"Saknade" ord i språket

av **HGJ** » 2010-08-22 9:05:27

Mats skrev:Morbitt tycker jag funkar. De andra orden: rätt, gravitt och kått måste jag nog vänja mig vid. Men jag gillar tanken...

HGJ skrev:
Kahlokatt skrev:Jag tycker det är knäppt att man inte kan säga t.ex. rädd, gravid, kåt och morbid i neutrumform. Ett rätt lejon? Ett gravitt lejon? Ett kått lejon? Ett morbitt lejon?

Det verkar gå bra på isländska. Orden gravid och morbid finns såvitt jag vet inte på isländska (islänningarna släpper ju mindre gärna in lånord), men de övriga två heter i nominativ singularis:

mask. hræddur, fem. hrædd, neut. hrætt
mask. kátur, fem. kát, neut. kátt

Svin rätt för smuts
(Svín hrætt við drullu)

Litet barn rätt för snarkande pappa
(Lítið barn hrætt við hrjótandi pabba)

Varför är folk rätt för spindlar?
(Af hverju er fólk hrætt við köngulær?)

Folk är ju egentligen neutrum singularis, även om predikatsfyllnaden i svenskan står i pluralis vid detta ord: folk är rädda. Adjektivattribut däremot i singularis: gammalt folk.

Jag stötte på ytterligare ett exempel häromdagen:

http://dagskra.ruv.is/sjonvarpid/4498088/2010/08/18/11

ljónið varð bálreitt

Lejonet vart bålvrett, d.v.s. lejonhannen blev mycket vred när man försökte skilja honom från tigerhonan. Till stammen reið fogas neutrumändelsen t. Därvid assimileras ðt till tt, och man får formen reitt. Motsvarande funkar dock av någon anledning inte i svenskan.

Förledet bál är såvitt jag förstår detsamma som i t.ex. svenskans bålgeting.

I isländskan har v (w) fallit bort före r: sv. vrede = isl. reiði, sv. vrång = isl. rangur, sv. vrist = isl. rist. Engelskan har bortfall i tal men inte i skrift: wrath, wrong, wrist. I ordet rita — på engelska write — har även svenskan bortfall. (Lånord?)

av **Zombie** » 2010-09-06 22:15:04

Extressant.

Logisk motsats till intressant (< latin inter esse ungefär 'vara bland, vara mitt [uppe] i', alltså extra esse 'vara utanför').

Får gärna för mig ha en bibetydelse av något man egentligen är intresserad av men som har tröskats för många gånger för att man ska orka en till, eller ständigt dryftas för ytligt, och så vidare - det var så jag kom att tänka på ordet nu. I så fall kan man säga "ointressant" om det man verkligen finner ointressant.

av TK » 2010-09-06 22:29:52

Det var intressant, detta med extressant.

av **Noli** » 2010-11-03 0:50:58

Jag tänker på ordet fredagsmys där mysande hänvisas till enbart fredagskvällar och det stör mig lite att det bara ska vara på fredagskvällar som man ska ha mys så jag tänker att man kan mysa på andra kvällar och även dagar i veckan och inte bara på fredagskvällar.

Tänk om man kunde säga med nya ord som slutar på ordet mys:

Lördagsmys, söndagsmys, måndagsmys, tisdagsmys, onsdagsmys och torsdagsmys.

mvh Noli som har lagt märke till att en del skriver ordet "fredagsmys" i sina statusar på Facebook på fredagar.

av **Zombie** » 2010-12-08 23:15:00

Analogt med dressera, dressyr:

stressera, stressyr
pressera, pressyr

Konstigt om ingen har kommit på dem redan? Verkar ju högst användbara om både människor, NPF:are och hundar.

Från sistnämnda kanske den som vill kan dra en analogi till
prestyr också. Fast prestera är ju redan upptaget.

-----------------------------------------------------------------------------------
Eftersom citationstecknen runt "saknade" i rubriken är en typisk sådan sak man har glömt bort tills man ska söka rätt på tråden, skriver jag härmed in: saknade ord i språket.

av **atoms** » 2010-12-09 17:29:16

Punschtering = att bli så full att man kissar på sig.

av **atoms** » 2010-12-11 16:11:48

Bråkräkning = den annuella rapporten från Brottsförebyggande rådet.

av **atoms** » 2010-12-21 1:01:46

Lågiq = något som ofta dyker upp i olika debatter.

av **Zombie** » 2010-12-21 1:05:30

åt alla tre ovan, kanske särskilt den tredje. Du har en talang där, atoms.

av **atoms** » 2010-12-23 3:02:12

Ont om tid sägs det ju att vi har; här kommer ett förslag till utökande av veckans dagar.

