Jag hittade nyligen en bloggtext som syntes mig väldigt märkligt formulerad men då mina egna kunskaper i grammatik är ytterst begränsade ger jag er uppgiften att reda ut begreppen i den textsnutt jag nedan återger tillsammans med den otroligt underliga rubriken.

...
När kan en människa anses ha sonat sitt straff.

Med ordalydelsen sona avser jag inte gottgöra, utan avtjäna sitt straff, vilket är två helt aparta företeelser. Att gottgöra någon som dödats är inte möjligt. Men att sona sitt straff, inte handlingen, är däremot möjligt. Handlingen går inte att sona, utan den är, till stor sorg för de anhöriga till den som dödats, ett irreparabelt faktum. Att värdera en människa liv utifrån påföljden för den som tagit en annan människas...
...

Jag blir inte klok på vad skribenten vill säga.


Moderator: Kompletterade rubriken.

Vad skribenten vill säga är lite vanskligt att uttala sig om eftersom detta verkar vara inledningen till en längre text. Hon eller han verkar just ha börjat komma till saken när ditt citat tar slut. Poängen tycks vara att det är fel att jämföra straffet en mördare får med det lidande som mordet orsakat för de anhöriga och med värdet av mordoffrets liv.

Jag tycker inte att texten är märkligt formulerad, även om den har en väldigt hög stilnivå för att vara en bloggtext! Efter rubriken borde det ha stått ett frågetecken.

Man sonar sitt brott, inte sitt straff! Det är väl det grundläggande felet som trasslar till det.
Skribenten verkar också försöka använda ett lite högtravande, "bildat" språk som hn inte riktigt behärskar, och så blir det pekoral.
Tolkning då, straffet är hämnd, inte gottgörelse, kanske.

Instämmer med Dagobert. Tillkommer rimligtvis anglicismen "aparta" för olika. En vanlig yngre svensk som inte behärskar abstrakt tänkande eller högre stilarter på sitt modersmål och ersätter det förstnämnda med att tänka på engelska?

Ja, jag uppfattar den också som högtravande. Den är, läst baklänges, signerad "ynoT" och så som jag förstår det är texten tidigare publicerad på denne "synoT" blogg och jag antar vidare att "ynoT" är synonym med en person som gjorde skäl för livstids fängelse i samband med ett våldsamt angrepp på rättsstaten i slutet av 1900-talet.

http://swedishjailbird.blogspot.com/201 ... -sitt.html

Jag tycker det känns lite kymigt att länka till den här sidan; den är ganska underlig.

Apart betyder snarare udda, avvikande i svenskan.
Och "Att gottgöra någon som dödats är inte möjligt", nej vederbörande är ju död... hn menar gottgöra de efterlevande.

Men som så ofta är det svårt att veta vad man inte behärskar... I sammanhanget (atoms länk) känns det mer tragiskt än pekoral.

Enl. http://www.synonymer.se Apart = säregen, speciell, egenartad, egendomlig, besynnerlig.

Dagobert skrev:Och "Att gottgöra någon som dödats är inte möjligt", nej vederbörande är ju död... hn menar gottgöra de efterlevande.

Eller gottgöra att man dödat någon.

Jag uppfattade det som att frågan gällde om texten var grammatiskt felaktig.

Musicus skrev:Jag uppfattade det som att frågan gällde om texten var grammatiskt felaktig.

Jo, så var frågan. Men jag borde ha tillagt att en diskussion om ämnet inte heller var fel.

...

Jag läste bloggtexten en gång till under morgonen och upptäckte att tongångarna i det tredje textstycket är betydligt intressantare.

atoms skrev:

Musicus skrev:Jag uppfattade det som att frågan gällde om texten var grammatiskt felaktig.

Jo, så var frågan. Men jag borde ha tillagt att en diskussion om ämnet inte heller var fel.

...

Jag läste bloggtexten en gång till under morgonen och upptäckte att tongångarna i det tredje textstycket är betydligt intressantare.

Att gottgöra någon som dödats är inte möjligt.

"Dödats" låter ju helt fel i mina öron, jag hade valt att uttrycka det "mördats" eller "bragts om livet".

Är det ordet, ordformen eller sammanhanget du talar om?

Sammanhanget uppfattar jag som såpass allmänt hållet att "döda" kan vara bättre än "mörda" (eller "dräpa"). "Bringa om livet" är en omskrivning jag inte kan se vad den skulle tillföra, dessutom betyder den en fjärde sak: man kan råka döda någon men det ska litet mer till, åtminstone av misstänkta omständigheter, för att man ska råka bringa någon om livet.

Skulle ordet döda vara för vardagligt eller supinumformen dödats låta ovan? I så fall tror jag det är just ovana. Det finns ingen anledning att utmönstra de orden ur det neutrala skriftspråket, lika litet som också, så, flera, de flesta eller andra vanliga ord som jag märker att allt flera stilistiskt osäkra skribenter numera tar det säkra för det osäkra och ratar (till förmån för även, klumpiga omskrivningar som ett flertal och dito-plus-anglicismer som majoriteten av där det gäller mycket mindre dramatiska saker än opinioner eller omröstningar).

Zombie skrev:Är det ordet, ordformen eller sammanhanget du talar om?

Sammanhanget antar jag, eftersom skribenten i övrigt använder ganska många inte så vanligt förekommande ord. Ordens laddning hade jag inte tänkt på alls innan du nämnde det.

Länken som ni refererar till i ett av era inlägg här http://swedishjailbird.blogspot.com/201 ... -sitt.html går till en blogg som även innehåller än mer märkliga texter, texter som är kränkande, ofredande och grovt förtalande. Titta gärna in på denna blogg åter igen för att ta del av detta.

Den ovan angivna bloggen samt dess skapare/skribent är polisanmäld för förtal, ofredande samt IT-brott av div kaliber. Personen bakom denna blogg är känd och för på ett antal forum och internetsidor en hetsjakt på ett antal utvalda personer.

Det verkar även som om denne person även driver nedan angiven blogg http://www.svenskamord.blogspot.com/ då förekommande uppgifter kan länkas via dessa bloggsidor.

Mvh/
Mullsjöbo

Dagobert skrev:Man sonar sitt brott, inte sitt straff! Det är väl det grundläggande felet som trasslar till det.

Skribenten verkar också försöka använda ett lite högtravande, "bildat" språk som hn inte riktigt behärskar, och så blir det pekoral.

Tolkning då, straffet är hämnd, inte gottgörelse, kanske.

När man har avtjänat sitt straff, då har man sonat sitt brott, är den officiella synen. Då ska man ha rätt att leva som alla andra. Men så behöver ingalunda omgivningen tycka. De kan tvärtom anse att den som har mördat har gjort något oförlåtligt. Kan man tvinga någon att förlåta? Eller att lita på den som mördat?

Skadestånd är ju en gottgörelse, men någon verklig gottgörelse (göra så det blir gott igen) för en mördad anhörig finns ju inte. Däremot är väl skadestånd en gottgörelse för materiella skador. "Sona sitt brott" har också en religiös betydelse, kanske livslång botgörelse?