LSS-kommittén ser för närvarande över hela LSS. Det är alldeles för dyrt, man vill veta hur saker fungerar, om rätt personer får rätt insatser, med mera...

Kommittén: http://www.sou.gov.se/assistans/index.htm

LSS: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930387.HTM

I kommittén finns ett antal experter som skall se till att vi som berörs av LSS kommer till tals. För oss finns FA... :/

Vi (jag, Agatha och eventuellt någon till) tänkte uppvakta kommittén för forumets räkning och berätta hur vår verklighet ser ut. Vi behöver därför er hjälp.

Följande frågor skall alla som har energi, tid, ord, lust och hjärnceller svara på. Skriv någon eller några meningar. Alla inlägg kommer sedan att sammanfattas. Vill du inte svara här kan du PM:a.

1. Hur fungerar jag inte? / Vad har jag problem med?
2. Vad behöver jag för att fungera bättre i samhället?

Övriga synpunkter och kommentarer lämnas här. Svara så fort som möjligt (ni vet hur byråkratin fungerar...).

1) Problem:

# Extremt oproduktiv före kl 10.


2) Behov:

# Arbetsplatser utan fåniga bonderegler om att man måste arbeta i sitt anletes svett kl 08.

-----------------------------

Märkligt. Jag får inte ihop det till mer.

Jag tror det handlar lite om att det är få saker jag känner är problem i ordets egentliga mening. För MEJ är det inget problem att totalt gå upp i det jag gör, så att jag varken hör eller ser vad som händer runtomkring mej. Det är heller inget problem för MEJ att jag går direkt till chefen när jag märker något som måste göras och jag är inte rätt person att ordna det. Det är inte MITT fel att folk först säger att de vill ha min ärliga åsikt och sen blir förbannade när de får den.

Låter bra att någon tar tjuren vid hornen och försöker påverka och inte bara sitta o gnälla som svennsonmentaliteten ibland verkar vara standard.

Jag skall fila på en bra formulering och lämna svar till dig/er senast Torsdag.

Eddie The Man skrev:LSS-kommittén ser för närvarande över hela LSS. Det är alldeles för dyrt, man vill veta hur saker fungerar, om rätt personer får rätt insatser, med mera...

Kommittén: http://www.sou.gov.se/assistans/index.htm

LSS: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930387.HTM

I kommittén finns ett antal experter som skall se till att vi som berörs av LSS kommer till tals. För oss finns FA... :/

Vi (jag, Agatha och eventuellt någon till) tänkte uppvakta kommittén för forumets räkning och berätta hur vår verklighet ser ut. Vi behöver därför er hjälp.

Följande frågor skall alla som har energi, tid, ord, lust och hjärnceller svara på. Skriv någon eller några meningar. Alla inlägg kommer sedan att sammanfattas. Vill du inte svara här kan du PM:a.

1. Hur fungerar jag inte? / Vad har jag problem med?
2. Vad behöver jag för att fungera bättre i samhället?

Övriga synpunkter och kommentarer lämnas här. Svara så fort som möjligt (ni vet hur byråkratin fungerar...).

Jag fäste mig vid detta:

hur personer med psykiska funktionshinder som ingår i personkrets 3 enligt LSS ska få tillgång till meningsfull sysselsättning som ryms i insatsen daglig verksamhet.

Jag skulle vilja påpeka att personer med AS inte är begåvningshandikappade och att de därför inte passar bäst för lätta och monotona arbetsuppgifter. Däremot bör de nog undvika jobb som innebär att man ska vara "säljande".

Det viktigaste tycker jag är att de som vill och kan får riktiga jobb med riktiga löner (ev med lönebidrag), inte daglig verksamhet med en "flitpeng" som motsvarar resekostnaden och knappt det. Och att man därför ser på vilken kompetens personerna har, inte bara vad de saknar.
Likaså att arbetsgivare inte ska kräva att alla ska vara utåtriktade, fleixibla etc utan inse att olika befattningar kräver olika saker.

Precis som man inte kräver att de sökande inte får vara rörelsehindrade utan i stället ser till att det finns hissar, ramper och handikapptoaletter. För att personer med AS ska få arbete krävs det "bara" större förståelse från arbetsgivarna. Och staten ska föregå med gott exempel.

Alien skrev:Precis som man inte kräver att de sökande inte får vara rörelsehindrade utan i stället ser till att det finns hissar, ramper och handikapptoaletter. För att personer med AS ska få arbete krävs det "bara" större förståelse från arbetsgivarna. Och staten ska föregå med gott exempel.

Perfekt sammanfattat!!

Liksom hela inlägget, givetvis!

Hej!

Om jag skulle ut på arbetsmarknaden och jobba igen? Ja, då skulle jag vilja ha större möjlighet att kunna välja att jobba deltid utan att förlora en massa pengar. Ett kontorsjobb där jag kan sitta vid mitt alldeles egna skrivbord och jobba vid min egna dator. Att jag kan lägga arbetstiden själv. Att jag till exempel kan jobba mellan åtta och halv tre. Eller kanske bara förmiddag, mellan halv åtta och halv tolv eller något sådant. För mig så är kafferaster med andra arbetskamrater rätt viktiga. Jag vill alltså kunna sitta där och känna samvaro med andra.

Jag tycker om mitt friare liv som förtidspensionär. Jag kan göra vad jag vill på dagarna, hinner både städa och ha fritidsintressen. Jag är fri att resa när jag vill. Jag hinner umgås med min man. Jag kan sitta uppe och se på film på kvällarna, och komma i säng mitt i natten. Men, måste jag jobba då är det så.

Hälsningar

Lilla Gumman

Mina erfarenheter med LSS är.