Åndag - den dag då man måste ta sig över något smalt och vått.
Isdag - kalla dagar kallas isdag.
Nsdag - konsonanternas dag.
Orsdag - små sakers dag.
Redag - återanvändning av den tid som flytt.
Ördag - en dag att vara full på.
Öndag - när man är i skärgården.

Några invändningar?

Aj, höll på att glömma den viktiga Nåndagen.

av **segdeg** » 2010-12-25 12:09:58

när det är svårt att- automisera -,ord till meningar,rätta mig när jag fel om jag felat

av **Noli** » 2010-12-30 3:48:17

Motsatsen till nyhet är gammelhet.

Motsatsen till nyheter är gammelheter.

Jag tänkte på motsaterna då jag tänker på en person som läser en flera dagar, flera veckor, flera månader eller flera år gammal dagstidning.

mvh Noli

av **atoms** » 2011-02-15 12:56:17

Automagisk = någonting som fungerar utan att man kan förklara det.

av **Miche** » 2011-02-15 13:17:53

atoms skrev:Automagisk = någonting som fungerar utan att man kan förklara det.

Ett ord som jag använt i nästan 20 års tid, tycker att man förstår det automagiskt när man hör det

av **atoms** » 2011-02-15 14:10:59

Miche skrev:
atoms skrev:Automagisk = någonting som fungerar utan att man kan förklara det.

Ett ord som jag använt i nästan 20 års tid, tycker att man förstår det automagiskt när man hör det

Jag såg det alldeles nyss i form av en omedveten felstavning.

av **Zombie** » 2011-02-15 14:40:12

Jag har sett det såpass ofta, och även hos språkmedvetna skribenter, att jag inte tror allt är omedvetna felstavningar.

av **atoms** » 2011-02-15 15:52:13

Zombie skrev:Jag har sett det såpass ofta, och även hos språkmedvetna skribenter, att jag inte tror allt är omedvetna felstavningar.

Tangenterna G och T ligger oroväckande nära varandra. Det är annars väldigt lätt att missa/läsa förbi felstavningar. Jag har lyckats missa att jag ibland glömt ett helt ord i en text jag har skrivit
(antagligen på grund av att jag har läst texten tyst för mig själv så många gånger); så efter månader och år upptäcker jag det av en slump.

av **Zombie** » 2011-02-15 16:09:49

Nog händer sådant alltid. Fast G och T ligger inte så nära om man skriver med "riktig" fingersättning, det är rätt olika ställningar vänster pekfinger får inta. Och jag tror inte en mycket språkmedveten skribent skulle skriva fel konsekvent flera gånger och alltid i passande sammanhang. Jag har sett det både här och på andra håll. Finns också i Wikipedia (såg jag nu).

Men jag vet hur försmädligt det kan vara när man har kommit på något själv och så var man inte den första...

av **Krake** » 2011-02-15 19:25:48

Precis så kände jag det när jag kom på maglev tekniken som sjuåring (cirka). Låt oss kalla det för "tristfinning".

av **Zombie** » 2011-02-15 20:27:25

Noli skrev: nöjdianer

av **Miche** » 2011-02-16 1:11:00

Krake skrev:Precis så kände jag det när jag kom på maglev tekniken som sjuåring (cirka). Låt oss kalla det för "tristfinning".

Jo, det har jag ett antal av, den värsta tristfinningen jag har är [WikiSve]Rubiks kub[/WikiSve] (som den kom att heta men kunde lika gärna hetat Miches kub) som jag i teorin konstruerade 1972, men jag kunde för mitt liv inte fatta vad man skulle ha den till)!

av **Zombie** » 2011-02-22 17:31:51

Glassagne.

av **Zombie** » 2011-03-14 2:29:19

Tangerande tråd:

konstruerad ... 18641.html

av **Kvasir** » 2011-03-14 2:56:47

Vad ska man kalla motsatsen till funktionshindrad? I en annan tråd idag använde jag ordet "funktionsstärkt" i brist på bättre.

"Saknade" ord i språket

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in