänt och mystiskt till och med inom vården )

I mitt fall så har jag förutom 'autismliknande drag' även misstänkt ADD vilket också sänker min arbetsförmåga. (Om det verkligen är ADD kan bara fastställas genom medicinering. Möjligen måste jag testa det först).

Sen hoppas jag mycket på att företag som LeftisRight ska bli vanligare. Sverige ligger långt efter Danmark vad gäller aspievänliga företag.

För mig handlar min nedsatta arbetsförmåga mer om att jag förutom ångest, stress och oro att jag faktisk blir sjuk, alltså att jag varje dag på jobbet när jag arbetat har haft extrem huvudvärk och migrän, yrsel, illamående och varit så trött ibland att jag haft svårt att hålla mig vaken.

Jag orkar inte fortsätta ha det så om jag ska behöva arbeta.

Hejsan...

Jag har liknande bakgrund som ni som skrivit i tråden tidigare. MIn erfarenhet är att när jag blev sjukskriven för utbrändhet fick jag genomgå en utredning som landade i en en autismliknande diagnos tillsammans med två tidigare kända neurologiska skador. Jag fick efter utredning en aktualisering för ett rehabiliteringsår där min arbetsförmåga samt vilka typer av arbetsuppgifter och miljöer som är lämpliga, testades. Jag är nu i den situationen att jag enligt FK har rätt att ansöka om sjukersättning då det är näst intill klarlagt att jag har nedsatt arbetsförmåga med 25% även i anpassat arbete.

Därefter är det FK som avgör om jag får ersättning eller ej...Det finns nu dokumentation av detta (nedsatt arbetsförmåga)samt läkarintyg som visserligen måste förnyas,men i allafall (att jag behöver anpassat arbete och att min arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt för all framtid med 25% i alla på arbetsmarknaden förekommande arbeten). Jag ska därför träffa läkare nu för läkarintyg som krävs för att ansöka om ersättningen,samt för att få vara fortsatt sjukskriven till dess mina dagar löper ut. Jag blir därefter aktualiserad för arbetslivsintroduktion och i mitt fall,samarbete med SIUS för att finna ett passande anpassat arbete.

Under rehabiliteringsåret hade jag rehabpenning motsvarande sjukpenning. Rehabåret skedde i samverkan mellan Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Jag befarar att jag efter mer än tre års arbetslöshet och sjukpenning/rehabpenning riskerar hamna i AGAn jag med.
Ångesten över hur det här ska gå ekonomiskt och med arbete hopar sig...knappast rehabiliterande...

Fantasy

Kan diagnoserna kanske vara en fördel så att man inte kan bli behandlad hur som helst i FAS3?

Bror Duktig skrev:Kan diagnoserna kanske vara en fördel så att man inte kan bli behandlad hur som helst i FAS3?

Ja, det undrar jag.....Fas 3 är en riktig mardröm för mig. Själv är jag precis på väg in i FAS 1...

Jag har pratat med en person och det finns folk som trivs på de jobb de får i fas tre. Jag vet inte. Själv så var jag i fas 2 och vägrade då att lyfta någonting som var tyngre än en penna. Jag avstängdes från jobb och utvecklingsgaranting och dessutom så sa jag upp mitt psykiska funktionshinder i ren protest mot det hemska och förnedrande bemötande som jag fick av arbetsförmedlingen så jag var inte välkommen tillbaka till jobb och utvecklingsgarantin heller.

Sen hamnade jag på praktik via aktivitetsersättning och nu har jag skrivit på en utvecklingsanställning och fått statsbidrag.

Det som jag är emot i detta system för arbetslösa är att man inte tillåter folk att leva med den personligheten de har och den nivå de har. Mycket med jobb coaching etc går ju ut på förändringsprocess etc. Varför inte börja med att acceptera folk istället. Ge folk inre frid. Utgå ifrån individen istället för systemet.

Hela välfärldssystemet tycker jag är så. Har man någon diagnos etc så åker man berg och dalbana i det här välfärdssystemet men någon acceptans kommer inte.

Min slutgiltiga förståelse av allt detta är att det är det rashygieniska sverige som styr i välfärdssverige.

Jag kom ihåg när jag höll på med konspirationsteorin och det fanns högt uppsatta byråkrater, dvs akademiker, socialister som var nazistiska och fullständigt saknade empati för folk. Jag tror att detta välfärdssystem har dessa individer i mörka korridorer, byråkrater utan känslor. Systemet är inte skapat för att hjälpa folk är min mening. Det skapades för att hjälpa endast de som inte behöver hjälp och alla andra ska åka berg och dalbana i systemets välfärdspolitik som har sitt plommonspråk och sin tvetydighet och sina gymnasiala arbetsförmedlare som agerar enväldigt som om de va små omogna barn.

Folk sitter i fas två och hamnar sedan på något grej så att de hamnar på akassa igen efter ett års jobb och sedan är de tillbaka i fas ett. Berg och dalbana. Sjukt. Aldrig i mitt liv att jag skulle vara deras slav.

Jag totalvägrade att söka några jobb alls. Ha lite civilkurage. Ett system som är inhumant och inte skapat för människor som ska må bra är heller inte menat att få fortsätta existera.

Dessutom rekommenderar jag att JO och DO anmäla allt!

Får man ett vanligt men anpassat jobb med vanlig lön och som räknas som "tillvidare anställning" alltså fast jobb även om det skulle vara tex halvtid/deltid?

csharp skrev:Får man ett vanligt men anpassat jobb med vanlig lön och som räknas som "tillvidare anställning" alltså fast jobb även om det skulle vara tex halvtid/deltid?

Om du fixar det själv så är det möjligt att de ställer upp med lönebidrag eller någon form av lönesubvention till arbetsgivaren. Det händer att arbetsförmedlingen ordnar detta, jag har dock hittills aldrig träffat någon, så chansen är nog större att du blir miljonär på postkodslotteriet.

Detta kommer att hända ungefär:

Du kommer att få träffa en handläggare, om du inte är registrerad d.v.s. inskriven på Arbetsförmedlingen blir du det. De kommer också att koda dig, de brukar vilja lägga personer med Asperger i kategorin Inlärningssvårigheter och Dyslexi, själv tyckte jag det var helt galet så jag bad om att hamna i kategorin Psykiska funktionshinder.
De kommer inte göra någon arbetsförmågeutredning på dig i det här skedet, de har blivit mer ovanliga eftersom det inte finns någon evidens för att de har någon effekt.
Du kommer bli informerad om att du kan söka a-kassa om du har rätt till det, du får inte sjukpenning eftersom du inte är sjukskriven.