Vad jag har förstått finns det avsett för AS en kognitiv minnesträning.
Är det någon som tränat minnet med denna metod!
I den neuropsykologiska utr som jag genomgick förstår jag inte hur jag kunde i vissa frågor svara helt tokigt.

Jag hade räknat ut att en chokladkaka skulle kosta 1200 kr !!!!!!

Det är för mig helt obegripligt..men å andra sidan, hur kunde jag lyckas med mera kvalificerade uppgifter!

Jag har själv en dissfunktion i mitt korttidsminne.
tydligen finns det en nedsatt minnes funktion inom AS.

Jag upplever svårigheter när någon som muntligt informerar mig om något. Ofta får jag fråga flera gånger för att förstå. Men ibland säger jag att jag förstår, fast att jag inte gör det.. det kan vara ett sätt att för mig att jag vill ha lite mera tid för att förstå själv och fråga om senare om jag förstått rätt. Man behöver mer tid för att bearbeta informationen med andra ord.


Men när det är i skriftlig form klarar jag av det mycket bättre, men jag upplever ochså koncentrationsvårigheter.
Om jag vill koncentrera mig får det inte finnas några störningsmoment runt mig för att jag skall kunna fokusera på mina uppgifter
Jag är vetgirig och vill förstå sambanden och om hur vi fungerar.

Inte för att jag har några svar, men jag är precis likadan. Det kunde varit jag som skrivit din text - så du är i alla fall inte ensam.

Min personliga lilla gissning är att alla intryck vi bombarderas med behandlas på samma sätt som den intformation som "egentligen" är viktig. Att hjärnan inte är selektiv på det sätt den borde utan tar emot precis alla intryck. Så sitter man och lyssnar finns det mycket som stör.

En gång då jag pluggade var det döva med och de hade tolk. "Min" plats som jag vägrade avvika från var precis framför dessa tolkar och sedan de kom in i bilden sjönk mina resultat nämnvärt för jag inte kunde sortera bort deras "viftande" från föreläsarens information.

Då jag gått på föreläsningar har jag alltid skrivit ner precis allt som sagts. Grymt jobbigt, men att bara lyssna och minnas har inte fungerat. Jag kan höra eller säga jättesmarta saker, men i nästa stund är det borta.

Jag vet inte hur det fungerar, men jag har funderat mycket på det och jämfört mig med omginingen. Bland annat är jag den som kommer ihåg saker som ingen annan lagt märke till som vad killen vid bordet bredvid oss på restaurangen beställde. Jag vet att det låter motsägelsefullt, men jag tror på det selektiva och att intrycken blir så många att en del minnan stannar och andra inte utan att man själv kan göra något åt det. Och att skillnaden ligger där. De utan diagnos kan stänga av omgivningsbruset medans vi med AS helt enkelt inte kan stänga av och därför fullständoigt bombarderas med intryck. Att vi på något sätt inte gör skillnad mellan information utan tolkar all info som lika viktig.

Som sagt var, jag vet inte utan bara säger som jag känner det. Hur det rent faktiskt vet jag inte och någon övning har jag inte haft. Däremot vet jag att det ger bra resultat om jag skriver ner vad som sägs. Tyvär fungerar det sällan utanför studier/sammanträden så... Ja, problemet kvarstår...

intressant inblick du Seroc gav mig om hur vi tänker.
Jag har provat att om jag visste i förväg om att viktiga uppgifter skulle lämnas hade jag med mig en mp3 spelare med röstinspelning och som jag i efterhand kunde selektektera vad som var viktigt eller ej.
Det var ett hjälpmedel för mig, att höra det mer än en gång.
Ur tidsperspektiv är det inte precis effektivt, att behöva lyssna 2 ggr för att man skall kunna lättare urskilja vad som är viktigt.

jag har letat fram nedan skrivna information.

Vi tar in informationen visuellt, via ögonen som går via hippocampus och amygdala till hjärnbarken, där det arkiveras. Amygdala får ständigt information från våra sinnen om allt som pågår omkring oss. Det är tydligt att denna lilla struktur bearbetar inkomna data.
I hippocampus sker det en orientering av tid och rum och en sammanfattning av information i form av ett helt mönster av intryck, känslor och fakta om viktiga händelser.

