Tack, prodge64!

Och alla som fick sin CP-skada före 2010 bluffar!

Idioti..

Jag är med på detta forum för att läsa och kanske kommentera inlägg kanske få nya vänner. Jag längtar personligen efter att möta den stora kärleken och söker därför en kvinna som är och tänker som jag.

Ääää ni är bara lata nördar utan problem som jagar en AS diagnos, det som jagar är enbar system utnyttjare. Hoppas att ni blir överköra eller något...

Och jag trodde jag var en deprimerande person att prata med. Tydligen så stämmer talesättet "det finns alltid någon som ska vara värre".

Theone skrev:Ääää ni är bara lata nördar utan problem som jagar en AS diagnos, det som jagar är enbar system utnyttjare. Hoppas att ni blir överköra eller något...

Skönt att se att det fins någon som vet allt, annars brukar det mest var frireligiösa sekter som vet allt.

Men antalet omnipotenta tokstollar verkar snarast öka logaritminskt med antalet nya forummedlemmar

har försökt läsa historia, funnit att varje tid tid har sina egna fnattiga tokstollar, vad är felet med att försöka förstå sig själv?

Anledningen till att jag hänger här?

Tja, var skall jag annars vara?

är övertygad om att det inte finns svar på allt men kan inte låta bli att ge svar i tid och otid. Vet att det finns många diagnostiserade som inte är i systemet för olika bidrag. men känner automattivt att det är bra med stöd och åtgärder för att sk funktionshinder inte skall bli oöverstigliga.

Det kanske bara är min diagnos som spökar. Men jag förstod inte varför det Theone skrev ens skulle kunna kvalificeras som en droppe över kanten. Även om han har en sarkastisk underton, så var det väl inte riktat specifikt till någon? Det ligger nog även en hel del sanning i det han skrev. Jag kan inte tala för det här forumet, då jag är ny här. Men jag vet ju att asperger generellt är pop-psykologi just nu och ett stort antal blir diagnostiserade, trots att de egentligen inte behöver bli det.

On topic iaf:

Jag kom hit för att jag har förträngt min diagnos sedan jag fick den för många år sedan, men är nu nyfiken på om jag kanske ändå har mer gemensamt med AS-personligheter än NT-personligheter. Då jag har väldigt svårt för att komma överens med i princip alla jag möter. För mig går sanningen före ett socialt liv (då jag bestämt vill hävda att sanningen är en förutsättning för ett funktionellt socialt liv till att börja med iaf) och skulle aldrig göra den till en kompromiss. MEN skulle jag hitta vänner utan att någon ska behöva vara annat än sig själv, så vore ju det fantastiskt!

@dotxthree: Jag tror att NT folket förställer sig automatiskt i kontakt med andra människor. Därför vet de nog inte alltid skillnaden mellan ett rakt och ärligt förhållande och ett förställt förhållande. Detta förstärks dessutom av deras oförmåga att trivas i ensamhet så att de aldrig får ett bra grepp om sig själva som just sig själva.

Sedan jag kommit hit har jag uppmärksammat likheter och skillnader mellan forumets olika personer. Jag har alltså fått bättre grepp om vad vi som aspisar har gemensamt och vad som skiljer oss åt. Själv känner jag mig fortfarande som en ensling. Jag är nog här därför att jag vet hur omöjligt det är med vanliga människor. Den största skillnaden mellan NT folk och aspisar är nämligen att aspisarna har lärt sig vara mer toleranta och lämnar mer utrymme för avvikelser. Det utrymmet behöver jag.

Här kan man göra ett försök att identifiera sig med andra som en del i ett försök att förstå sin plats i tillvaron och som kan lindra känslor av utanförskap, alienation samt ensamhet. Vidare så kan denna plats även fungera som ett ställe där man kan öva sig i socialisering, har man tur kan man få goda vänner så att man i slutändan inte ska behöva se fram emot ett liv som eremit.

Grimuald skrev:Här kan man göra ett försök att identifiera sig med andra som en del i ett försök att förstå sin plats i tillvaron och som kan lindra känslor av utanförskap, alienation samt ensamhet. Vidare så kan denna plats även fungera som ett ställe där man kan öva sig i socialisering, har man tur kan man få goda vänner så att man i slutändan inte ska behöva se fram emot ett liv som eremit.

+1 Otroligt välformulerat och bara så "klockrent"!

Jag har inte vart på forumet så länge egentligen, men jag känner att det är en bra erfarenhet och lärorikt, samtidigt som jag gillar att alla på detta forum oftast går rakt på sak, inget onödigt skitsnack som saktar ner saker och ting.

Samtidigt är det väldigt kul att läsa om andra människors erfarenheter och åsikter, man får ett annat perspektiv.

Min diagnos är ganska ny, och jag gick med i det här forumet i hopp om att få kontakt med andra som tänker och fungerar lite som jag och för att lära mig mer om diagnosen. Intressant att läsa om olika människors liv och erfarenheter.

Jag tycker själv att jag har ganska lindrig asperger, men jag har tyvärr allt annat än ett ordnat liv och får rätt mycket hjälp.