Jag fick ett brev idag. Jag har fått en tid till vuxenhabiliteringen den 13 januari 2011.

"Du är välkommen till vuxenhabiliteringen för ett första besök. Vid besöket närvarar även arbetsterapeut ***** *****. Du får gärna ta med dig någon om du vill."

Jag undrar ifall någon vet vad man gör på habiliteringen när man är där för första gången? Vad kan man förvänta sig? Det vore bra om någon vill förklara för mig. Jag vet att min psykolog pratade om habilitering, men jag minns inte vad hon sa. Jag tenderar att höra vad folk säger, men inte förstå. Jag har säkerligen sagt "mm.. ja... mm..." per automatik, utan att egentligen förstå vad jag skulle göra på habiliteringen. Jag vill lyssna, men jag "försvinner" mentalt emellanåt. Jag vill verkligen veta vad jag ska göra på habiliteringen.

jag ska också dit snart och jag fick ett häfte med information om habiliteringen och ett papper med frågeområden som man skulle fundera över tills man kommer till dit

fick du något sånt?

om inte så säg till så kan jag skriva lite om vad som stod tex på pappret med frågeområden för det kändes som det kunde vara till hjälp

Jo, jag fick några papper med information, men ingen information handlade om det första besöket, eller besöken i allmänhet.

För mig var det ett okomplicerat intromöte. De säger hej, talar om vem de är, talar kring vilka saker som finns på Vuxhab mm. Inget att vara rädd för.

Jeg liker voksenhabiliteringen bedre enn "barnehabiliteringen" på sykehuset, psykiateren jeg har nå er veldig trivelig

MsTibbs skrev:För mig var det ett okomplicerat intromöte. De säger hej, talar om vem de är, talar kring vilka saker som finns på Vuxhab mm. Inget att vara rädd för.

Tack för svaret!

Så då kommer jag alltså att få veta mer när jag väl är där?

Jag är väldigt nervös inför besöket men hoppas att det kommer att gå bra.

Jag är alltid lika rädd för frågan "vad vill du ha hjälp med?" (och vill inte att de frågar mig det på habiliteringen) eftersom att jag inte alls vet vad jag ska svara på en sådan fråga. Innan utredningen hade blivit påbörjad så fick jag prata med en psykiatriker. Hon frågade mig vad jag ville ha hjälp med och jag blev tyst och oerhört nervös. Då fick min mamma komma in i rummet och psykiatrikern sa "*Borttaget namn* är väldigt barnslig och omogen för sin ålder".

Så jag hoppas att jag slipper prata mycket.


Moderator: Tog bort namnet enligt önskemål.

Sheyen skrev:psykiatrikern sa "*Borttaget namn* är väldigt barnslig och omogen för sin ålder".

Det skulle förvåna mig om det där inte är tjänstefel!

Sheyen skrev:Jag är alltid lika rädd för frågan "vad vill du ha hjälp med?" (och vill inte att de frågar mig det på habiliteringen) eftersom att jag inte alls vet vad jag ska svara på en sådan fråga.

Jag vet inte heller vad jag ska svara då, vilket jag också säger, och kontrar med "Vad har ni att erbjuda?".
Så kan man resonera sig fram till en början, och så småningom löser det sig.

den pappret jag fick med "frågeområden" tar upp saker som man kan tänka igenom eller kanske skriva ned lite i förväg på och då slipper man bli förvirrad under själva besöket och inte veta vad man ska säga eller svara som också brukar vara mitt problem

* hur det fungerar i hemmet för dig (praktiska sysslor, mat, sömn, hålla tider, struktur och planering)

* daglig sysselsättning, arbete studier etc

fick du det pappret också?
annars kan jag skriva ned resten om du tycker det vore ett stöd för vad du vill ta upp under mötet

jag tänker ta med pappret och försöka utgå från det när jag ska samtala med de på habiliteringen

jag blir också nervös av att träffa folk och inte veta i förväg riktigt vad det handlar om men det känns iallafall bra att de är där för att hjälpa mig

prodge64 skrev:

Sheyen skrev:psykiatrikern sa "*Borttaget namn* är väldigt barnslig och omogen för sin ålder".

Det skulle förvåna mig om det där inte är tjänstefel!

Jag och mamma har pratat om det vid något tillfälle, men jag vet inte vad man kan göra åt det nu. Men tydligen så är det ett tjänstefel, ja.

csharp skrev:* hur det fungerar i hemmet för dig (praktiska sysslor, mat, sömn, hålla tider, struktur och planering)

* daglig sysselsättning, arbete studier etc

fick du det pappret också?
annars kan jag skriva ned resten om du tycker det vore ett stöd för vad du vill ta upp under mötet

Nej, jag fick inte ett sådant papper, tyvärr.

Ja, du får jättegärna skriva ned resten! Det vore bra. : )

Sheyen skrev:

MsTibbs skrev:För mig var det ett okomplicerat intromöte. De säger hej, talar om vem de är, talar kring vilka saker som finns på Vuxhab mm. Inget att vara rädd för.

Så då kommer jag alltså att få veta mer när jag väl är där?

Jag är väldigt nervös inför besöket men hoppas att det kommer att gå bra. [...]

Jag är alltid lika rädd för frågan "vad vill du ha hjälp med?"

De ställer massa frågor. Beror säkert mycket på vem man träffar, personkemi och sådant. Jag är också rädd för den frågan, men på Vuxhab var de mer pedagogiska än så, de som kommer dit har ofta just fått chocken att de har en diagnos, så de borde inte utgå ifrån att man är expert redan.