Strukturen hos amygdala kan vara en annan eller storlek, om den skulle vara förminskad. som gör att vi har svårare att urskilja vad som är viktigt. Om den arbetar på ett annat sätt. Efter som vi bombaderas av intryck.
För jag har för mig att amygdala sorterar bort det som är mindre viktigt.

Jag vet att hippocampus kan minska i storlek vid stresspåverkan.
men återhämtar sig ochså om det skulle behövas. visst är vi stresskänsliga ochså.

vi är ju ochså en nedsatt förmåga till tidsuppfattning då måste hippocampus vara inblandad.

Att jobba skift är inte bra för en AS. Jag tappade kontrollen av mitt liv, när jag hade oregelbunda arbetstider.

KOGNETION innebär individers sätt att inhämta, bearbeta och använda information. De processer som används vid informationshämtande involverar tanke, språk, minne och

perception (syn, hörsel, lukt, smak och känsel).

En nedsättning eller störning i dessa processer innebär att information bearbetas, tolkas och analyseras på ett bristfälligt sätt.

Koncentrationsproblem, känsloförflackning, kommunikationsproblem, bristande analys- och tolkningsförmåga är samtliga exempel på konsekvenser som kan uppstå.

jag tycker att detta inlägg kan läggas till ovanstående inlägg. Jag gillar att dissekera i detaljer.
Det skulle vara intressant ifall jag hittade någon litteratur om AS och som styrker det jag tror. Och som i mera detalj kan förklara sambandena ang AS.

Den information jag hittat ovan är helt och hållet hämtat från stress relaterad litteratur.

tydligen finns det en nedsatt minnes funktion inom AS.

Jag har ett ovanligt bra minne.

Förlåt om jag utryckte mig otydligt. vilket minne är du bra på saninaé ?
Det finns olika "minnesfunktioner.

Jag tror att du har ett ovanligt bra detalj/bildminne.
Jag tror ochså att du har ett bra kunskaps minne.

Det finns ochså långtidsminne och som ochså är indelat i sin tur.

Om man kör en bil från tex Göteborg och till Stockholm.
Om resan skedde för ett år sedan. Hur mycket kom man ihåg eller iaktog under resans gång, nu 1 år senare.(rörelseminne).
Fakta/kunskaps minnet är Göteborg och Stockholm.

om minnet läggs på långtidsminnet kan vi säkert komma ihåg exakt vad man en gång inprogramerat i minnet.

om jag får en följd av ord, ingen mening utan enstaka ord och som jag skall försöka komma ihåg då får jag problem.
Trots att man upprepar med muntligt tal ett flertal ord gång på gång så fastnar de inte hos mig. Jag hinner glömma av det första ordet innan jag hörde det 4:e ordet.

det kan ochså vara mina stresskador som uppträder så?
Är det någon som känner igen sig !

Det var ju en del av mina tester. Neuropsykologen läst upp 7 el om det var 9 ord och sen skulle jag rabbla dom..... *doh* Det gjordes om fler ggr och ibland fick jag göra ngt annat mellan att hon läste dom och att jag skulle upprepa dom *suck* Jag tror jag hade 4 rätt el ngt, hopplöst.

Samma sak med sifferserierna hon läste upp, dåligt var bara förnamnet på resultatet. Ändock har jag ett ypperligt sifferminne i vanligt fall. Portkoder sen jag jobbade som brevbärare, för 10 år sen, sitter som berg i minnet.

/Kaks

Dumle. Jag vet att det finns långtids minne och korttidsminne. Fast jag var nog bara för trött för att skriva ordentligt när jag skrev det där.
Jag är bra på korttids minne. När psykologen skulle rabble upp siffror och jag skulle upprepa dem. Då klarade jag 8 siffror framlänges. och 6 siffror baklänges. Bra långtids minne har jag också. Inte så bra koll på vilka minnestyper som finns där dock. Men jag kan komma och betala tillbaka en skuld till kompisen veckor senare. när kompisen glömt bort allt.

Jag tycker det är intressant det här med minnen. Med tanke på filmen Rainman. Där Dustin hoffman hade ett exeptionellt minne och en uppfattningsförmåga. Det har påståtts att vi använder bara 10 % av vår hjärnkapacitet. Vissa saker kan vi bara, men vi vet inte hur vi gör det..
det kommer bara av sig självt eller hur Saninaé. Du verkar ha ett mycket bra minne.
Jag tror ochså att vi skall försöka vara oss själva så mycket vi kan. Vi har ju våran hjärnstruktur, varför skall vi omstöpas till någon annan!

