Hej Svejs! Ny aspergare här
18 inlägg
• Sida 1 av 1
Hej Svejs! Ny aspergare här
Nu är inte jag världens bästa människa på att formulera mig eller att försöka ta kontakt med främmande människor, (Japp har till och med en fobi för att prata med människor över internet its that bad
) Så försöka gärna att förbi se om ni kan.
Är en "nybliven" asbergare om man nu kan beskriva det så eftersom det har egentligen vart med mig hela livet, fast jag vet inte. Fick min diagnos för ungefär tre veckor sen och har haft lite problem med att verkligen kunna komma underfund med vad Aspberger är, och hur det har påverkat min familj och mitt liv.
Men kan väl börja med att berätta lite om mig själv antar jag, Jag är en kille på 20 vintrar och kommer ursprungligen från en liten tråkig stad som heter Askersund i Närke, har under hela mitt liv känt mig utanför och socialt inept med andra människor och hamnade ofta i bråk på grund av detta, nu i efterhand har jag förstått dock vad jag gjorde fel.
Mina största svårigheter är nog kontakt med andra människor, jag är ofta stum och rädd, men också paranoid om vad de tänker och gör. Jag har otroligt svårt för att kunna öppna mig för människor och gömmer mig ofta bakom en fasad och undviker att berätta saker om mig själv, detta har också gett mig problem med relationer med kvinnor men det är nånting jag vill undvika att tala om. Ögonkontakt är också ett tabu för mig som jag absolut avskyr att behöva göra, då jag mår dåligt och känns som de genomskådar mig.
Visst har jag kamrater som jag umgås med men det är extremt få på grund av ovanstående problem. Tror det kan bero på att jag inte precis jobbar för att lära känna folk heller..
Jag har också vissa fysiska motoriska svårigheter med mer komplexa rörelser som jag inte får att funka. Har också ett beroende av att knäcka mina fingrar, eller att slå näven i bröstet även fast jag inte märker av det själv.
Jag har också en tendens att bland svenska och engelska hela tiden, och märker inte själv att jag utan varning kan börja prata på engelska för att sedan direkt efter en mening gå tillbaka till svenska igen.
Just nu är jag arbetslös eftersom jag droppade ur gymnasiet i tredje året efter min mamma gick bort och jag förlorade motivationen. Jag gick då Samhäll med inriktning kultur och hade bra betyg och hade inga problem eftersom jag alltid vart intresserad av de ämnen som ingår i kultur. Men efter att morsan gick bort märkte jag att utan nån som hela tiden pushade på mig förlorade jag ganska snabbt lusten till att studera.
Efter detta har det bara gått neråt egentligen, och spenderar det mesta av min tid nu för tiden att vara instängd i min lägenhet. Har blivit satt på en annan medicinering nu och har förstått att det måste komma till en förändring i mitt liv, men att jag måste faktiskt ha en vilja för att det ska komma något resultat ur det.
Gah känner mig rätt så foolish att skriva om detta, och ursäktar mig jättemycket ifall detta verkar idiotiskt eller dumt,korkat eller något annat.
Aja hoppas i alla fall att jag ska ha en trevlig tid här och att kanske kunna få svar på några av de frågor jag ställer mig själv om aspberger eller bara att kunna diskutera med likasinnade människor.
Ursäkter för alla grammatiska fel i denna onödigt långa introduktion, hemskt ledsen ifall någon stör sig på detta inte min intention.
mvh Pelle Vångman.
Moderator mnordgren: ändrade stavningen i rubriken.

Är en "nybliven" asbergare om man nu kan beskriva det så eftersom det har egentligen vart med mig hela livet, fast jag vet inte. Fick min diagnos för ungefär tre veckor sen och har haft lite problem med att verkligen kunna komma underfund med vad Aspberger är, och hur det har påverkat min familj och mitt liv.