MsTibbs skrev:De ställer massa frågor. Beror säkert mycket på vem man träffar, personkemi och sådant. Jag är också rädd för den frågan, men på Vuxhab var de mer pedagogiska än så, de som kommer dit har ofta just fått chocken att de har en diagnos, så de borde inte utgå ifrån att man är expert redan.

Okej. Tack för den informationen. Det är bra att veta ungefär hur det kommer att bli. Att de kommer att ställa många frågor är också bra, så länge frågorna inte blir besvärliga att svara på. Vill ha konkreta och ordentliga frågor, så de kan få svar direkt. Annars blir det jävligt jobbigt inuti mitt huvud och de kommer inte att få veta särskilt mycket.

här är alla frågeområdena:

* hur det fungerar i hemmet för dig (praktiska sysslor, mat, sömn, hålla tider, struktur och planering)

* daglig sysselsättning, arbete studier etc

* familj och att vara med andra människor

* hur du känner dig (om du tex är orolig, arg eller ledsen över något)

* fritidssysselsättning och intressen

* kroppsliga problem (tex smärta, svaghet, balans, känsel, spänningar, syn, hörsel, röst och tal, hjälpmedel)

* din diagnos. övriga kontakter (tex LSS, socialtjänsten, psykiatrin eller övriga sjukvården)

* fundera på om det är något annat du vill ta upp när vi träffas

sen tror jag att de är rätt vana med att träffa massor med olika människor och de kommer nog hjälpa dig berätta ifall du tex "tappar tråden"

men kanske punkterna ovan kan hjälpa dig lite iallafall att fundera över vad du vill ta upp och ha hjälp med

hoppas det går bra för dig på mötet

Tack så mycket! Både för att du skrev ner allt från pappret och även för att du hoppas att det går bra på mötet.

Jag tackar också för infon. Ska dit snart.

är bara ännu en kärring som man får träffa i all led

om du inte behöver nån hjälp så finns det ingen anledning att gå dit.

jag ville ha hjälp med att få cykeln lagad när det blir punktering och kolla med dom ifall man kan få hjälp med storhandla, fixa busskort osv..

men detta går inte, du måste bestämma tid och gå med osv, och just där problemet ligger.

om du ändå vill ha det så måste du komma på återbesök flera gånger och göra en ansökan.

blev förbluffad över hur ineffektiv och komplicerad all hjälp där verkar vara, min granne nedanför mig får hemtjänst 3ggr om dagen och dom levererar mat men går inte att göra så när man inte är gammal tydligen.

asp690 skrev:jag ville ha hjälp med att få cykeln lagad när det blir punktering och kolla med dom ifall man kan få hjälp med storhandla, fixa busskort osv..

De saker du beskriver att du behöver hjälp med, kan du få hjälp med, fast av kommunen - inte habiliteringen. Kontakta socialpstkiatrin - där kan du få hjälp enl. SoL (Socialtjänstlagen).

ON T:

Jag har precis varit på intro på Habiliteringen.
Första gången var som Tibbs skrev, presentation.
Sedan har jag kommit fyra gånger till, då vi tillsammans har gått igenom de frågor du fått listade här. Detta har jag gjort tillsammans med logopeden och psykologen där. Syftet har varit att ge dem en så klar bild som möjligt av min livssituation och vad de kan hjälpa till med. Då jag fått vänta i x antal år på att få komma dit, var det mycket att gå igenom, men nästa gång så kommer de att presentera en handlingsplan för mig. För mig är det skönt att få träffa dem - de ger ett bra intryck och jag känner mig lugn.

Jag (man, 25år) har nyligen blivit utredd och var på ett sånt där möte för ca 10 månader sedan.

Jag hade skickat en mycket välskriven självremiss till habiliteringen iaf.
Under mitt första möte hos dom så fick jag prata med en psykolog (hon som kom att utreda mig) och en arbetsterapeut - samtidigt.

Den enda vi pratade om var min självremiss och de problem jag har i livet.
Sen förklarade dom även vad habiliteringen är, vad dom kan hjälpa till med och hur det går till när man testas. Ingenting att vara orolig över med andra ord. Hoppas det går bra för dig.

Panika skrev:De saker du beskriver att du behöver hjälp med, kan du få hjälp med, fast av kommunen - inte habiliteringen. Kontakta socialpstkiatrin - där kan du få hjälp enl. SoL (Socialtjänstlagen).

Kan alla få hjälp enl. SoL ? Finns några förbehåll. Jag ringde "mobila teamet" en gång men blev utskälld och ratad pga de hade annat att pyssla med. I regel har vårdgivare och liknande folk ej tid att prata med någon som inte klarar av att fatta sig extremt kort. Det borde finnas lathundar och praktiska exempel på vad man får säga och inte säga när man ringer dit. Vuxenhabiliteringen fungerar bättre. Där får jag ta god tid på mig innan jag yttrar mig vilket jag har behov av. Där känner jag mig välkommen. Det är betydligt sämre på andra ställen. Betraktar vuxenhabiliteringen som en livlina och det har jag också sagt. Där känner man att man få hjälp och stöd med de problem som man har i sin vardag.

asp690 skrev:är bara ännu en kärring som man får träffa i all led

+1

Grimuald skrev:

Panika skrev:De saker du beskriver att du behöver hjälp med, kan du få hjälp med, fast av kommunen - inte habiliteringen. Kontakta socialpstkiatrin - där kan du få hjälp enl. SoL (Socialtjänstlagen).

Kan alla få hjälp enl. SoL ?

Mobila teamet vet jag inte vad det är, men prova att ringa växeln i din kommun och be att få bli kopplad till socialpsykiatrin. Förklara din problematik och be att få boka ett möte. Du är berättigad hjälp om du har diagnos.