Hur reagerade ni andra när ni fick eran As diagnos?

Jag kände en lättnad och jag såg tillbaka på mitt liv och fick förklaringar varför jag uppträdde och reagerade så i olika situationer.

jag vill veta så mycket om AS. Det har bara gått 2 månader sedan beskedet kom till mig. Jag känner en törst och ett behov.
Men jag tror att jag är bara i början av min inre resa. Så mycket mera har man att lära.

Men ju mer man lär sig, ju mer införstådd blir man att hur lite man kan egentligen. Livet är outgrundligt ibland.

Att skriva är ochså viktigt för oss själva, för vi får feedback, på vad vi skriver, hur vi formulerar oss. Vi känner en stimulans och använder vi svåra ord är det som en kick för oss.

Nu ber jag om ursäkt för nu håller jag mig inte riktigt till den ursprungliga tråden. Men jag vill dela med mig för hur jag tänker.

hur jag reagerade på AS diagnosen tar jag nog hellre upp i en annan tråd.

Men när det kommer till minne så är insikt i hur minnen fungerar användbart.
Jag kan ofta avgöra hur sannolikt det är att ett minne jag har är korrekt.
kunskap ger en också bra trick för hur man kan enklare lära sig saker.

Jag följt program via UR på sv-tv.
Nedanstående fakta gäller den i verkligheten levande "Rainman".

I programmat igår den 29 maj 22.45 framkom ochså som jag misstänkt att vi med AS har en minskad aktivitet i amygdala.


Kim Peek inspirerade manusförfattaren Barry Morrow till filmen Rainman. Kim lägger allt han läst på minnet. Idag finns det mer än 12 000 böcker lagrade på hårddisken i hans hjärna. Kim är även ett mattegeni och han kan rabbla alla sånger han hört. Men Kim är också autist och kan inte klä på sig själv, laga mat eller borsta tänderna. Vad är det som ger Kim detta rent övernaturliga minne samtidigt som han inte klara av allt det vardagliga som du och jag gör av gammal vana?


En annan specialbegåvning är Matt Savage som kallas ”jazzens Mozart”. När han var sex år lärde han sig spela piano över en natt. Som sjuåring komponerade han jazz och släppte sin första CD. Även Matt Savage är autist. Han klara inte av att gå i skolan utan undervisas hemma. Men var kommer Matts kreativa förmåga ifrån?

En teori är att savanter ser världen som den verkligen är och inte som vi ser den, genom filtret av våra tidigare erfarenheter. Det filtret göra att våra hjärnor sammanfattar och sållar bort miljontals detaljer. Endast det som värderas som viktigt sparas, som hur vi hittar mjölken i affären eller hur vi gör vår frukost.


Ett annat faktum är att sex av sju av savanterna är män. Även bland autister är majoriteten män. Enligt autistexperten professor Simon Baron-Cohen har män mer en S-hjärna och kvinnor mer en E-hjärna, där "E" står för empati och "S" för system. Baron-Cohen menar nu att autism är en extremform av den manliga hjärnans fokus på systemtänkande. Skulle savanternas genialiska förmåga kunna förklaras som en felkonstruktion av den manliga S-hjärnan?

enligt ovan skrivna inlägg som faktan är hämtat ur.

http://www3.ur.se/vetenskap/templates/P ... 16800.aspx

dumle skrev:Jag upplever svårigheter när någon som muntligt informerar mig om något. Ofta får jag fråga flera gånger för att förstå.

Det kan bero på något som kallas "Auditory Integration Dysfunction" eller "Central Auditory Processing Disorder" - vilket i sin tur troligen innebär att man helt enkelt bara har en visuell eller taktil inlärningsstil, snarare än audiell.

dumle skrev:Men ibland säger jag att jag förstår, fast att jag inte gör det.. det kan vara ett sätt att för mig att jag vill ha lite mera tid för att förstå själv och fråga om senare om jag förstått rätt. Man behöver mer tid för att bearbeta informationen med andra ord

Det är också vanligt bland Aspergare och autister. Och bland dem som har dominant högerhjärnhalva och visuell inlärningsstil, eftersom informationen behöver lite extra tid att omvandlas från ord till bilder, bearbetas klart och sen översättas tillbaka till ord så att man kan svara eller skriva.

dumle skrev:Men när det är i skriftlig form klarar jag av det mycket bättre

Samma här. Jag behöver se saker nedskrivna, alt se TV-program med bilder som jag kan lagra i minnet och hänga upp informationen på för att minnas något. Textade program där man får både bilder, text och tal funkar allra bäst.

