Fenren skrev:sluta! jag blir ju sugen på paj!

En sån paj med?

snarare en sådan

ford skrev:-I helvetet serveras det endast s.k. "dennis hot dogs" med mos, eller falukorv i ugn, med skalpotatis, som man sköljer ner med rabarbersaft!!! *kör fingrarna i halsen*

Haha, underbar beskrivning av helvetet!

Jag har alltid tyckt illa om de flesta grönsaker. Tycker vare sig om konsistensen eller smaken. Speciellt purjolök och selleri.

Blir jag bjuden på mat, brukar jag alltid undvika grönsakerna.

Speciellt vidrigt är råa grönsaker, tillagade finns det de som faktiskt är ätliga i mindre mängder.

Inälvsmat är jag inte heller något större fan av. Usch !
Anledningen är väl just att det är mat man fått lära sig är lite äcklig och märklig, har egentligen ingen större erfarenhet av att äta det.

Och våt korv, dvs korv i grytor och liknande. Det är något med konsistensen tillsammans med smaken som blir obehaglig...

Jag äter i stort sätt all mat och är väldigt förtjust i fin mat, att äta god mat är en viktig del av livet för mig.

Mvh

KrigarSjäl skrev:-Burkchampinjoner
-Vitlök
-Ostfyllningar/smält ost
-Makaroner

Vägrar jag äta. Annars är det inga större problem.

Allt det där tycker jag är gott.

Jag är alltid extremt hypokondrisk när det gäller mat. Jag måste t.ex. ALLTID veta att maten inte är gammal innan jag äter den.
(bl.a. för att jag ibland vid något enstaka tillfälle i livet råkat ta en tugga av något mögligt bröd eller liknande, efter sådana händelser så har jag blivit så traumatiskt äcklad att jag helt enkelt skippat att äta bröd på flera månader.)

Sedan har jag alltid haft svårt med ihopblandad mat. Jag har alltid hatat konstiga såser och blivit jätteäcklad om någon häller sås på potatis osv.
Sedan avskyr jag lådrätter, lasagne, soppor, pajer och dylikt.

Dessutom har jag även lite bacillskräck så jag ogillar att veta om någon "tagit" i det som jag ska äta innan.

Problemet för mig är att jag äter först och blir äcklad sen, men vill inte nedvärdera mig med att stoppa fingrarna i halsen... så rullar det på...

Jag är också extremt noga med att kolla datum på allting jag äter och även om det står hur många dagar det håller sig efter att man öppnat förpackningen. Konservburkar får inte ha minsta skråma för då kanske det växt bakterier i livsmedlet på insidan. Jag tycker inte heller om att se när någon tar i livsmedel utan handskar, om jag inte sett personen i fråga tvätta händerna noggrant innan.

Att dela mat och dricka med andra har jag inga problem med. Däremot tycker jag att det är vidrigt när någon ska försöka ta bort sina "baciller" från exempelvis en petflaska genom att gnugga sin handflata mot den.

Har många rätter jag ogärna äter och det är viktigt att allting är uppdelat på tallriken och inte nuddar varandra. Torsk med äggsås och potatis samt "vita" fiskar (såsom tilapia eller torskfikar) äter jag gärna ihopmosat till en gegga. Men det är otroligt viktigt att jag själv fått lägga upp maten på tallriken och själv fått mosa ihop det.

Oj, det blev lite långt och jag skulle kunna skriva ännu mera. Är väldigt petig med maten men kan tvinga i mig mat för att vara artig eller inte vara för krånglig och om jag är den enda i ett sällskap som ogillar en viss restaurang eller maträtt.

Jag hade extrema problem med mat under hela min uppväxt och åt nästan inget alls.

Jag har i princip samma problem idag. Skillnaden är att jag faktiskt äter allt nu, då jag tvingar i mig maten. Generellt är det konsistensen som är jobbigast. Bakterieskräck eller liknande har jag aldrig haft. Om något så är det motsatsen. Dvs när alla andra blir äcklade så blir inte jag det.

När jag var liten så var jag riktigt petig med maten. Jag kunde bara äta slät och enfärgad mat och det fick absolut inte finnas synliga kryddor, kryddor var min stora skräck. Detta ledde till konflikter både hemma och i skolmatsalen. Hemska minnen.. Nu i vuxen ålder så är jag mer flexibel, men har fortfarande väldigt lätt att bli äcklad och illamående. Konsistensen i maten är väldigt viktig för mig.

Kokt potatis har jag svårt för, men stekt går ann.
Majonnäs kunde lika gärna vart saltsyra.

jag blir så äcklad av all mat att jag kan typ bara äta grönsaker....

Jag äcklas inte så mycket av att äta mat (bara om jag tycker smaken är äcklig), men däremot av att ta i mat eller få det på mig. Får nästan panik om jag spiller på kläderna eller om jag blir kletig om händerna och inte har möjlighet att tvätta mig.

Bland det värsta som finns är makaronstuvning och allt som har smält ost ovanpå. På pizza funkar det men ingen annanstans.

Personligen tycker jag att allt borde vara täckt av smält ost. Men russin kan dra åt helvete.

Nefarious skrev:Men russin kan dra åt helvete.

Hahaha! +1

För mig varierar det i perioder. Just nu äter jag helst bara sallad med avokado och bacon. Klarar absolut inte av fisk nu. Men har inte en aning om hur det är i morgon eller nästa vecka Händer att jag lagar mat som jag tror att jag vill ha men inte kan äta när det är klart för att det nu känns äckligt. Smaksinnen varierar oxå så ibland är allt för starkt och ibland är allt smaklöst.

Champinjoner går bara inte att äta. Hade tidigare problem med att se på tonfisk men de problemen har lyckligtvis försvunnit nu.

Har svårt med saltat och falukorv. Överkokta saker gör mig ilsken. Mat utan tuggmotstånd är extremt jobbigt. Kokar och steker alltid maten så nära exakt rekommenderat som möjligt.

Nu har jag börjat träna lite mer seriöst och då har jag mycket överseende med mat.

Jag brukar äta maten så att jag kanske äter grönsaker först, sedan allt kött, sedan pastan. Jag har svårt att blanda mat i samma tugg, men på pizza och smörgås går det bra. "Det ska vara så på pizza". Konstigt det där.

Stuvade makaroner och stuvningar i regel har jag svårt för.Pasta...

Inälvsmat, ärtsoppa , lutfisk, surströmming och sillbullar. Dessa livsmedel äcklar mig.

Thurizas skrev:Stuvade makaroner och stuvningar i regel har jag svårt för.Pasta...

-Stuvade makaroner är ondska i fysisk skepnad...