Oupptäckt ADHD vanligt bland tyngre brottslingar

Nästan häften av de män som dömts till längre fängelsestraff har ADHD som inte behandlats eller upptäckts tidigare. Det här framgår av en ny studie som forskare gjort bland långtidsdömda män vid en svensk anstalt.

315 långtidsdömda män specialgranskades och forskarna sökte efter symptom på ADHD under barndomen och även i vuxen ålder hos männen. En mindre grupp av männen med de tydligaste tecknen på ADHD fick även genomgå en omfattande utredning.

Missbruk vanligt

Kartläggningen visade att 40 procent av de intagna har diagnosen ADHD, men att problemen inte behandlats eller upptäckts tidigare. Obehandlad ADHD kan ofta leda till missbruk, och kartläggningen visade också att alla intagna som nu fick diagnosen ADHD också har haft problem med droger.
Många av männen har under sin skolgång haft så stora problem att de fått stödundervisning och annan hjälp, men någon ADHD-diagnos har inte ställts tidigare trots detta.

- Det här understryker sambandet mellan ADHD och risk för brottslighet och hur viktigt det är att ställa rätt diagnos tidigt, säger Ylva Ginsberg, överläkare i psykiatri.

- Vi kan ju inte säga att livet sett helt annorlunda ut för de här männen om de fått rätt behandling tidigare i livet, men då hade de iallafall haft en annan möjlighet att få hjälp med sina problem.

Skolproblem

Även andra studier visar att risken för att hamna i brottslighet ökar om man har ADHD. Skälen till detta är många. Att ha ADHD leder ofta till problem med skolan. Många hoppar av tidigt och hamnar lätt utanför samhällets vanliga mönster. Dessutom har den med ADHD ofta problem med impulskontroll och koncentration och risken för annan psykiatirisk sjuklighet ökar.

- Hade fler i den här gruppen vi nu undersökt fått rätt diagnos tidigt kanske de hade kunnat gå kvar i skolan till exempel, säger Ylva Ginsberg. Det skulle kunna ha gett dem en helt annan start i livet.

Nu deltar flera av de intagna i studien i ett nytt forskningsprojekt där de behandlats med läkemedel för sin ADHD. Syftet är att se om medicinering nu kan öka deras förmåga att fungera och därigenom minska risken för fortsatt missbruk och kriminalitet.

Bodil Appelquist
SVT vetenskap

SvD skrev:Vuxna med adhd begår färre brott när de får medicin, enligt en ny stor svensk studie. Nu vill forskare att den minskade risken för brottslighet tas med i bedömningen om medicinering. Men tidigare kriminella med tillståndet tycker att man överdriver läkemedlens betydelse.

– Det är känt att personer med adhd har en ökad risk för att hamna i kriminalitet och att läkemedelsbehandling har en positiv effekt på kärnsymptom som impulsivitet och koncentrationssvårigheter, men det har varit oklart hur läkemedelsbehandling påverkar brottsrisken, förklarar Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och en av forskarna bakom studien.

Under perioder med läkemedel sjönk brottsligheten med 32 procent jämfört med perioder utan medicinering.

– Vi tycker att resultaten gör att man bör överväga läkemedelsbehandling för unga vuxna med adhd som är i riskzonen för brottslighet, säger Henrik Larsson, samtidigt som han understryker att man alltid måste väga fördelar mot nackdelar.

Kristoffer Johansson, förbundsordförande för Unga Kris, har diagnosen adhd och ett kriminellt förflutet. För honom blev vändpunkten när han fick behandling för sitt missbruk och brottsliga beteende. Han tycker att man ibland överdriver läkemedlens betydelse.

– I mitt fall är det inte medicinen som gjort att jag inte återfallit i kriminalitet, även om det kanske hjälpte till att stävlja det impulsiva beteendet. Tar jag en tablett så försvinner ju inte mitt kriminella tankemönster, det måste jag jobba med mig själv för att bryta.

Motsvarande siffror i en åldersmatchad kontrollgrupp med personer utan adhd var 9 procent för män respektive 2,2 procent för kvinnor.

Även om merparten med adhd alltså inte begår brott, så är dessa personer klart överrepresenterade i brottsstatistiken. (TT)

DN skrev:Läkemedel mot adhd kan rädda liv i trafiken. Hälften av allvarliga trafikolyckor som män med diagnosen är inblandade i skulle kunna undvikas om de tar medicin, visar ny forskning från Karolinska institutet (KI).

– Det här är första gången man har tittat på effekten i verkliga livet över trafiksituationer och personer med adhd, och sambandet med olyckor som slutar i död eller sjukvård. Även om det går bra för många personer med adhd tyder våra resultat på att funktions­nedsättningen kan ha riktigt allvarliga konsekvenser, säger Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på KI.

Studien som publiceras i vetenskapstidskriften JAMA Psychiatry omfattar drygt 17.000 personer som diagnostiserats med adhd som har följts under fyra år, från 2006 till 2009, med hjälp av olika befolkningsregister. Där har man undersökt hur stor risken var för personer med adhd att råka ut för trafikolyckor med och utan behandling med läkemedel.

– Nej, jag tycker inte att våra resultat motiverar ett körkortsförbud eller behandlingstvång. Det skulle slå fel. Många med adhd är bra bilförare och är aldrig inblandade i trafikolyckor, medan andra blir mer stressade i trafiken och har större behov av behandling.

Enligt KI:s studie har en person med adhd 45 procent ökad risk att bli inblandad i allvarliga trafikolyckor för bil- eller motorcykel, jämfört med personer utan funktionshindret. Men olycksrisken minskade påtagligt hos vuxna män med adhd som behandlades med läkemedel – 58 procent. Om alla män hade tagit medicin skulle 41–49 procent av trafikolyckorna ha kunnat undvikas under tiden studien pågick.