När jag ska gå och handla måste jag alltid skriva ner vad det är jag behöver för när jag kommer till affären så blir jag så förvirrad av alla intryck att jag inte kommer ihåg vad jag skulle köpa. Men om jag väl skrivit en minneslapp så behöver jag ofta inte ens titta på den utan kan återkalla bilden av lappen i minnet och "se" för mitt inre öga vad jag skrivit på den. (Lite som Kim Peek, fast det tyvärr bara funkar med sånt jag själv skrivit, inte hela boksidor.)

dumle skrev:men jag upplever ochså koncentrationsvårigheter.
Om jag vill koncentrera mig får det inte finnas några störningsmoment runt mig för att jag skall kunna fokusera på mina uppgifter

Samma här. Det beror på att man har känsliga och ultrareceptiva sinnesorgan helt enkelt. Som en supermikrofon som är gjord för att ta upp och förstärka ljud som vanligen är nästintill ohörbara. Eller en kamera som filmar ALLT med samma skärpa och intensitet istället för bara det som råkar vara i fokus.

Seroc skrev:En gång då jag pluggade var det döva med och de hade tolk. "Min" plats som jag vägrade avvika från var precis framför dessa tolkar och sedan de kom in i bilden sjönk mina resultat nämnvärt för jag inte kunde sortera bort deras "viftande" från föreläsarens information.

Det skulle vara samma sak för mig. Om nån viftar med händerna brukar jag bli extremt störd; får då ännu svårare än vanligt att ppfatta vad de säger för all min fokus hamnar på de irriterande händerna. Kan bara gratulera mig själv till att inte bo i Frankrike eller Italien! Om nån dessutom håller något i handen medan de pratar, t ex en tidning, så riktigt kryper det i kroppen av irritation och jag missar troligen hela konversationen.

Värst av allt är om nån sitter bredvid och viftar medan jag kör bil. Jag kan liksom inte stänga av mitt periferseende utan blir superdistraherad. Vill man åka med mig så får man hålla tassarna i knät om man inte vill att vi ska hamna i diket.

dumle skrev:Det finns olika "minnesfunktioner.

Jag tror att du har ett ovanligt bra detalj/bildminne.
Jag tror ochså att du har ett bra kunskaps minne.

Det finns ochså långtidsminne och som ochså är indelat i sin tur.

Om man kör en bil från tex Göteborg och till Stockholm.
Om resan skedde för ett år sedan. Hur mycket kom man ihåg eller iaktog under resans gång, nu 1 år senare.(rörelseminne).
Fakta/kunskaps minnet är Göteborg och Stockholm.

om minnet läggs på långtidsminnet kan vi säkert komma ihåg exakt vad man en gång inprogramerat i minnet.

Intressant. Finns det nån bra info-sajt om de olika typerna av minne?

Jag har bra långtidsminne men dåligt korttidsminne. Mitt korttidsminne är väldigt spatiellt bundet. Om jag t ex ser nåt intressant på TV och tänker att jag minsann ska gå och läsa mer om det på nätet efter programmet så är det vanligen helt borta i samma sekund som jag lämnar TV-rummet. Tyvärr händer samma sak när jag lägger in nåt i ugnen och går in i ett annat rum...

Har också märkt att mitt bildminne är omedelbart tillgängligt medan minnet för ord, namn, årtal etc tycks ligga i källaren i min hjärna. Som om hela mitt bildarkiv finns på hårddisken och ploppar upp på typ 0,001 sekund medan namn o dyl fortfarande finns i såna där gamla arkivskåp med mappar som arkivarien i hjärnan måste springa och leta igenom för hand. Ibland kan det ta flera timmar innan han har lokaliserat rätt namn. Väldigt frustrerande när man ser ett ansikte för sitt inre öga och vet precis vem man menar, utan att namnet behagar infinna sig. :x

Å andra sidan så har jag ovanligt bra minne även för detaljer och fakta när det gäller mina specialintressen; de verkar också finnas på hårddisken. Annars tänker jag mer i helheter och gör mig en generell bild av ett ämne utan att bry mig så mycket om de enstaka detaljerna (typ årtal och sånt).