Men kan väl börja med att berätta lite om mig själv antar jag, Jag är en kille på 20 vintrar och kommer ursprungligen från en liten tråkig stad som heter Askersund i Närke, har under hela mitt liv känt mig utanför och socialt inept med andra människor och hamnade ofta i bråk på grund av detta, nu i efterhand har jag förstått dock vad jag gjorde fel.
Mina största svårigheter är nog kontakt med andra människor, jag är ofta stum och rädd, men också paranoid om vad de tänker och gör. Jag har otroligt svårt för att kunna öppna mig för människor och gömmer mig ofta bakom en fasad och undviker att berätta saker om mig själv, detta har också gett mig problem med relationer med kvinnor men det är nånting jag vill undvika att tala om. Ögonkontakt är också ett tabu för mig som jag absolut avskyr att behöva göra, då jag mår dåligt och känns som de genomskådar mig.
Visst har jag kamrater som jag umgås med men det är extremt få på grund av ovanstående problem. Tror det kan bero på att jag inte precis jobbar för att lära känna folk heller..
Jag har också vissa fysiska motoriska svårigheter med mer komplexa rörelser som jag inte får att funka. Har också ett beroende av att knäcka mina fingrar, eller att slå näven i bröstet även fast jag inte märker av det själv.
Jag har också en tendens att bland svenska och engelska hela tiden, och märker inte själv att jag utan varning kan börja prata på engelska för att sedan direkt efter en mening gå tillbaka till svenska igen.
Just nu är jag arbetslös eftersom jag droppade ur gymnasiet i tredje året efter min mamma gick bort och jag förlorade motivationen. Jag gick då Samhäll med inriktning kultur och hade bra betyg och hade inga problem eftersom jag alltid vart intresserad av de ämnen som ingår i kultur. Men efter att morsan gick bort märkte jag att utan nån som hela tiden pushade på mig förlorade jag ganska snabbt lusten till att studera.
Efter detta har det bara gått neråt egentligen, och spenderar det mesta av min tid nu för tiden att vara instängd i min lägenhet. Har blivit satt på en annan medicinering nu och har förstått att det måste komma till en förändring i mitt liv, men att jag måste faktiskt ha en vilja för att det ska komma något resultat ur det.
Gah känner mig rätt så foolish att skriva om detta, och ursäktar mig jättemycket ifall detta verkar idiotiskt eller dumt,korkat eller något annat.
Aja hoppas i alla fall att jag ska ha en trevlig tid här och att kanske kunna få svar på några av de frågor jag ställer mig själv om aspberger eller bara att kunna diskutera med likasinnade människor.
Ursäkter för alla grammatiska fel i denna onödigt långa introduktion, hemskt ledsen ifall någon stör sig på detta inte min intention.
mvh Pelle Vångman.
Moderator mnordgren: ändrade stavningen i rubriken.
- PelleVångman
- Inaktiv
- Inlägg: 459
- Anslöt: 2011-01-06
- Ort: Mitt Hemliga Högkvarter
Hej!
Varmt välkommen, kul att du hittat hit! Hoppas du kommer att trivas, du behöver inte alls be om ursäkt för din introduktion, bara trevligt att lära känna de nya forumiterna.
(Och, en liten sak som du snart lär märka är att många här är lite petiga med hur man stavar, framför allt till själva syndromet i sig. Asperger, med p och utan b.)
Ville bara göra dig uppmärksam på det, hoppas inte du tar illa upp.
Varmt välkommen, kul att du hittat hit! Hoppas du kommer att trivas, du behöver inte alls be om ursäkt för din introduktion, bara trevligt att lära känna de nya forumiterna.
(Och, en liten sak som du snart lär märka är att många här är lite petiga med hur man stavar, framför allt till själva syndromet i sig. Asperger, med p och utan b.)
Ville bara göra dig uppmärksam på det, hoppas inte du tar illa upp.
Hej och välkommen!
Jag är själv 21 år och känner igen mig i nästan allt du skriver, även om jag ännu inte har fått en diagnos.
Väldig tråkigt att höra om din mamma. Jag kan inte föreställa mig hur det känns då min mamma betyder otroligt mycket för mig.