Mitt musikminne är också väldigt bra. Kan höra typ två takter av en låt och veta vilken det är (fast det även där kan hända att namnet på artisten tar längre att leta fram ur minnet). Tror att jag har absolut gehör fastän jag aldrig fått lära mig spela nåt instrument. Jag lyckades stämma en harpa en gång och spela en låt på den. Ingen aning om hur jag kunde göra det.

dumle skrev:om jag får en följd av ord, ingen mening utan enstaka ord och som jag skall försöka komma ihåg då får jag problem.
Trots att man upprepar med muntligt tal ett flertal ord gång på gång så fastnar de inte hos mig. Jag hinner glömma av det första ordet innan jag hörde det 4:e ordet.

det kan ochså vara mina stresskador som uppträder så?
Är det någon som känner igen sig !

Iofs kan det säkert vara stress också - t ex så får jag typ 20 poäng lägre på IQ-tester som har tidsbegränsning, pga att jag blir blockerad av stress - men jag tror nog mer på att det har med grundläggande inlärningsstil att göra. Att man har lättare att minnas bilder, bildsekvenser och miljöer än verbal information - om den inte upprepas såpass många gånger att den biter sig fast i huvudet automatiskt, gärna i kombination med musik eller rytm.

Fastän jag har jättesvårt för allt som har med siffror att göra så kommer jag fortfarande ihåg telefonnumret till min kompis i högstadiet (för 30 år sen alltså) för att jag ringde henne så ofta. Det är väl därför man nöter in multiplikationstabellen också; då sitter den där för evigt.

Många Aspergare har också minnen från långt innan vanliga barn börjar minnas; en del kommer ihåg redan när de låg i vaggan; mina börjar nog vid ett års ålder ungefär.

Har skrivit lite om minne, inlärningsstil, auditory integration, känslighet mm på min hemsida om nån vill läsa mer. (Tyvärr bara på engelska än så länge.)

http://www.creative-minds.info/Lorelei/Home.htm

Jag har hur dåligt kort- och långtidsminne som helst: minns knappt något. Minns inte vad jag gjorde igår, folk jag träffat, osv.

Vad jag är bra på, åas, är att hitta. Att gå/köra vilse finns inte i min värld. Jag kan, med lätthet, hitta till och från olika ställen jag varit på för 10 år sedan. Ingen aning varför.

Tips för att minnas bättre
Det finns en mängd olika knep för att kunna minnas bättre. Flera av knepen är mycket gamla, och nutida forskning har visat att knepen ofta stämmer bra överens med hur minnen lagras och hur det mänskliga minnet fungerar.


Man kan dela upp minnet på några olika sätt. En uppdelning är mellan korttidsminne och långtidsminne. I korttidsminnet finns det som man aktivt tänker på just för tillfället. Det brukar anses att man kan hålla cirka sju saker i korttidsminnet åt gången, och så fort man slutar tänka på en sak så faller det bort. För att minnas en sak permanent så måste den föras över till långtidsminnet. Någon exakt gräns mellan de två verkar inte finnas, utan sådant som man ofta tänker på fastnar i långtidsminnet efter hand. Därför är repetition mycket viktigt för inlärningen. Ju oftare man tänker på en sak, desto större chans är det att man minns den.

Olika typer av minne

Långtidsminnet kan i sin tur delas in i flera delar. Olika typer av minnen och kunskaper hamnar i de olika delarna. Procedurminnet är det som används när vi lär oss att göra olika saker. Både fysiska kroppsliga aktiviteter som att simma eller cykla, men även intellektuella aktiviteter som att lösa ekvationer. Semantiskt minne är det som används för faktakunskaper om världen i stort, som att vatten är vått, guld är mer värdefullt än silver, årtal för historiska händelser och vad olika städer heter. Episodiskt minne är vårt egna personliga minne av saker man själv har gjort, sett och varit med om. Hur det såg ut, kändes och upplevdes. Det är på grund av att sematiskt och episodiskt minne är skiljt åt som man kan veta saker men inte alls komma ihåg när och hur man lärde sig dem. Det finns praktiskt taget inga begränsningar för hur mycket man kan lära sig. Långtidsminnet blir såvitt man vet aldrig fullt, och det är heller inte så att man måste glömma något för att få plats med att lära sig något nytt.


Roligt lättare att minnas
En viktig faktor för att minnas är hur intresserad och motiverad man är av ämnet. Sådant som är roligt att tänka på är lättare att komma ihåg. Detta beror troligen både på att man koncentrerar sig djupare och för att lagringen sker bättre. Det är också viktigt att inlärningen sker i en miljö som tillåter att man koncentrerar sig. Ju mer störande omgivningen är desto svårare blir det att ta till sig materialet. Det är också viktigt att samla tankarna och vara medveten om vad man gör, och att man inte tänker på en sak och gör en annan. Begränsar man sig till att göra en sak i taget blir det lättare att komma ihåg den.


En annan faktor som man kan utnyttja för att minnas bättre är att minnet fungerar associativt. En tanke leder till en annan, och genom att hänga upp inlärningen på en tankekedja kan man minnas bättre. Länkmetoden innebär att man länkar ihop ett antal nyckelord som bildar en historia. Man kan tänka sig att man går längs en välbekant väg och ser olika saker som man knyter ihop med det man ska lära sig. Ska man lära sig ett nytt krångligt ord kan man tänka på något välbekant ord som låter nästan likadant och så vidare. Skapa tydliga och färgstarka bilder. En annan variant är att första bokstaven i vart och ett av de ord du vill komma ihåg skapar ett ord eller en kort historia.


Rim och ramsor
Det brukar ofta vara effektivt att stoppa in uppgifterna i ett speciellt mönster. Rim och versmått har använts sedan urminnes tider för att lättare komma ihåg en text. Varje ord följer "naturligt" av de tidigare, och kommer man bara in i berättelsen så går det ofta lätt att fortsätta från den punkten där man började. Detta utnyttjas i tal-rim-metoden genom att koppla ihop det man ska lära sig med rimord. Fakta som är organiserade på ett lämpligt sätt är lättare att lära in än helt osorterad data. Därför bör man inte läsa första halvan av ett kapitel vid ett tillfälle och spara andra halvan till senare. Däremot kan det vara en bra idé att läsa en innehållsförteckning eller översikt först och kanske bläddra lite fram och tillbaka för att få en känsla för bokens struktur.


Genom att kombinera olika sinnen kan minnena bli starkare. Ta hjälp av synintryck, ljud, känsel och lukter. Hur kändes det? Hur luktade det? Ju fler sinnen som inbegrips i minnesprocessen, desto bättre. Det är också en fördel att själv göra något aktivt med den nya kunskapen. Genom att röra kroppen aktiveras även kroppens rörelseminne.

Anders Hultman

Eddie The Man skrev:Vad jag är bra på, åas, är att hitta. Att gå/köra vilse finns inte i min värld. Jag kan, med lätthet, hitta till och från olika ställen jag varit på för 10 år sedan. Ingen aning varför.

Ok om jag ska söderut ngn gng ska jag ser till att du blir min chaufför. Lokalsinne finns inte i min värld. Trots att jag åker samma väg 2ggr/v fram och tillbaka i över 6mån så måste jag varje gng jag startar bilen tänka igenom resan, fundera över om det var höger el vänster jag ska i första rodellen osv. Trots den proceruderen måste jag tänka till när jag väl kommer till nämnda rondell :"-)

Jag är totalt hopplös på att hitta, vilse är mitt mellannamn

/Kaks

Jag hittar i Stockholm som i min egen ficka; har stenkoll på snabbaste vägen till olika ställen, var det är enkelriktat/avstängt, var man får parkera etc, men lyckas av okänd anledning nästan alltid åka vilse i Södertälje, Solna, Sundbyberg och Danderyd.

Kanske beror det på att jag saknar översiktskarta i huvudet över dessa områden, eller på att de är ovanligt rörigt ihopsatta.

Annars har jag också rätt bra lokalsinne och känner genast igen mig om jag varit nånstans förut, även om det var flera decennier sen.

Tycker dock inte om att komma till nya platser där jag inte hittar; särskilt inte utan sällskap. Har jag ingen bild i huvet av platsen så kan jag inte förbereda färdväg i förväg; det känns väldigt stressande.

Dumle, tack för mer info om minnet. Det var mycket intressant!

Har du skrivit texten själv, eller har du hittat den i nån bok eller webbsida? Vore i så fall bra om du markerade vad som är citat, gärna med länk också om det finns. Tack på förhand.

http://www3.ur.se/vetenskap/templates/A ... 14892.aspx

UR har bra många intressanta fakta delar...markera startsida och sök det ni finner intressant...