Jag vet inte hur illa din sociala fobi är, du skriver att du har svårt för att ta kontakt med människor även på internet, men vill du så får du gärna skicka ett pm till mig om du vill snacka på msn.
Jag är själv 21 år och känner igen mig i nästan allt du skriver, även om jag ännu inte har fått en diagnos.
Väldig tråkigt att höra om din mamma. Jag kan inte föreställa mig hur det känns då min mamma betyder otroligt mycket för mig.
Jag vet inte hur illa din sociala fobi är, du skriver att du har svårt för att ta kontakt med människor även på internet, men vill du så får du gärna skicka ett pm till mig om du vill snacka på msn.
Jag tycker det är dock väldigt roligt att jag hittat en sida som denna så man verkligen kan diskutera med likasinnade människor. Och det känns skönt att veta att man inte är ensam med problem som dessa!.
Ops blev nog ett stavfel på Asperger det ska inte upprepas.
Jo har till och med en fobi för människor över internet, nästan läskigare än människor i verkliga livet. I verkliga livet kan jag fortfarande hålla uppsikt över dem och på sätt kunna känna mig säker, men med människor över internet har jag inte en aning om hur personen ser ut eller egentligen är i verkligheten.
Ops blev nog ett stavfel på Asperger det ska inte upprepas.
Jo har till och med en fobi för människor över internet, nästan läskigare än människor i verkliga livet. I verkliga livet kan jag fortfarande hålla uppsikt över dem och på sätt kunna känna mig säker, men med människor över internet har jag inte en aning om hur personen ser ut eller egentligen är i verkligheten.
- PelleVångman
- Inaktiv
- Inlägg: 459
- Anslöt: 2011-01-06
- Ort: Mitt Hemliga Högkvarter
PelleVångman skrev:Jo har till och med en fobi för människor över internet, nästan läskigare än människor i verkliga livet. I verkliga livet kan jag fortfarande hålla uppsikt över dem och på sätt kunna känna mig säker, men med människor över internet har jag inte en aning om hur personen ser ut eller egentligen är i verkligheten.
Människor är annorlunda på internet än i verkligheten. Jag kan inte dra alla över en kam men jag tror att många av de som skriver elaka kommentarer via nätet aldrig skulle säga samma saker öga mot öga.
Jag tycker det är mycket lättare att prata via nätet än i verkligheten eftersom jag kan formulera mig i lugn och ro. Jag tycker du är modig som skriver en presentation om dig. Jag vågade inte göra det direkt när jag registrerade mig. Nu när jag lärt känna forumiterna lite så är det enklare att skriva.
Tackar kul att det finns en sida som denna och att man verkligen kan känna igen sig här.
Jag vet inte, har svårt i båda sammanhangen här är det dock lite annorlunda eftersom ni är likadana som mig själv till en viss del, känner mig mer säker om man nu kan beskriva det som så. Hade det varit ett annat forum hade jag nog aldrig skrivit något!.
Moderator: Ändrade så det framgick vem som citerades.
Arkimedes skrev:Jag tycker det är mycket lättare att prata via nätet än i verkligheten eftersom jag kan formulera mig i lugn och ro. Jag tycker du är modig som skriver en presentation om dig. Jag vågade inte göra det direkt när jag registrerade mig. Nu när jag lärt känna forumiterna lite så är det enklare att skriva
Jag vet inte, har svårt i båda sammanhangen här är det dock lite annorlunda eftersom ni är likadana som mig själv till en viss del, känner mig mer säker om man nu kan beskriva det som så. Hade det varit ett annat forum hade jag nog aldrig skrivit något!.
Moderator: Ändrade så det framgick vem som citerades.
- PelleVångman
- Inaktiv
- Inlägg: 459
- Anslöt: 2011-01-06
- Ort: Mitt Hemliga Högkvarter
PelleVångman skrev:Jo har till och med en fobi för människor över internet, nästan läskigare än människor i verkliga livet. I verkliga livet kan jag fortfarande hålla uppsikt över dem och på sätt kunna känna mig säker, men med människor över internet har jag inte en aning om hur personen ser ut eller egentligen är i verkligheten.