Inger skrev:Jag hittar i Stockholm som i min egen ficka; har stenkoll på snabbaste vägen till olika ställen, var det är enkelriktat/avstängt, var man får parkera etc, men lyckas av okänd anledning nästan alltid åka vilse i Södertälje, Solna, Sundbyberg och Danderyd.

Är ju uppvuxen i Sthlm och när jag fick körkort bodde jag norr om stan och familjen öster om. Hur jag än gjorde när jag skulle åka till dom el till ngn annan så hamnade jag ofrånkomligen alltid på Fridhemsplan Problemen att ta sig därifr var många och stora, kunde snurra runt där länge och alltid komma tillbaka till samma j-vla korsning. Förstår inte hur jag gjorde.

Idag går det dock bättre så vida jag inte faktiskt ska till Fridhemsplan för då har jag inte en susning om hur jag tar mig dig *ehe*

/Kaks

Jag hittar precis överallt i stockholm, och jag har även en bra översiktskarta i huvudet. Har inga som helst problem att gå rakaste vägen mellan två givna platser t ex. MEN om någon frågar mig om vägen (vilket händer nästan dagligen ibland) har jag inte en susning, jag kan liksom inte förklara hur man ska gå, även om jag utan problem skulle hitta om jag gick själv och skulle kunna rita upp en karta framfr mig... men förklara, det kan jag inte. Så jag står och viftar och pekar ut den ungefärliga rikningen, för det är allt jag kan Har t o m hänt att jag har sagt åt någon stackars turist att gå efter mig några kvarter bara för att jag sedan ska kunna peka ut stället personen ska till - vilken "normal" människa som helst skulle väl muntligen kunnat delge informationen, men jag kan inte Om jag får tänka efter en stund, och målar upp det i huvudet och sedan sätter ord på det - då kan jag förklara... så jag kan ju förklara om det är någon jag känner som har tid och vänta på tankeverksamheten

dumle skrev:
Jag upplever svårigheter när någon som muntligt informerar mig om något. Ofta får jag fråga flera gånger för att förstå. Men ibland säger jag att jag förstår, fast att jag inte gör det.. det kan vara ett sätt att för mig att jag vill ha lite mera tid för att förstå själv och fråga om senare om jag förstått rätt. Man behöver mer tid för att bearbeta informationen med andra ord.

Jag är helt beroende av mitt personliga ombud, vid viktiga möten, som t.e.x med LSS, habiliteringen, läkare e.t.c
Har inte förmågan att sortera vad som är viktig eller oviktig information.
Kan oxå låsa mig totallt om någon använder en felaktig benämning eller om ord/fraser används i fel sammanhang och det till den grad att resterande kommunikation går mig helt förbi.
Anna

Kaks skrev:Det var ju en del av mina tester. Neuropsykologen läst upp 7 el om det var 9 ord och sen skulle jag rabbla dom..... *doh* Det gjordes om fler ggr och ibland fick jag göra ngt annat mellan att hon läste dom och att jag skulle upprepa dom *suck* Jag tror jag hade 4 rätt el ngt, hopplöst.

Jag fick göra ett minnestest, där psykologen läste upp tio ord, som jag skulle upprepa. Efter en halvtimme fick jag räkna upp dom igen - inga problem. När vi träffades fyra dagar senare, bad han mig för skojs skull säga orden igen. Fortfarande inga problem, och han blev väldigt impad. Jag kom ihåg alla orden inte bara fyra veckor senare utan t o m fyra månader senare... Utan att på nåt sätt anstränga mig för att minnas...

På tal om minne: kan nån förklara vad episodiskt minne innebär?

Episodiskt minne är vårt egna personliga minne av saker man själv har gjort, sett och varit med om. Hur det såg ut, kändes och upplevdes.

jag har tex snickrat ihop en vagga till barn. Jag har tillverkat saken med egna händer och sett saken formas och jag kunde även känna hur vaggan kändes i konturerna, när jag vidrörde den med handen.

det är för mig ett personligt minne...som jag gav bort i present, och som jag kommer mycket väl ihåg.
ATT man under en tidsperiod har kunnat bidra med något som man kommit ihåg vid ett senare tillfälle och som är personligt.

om det är någon annan som har en bättre förklaring som är det välkommet. jag har försökt så mycket jag kan iallla fall.