Känner verkligen igen mig i detta, PelleVångman! (Även om jag känner mig allt annat än "säker" IRL.)
Det var modigt av dig att presentera dig så utförligt och också jag sällar mig till gänget som hälsar dig välkommen hit till forumet!

Re: Hej Svejs! Ny aspergare här
PelleVångman skrev: Jag är en kille på 20 vintrar och kommer ursprungligen från en liten tråkig stad som heter Askersund i Närke
Vet inte om Askersund är tråkigt eller inte, men är det inte jädrans vackert där med vatten och allt.
- LordNelson
- Förhandsgranskad
- Inlägg: 4790
- Anslöt: 2010-06-25
För unga människor är det dock en väldigt tråkig stad då det inte erbjuder mycket, och deras förbindelser är inte heller den bästa. Håller dock med om att det är vackert, men i mitt fall och många andra av mina gamla kamrater så var det inte den roligaste staden att växa upp i, när jag blir äldre dock skulle jag inte ha några problem med att leva där.
- PelleVångman
- Inaktiv
- Inlägg: 459
- Anslöt: 2011-01-06
- Ort: Mitt Hemliga Högkvarter
Hej och välkommen hit !
En bra presentation, jag känner igen mig jättemycket i det du skriver, även om jag är 32.
Har också lite socialfobi över nätet, inte så mycket när det gäller att skriva på forum, men när det gäller mer privat kontakt.

En bra presentation, jag känner igen mig jättemycket i det du skriver, även om jag är 32.
Har också lite socialfobi över nätet, inte så mycket när det gäller att skriva på forum, men när det gäller mer privat kontakt.
- snuggelhund
- Inlägg: 3257
- Anslöt: 2010-07-16
- Ort: Eslövs kommun
Hej!
Känner igen mig mycket i det du skriver. Jag utvecklade en social fobi när jag var sjukskriven och bara satt hemma, men har tränat bort den nästan helt nu. Jag kan dock fortfarande ibland känna en väldigt motvilja mot sociala situationer, även på internet.
En annan sak jag också gör är att ursäkta mig "i förväg", precis som du gjorde i inlägget. Tycker det är lite charmigt
Men jag håller med Alien och Zombie, ditt inlägg var inte alls idiotiskt eller korkat!
Välkommen hit!
Känner igen mig mycket i det du skriver. Jag utvecklade en social fobi när jag var sjukskriven och bara satt hemma, men har tränat bort den nästan helt nu. Jag kan dock fortfarande ibland känna en väldigt motvilja mot sociala situationer, även på internet.
En annan sak jag också gör är att ursäkta mig "i förväg", precis som du gjorde i inlägget. Tycker det är lite charmigt

Välkommen hit!
- NoteToSelf
- Inlägg: 321
- Anslöt: 2010-09-22
Sant
Arkimedes skrev:PelleVångman skrev:Jo har till och med en fobi för människor över internet, nästan läskigare än människor i verkliga livet. I verkliga livet kan jag fortfarande hålla uppsikt över dem och på sätt kunna känna mig säker, men med människor över internet har jag inte en aning om hur personen ser ut eller egentligen är i verkligheten.
Människor är annorlunda på internet än i verkligheten. Jag kan inte dra alla över en kam men jag tror att många av de som skriver elaka kommentarer via nätet aldrig skulle säga samma saker öga mot öga.
Jag tycker det är mycket lättare att prata via nätet än i verkligheten eftersom jag kan formulera mig i lugn och ro. Jag tycker du är modig som skriver en presentation om dig. Jag vågade inte göra det direkt när jag registrerade mig. Nu när jag lärt känna forumiterna lite så är det enklare att skriva.
Sant och tvärtom möjligen.
Jag är inte så trevlig här alla gånger,därför att jag skriver om elände.
Återgå till Att leva som Aspergare