Kontaktpersonerna.
Fördelar:
De har varit ett bra(det enda) verktyg för att bearbeta hur "normala" fungerar.
Att kunna diskutera AS/NT problematik med icke aspar.
Nackdelar
Låg utbildning inom AS.
Har mycket svårt att kunna förklara vad som är typiskt Aspigt. (kunskapen är viktig)
Vid ansökningen så saknades det helt någon form av struktur över vad det var för hjälp man sökte. Just det här tror jag är mycket viktigt för de flesta med AS.
Det saknas att i punktform kunna redovisa "Det här kan du få hjälp med". Detta behövs eftersom många med AS har mycket svårt med att kunna formulera sina egna frågor.

Arbetsträning/Daglig verksamhet.
Fördelar.
Självkänslan går ifrån att känna sig som en samhällsparasit till en mer fullvärdig medlem som drar sitt strå till stacken.
Nackdelar.
Tillgång på vettiga arbetsplatser saknas helt.
För att komma ut och påbörja någon form av arbetskarriär så behövs det kompitenta arbetsplatser där man får vara olik. Dessa "sk: Första Praktik/Arbete" är idag i min kommun genomgående usel. De saknar helt stimulans, är stressiga och saknar kunskaper inom AS.
Som Första Praktik/Arbete funkar det generellt inte med privata vinstdrivande företag. De har helt enkelt inte tid att handleda "muppar".
Det är i första fasen ut mot arbetslivet som samhället behöver ge ett extra stort stöd.
Identifiera och precisera vart man kan placera personer med AS.
OCH DET ÄR SKILLNAD PÅ MENTALT OCH FYSISKT HANDIKAPP.
Att vackla runt och fråga lite här o lite där funkar inte.

En person med AS har mycket lägre tolerans med "tråkiga" uppgifter, svårare att se helheten som hjälper en att stå ut med de tråkiga sakerna. Privat och i arbete. Vi behöver uppgifter där dess helhetsbild begränsas. Skall man arbeta med att rensa ogräs så är det bättre om man får specifika platser, områden att ta hand om. För en AS-Parkförvaltare som skall rensa ogräs, tömma papperskorgar, kontrollera staket, soffor, skyltar, klippa gräset, kratta löv, plantera blommor, vattna osv tappar lätt greppet över vad det är h*n gör.
Hur mycket det nu skall begränsas efter geografiska lägen och/eller uppgifter är inviduellt.


Det är sedan i fas två när man har lite mer kunskaper om vad ett jobb kräver som man kan gå vidare mot privata sektorn.

Ifall det inte är väldigt bråttom tror jag det vore användbart om man samlade ihop och skrev sammanfattningar av de gamla trådar/inlägg som "många" tycker sätter fingret på det väsentligaste.

Under tiden:

1) flexibilitet (trött på citationstecken). snabb inlärning Smådjävlarna markerar här att under rätt förutsättningar är detta talanger snarare än problemområden, hos mig.

Krossad självsäkerhet men en enorm, lättkränkt stolthet. Orsakar motstånd mot resolut hjälp till självhjälp och kan tolkas som allt möjligt negativt.

2) Individuellt anpassad upplärningsteknik, gärna prövande utformad av mig själv. Ifall man har en hel verksamhet som ägnar sig åt detta så torde volymbesparingar nog tillåtas för att göra en sådan verksamhet minst lika tids- och resurseffektiv som upplärningen för gemene man.

Tror inte att den lösningen betraktas som realistisk om den läggs fram men för annan form av realism får man vända sig till andra än mig. Rekommenderar ufos avsnitt om Arbetsträning och hela Aliens inlägg.

/ J

...och så behöver det ju tas krafttag med alla enskilda kommuner eller enskilda handläggare som försöker smita ifrån insatser åt personer de anser är för "lindrigt" funktionshindrade genom att påstå att den aktuella rättigheten bara gäller "mycket mer allvarligt" funktionshindrade.

För att försöka få lite struktur på detta delar jag upp mitt svar i arbete och fritid.


Arbete:

1. Hur fungerar jag inte? / Vad har jag problem med?

1.1. Jag kan bara göra en sak i taget. När jag ska göra flera saker samtidigt blir jag stressad och får ingenting gjort.

1.2. Jag har svårt för informella regler (regler som inte står någonstans men ändå ska följas) och regler som finns men inte följs.

2. Vad behöver jag för att fungera bättre på arbetet? (Ändrade "i sammhället" till "på arbetet")

2.1. Jag behöver en chef som bestämmer vad jag ska göra och - när det är flera saker jag ska göra - i vilken ordning jag ska göra dem. Om någon annan vill att jag ska göra något ska det gå genom min chef. (Självklart måste det gå att resonera med chefen. Om h*n tycker jag ska göra X före Y och jag tycker det är bättre att göra Y före X måste vi kunna prata ihop oss.)

2.2. Tydliga och relevanta regler. När det gäller arbetsuppgifterna finns det två sätt som fungerar:
- Berätta för mig vilket problem som ska lösas och låt mig ta ansvar för detaljerna. (målstyrning)
- Berätta exakt hur jag ska utföra mitt arbete. (detaljstyrning)
Jag föredrar utan tvivel målstyrning. Det är roligare att arbeta så och det ger bättre kvalitet på arbetet. Med detaljstyrning får beställaren exakt vad h*n tänkt sig. Med målstyrning blir det ofta bättre än beställaren tänkt sig.
Det som inte fungerar är nånting mittemellan målstyrning och detaljstyrning - att man berättar vad målet är och ändå förväntar sig att jag ska lösa problemet på samma sätt som beställaren har tänkt sig.

Jag vill tillägga att både 2.1 och 2.2 har gått att genomföra för mig på min arbetsplats. Det fungerar bra och alla verkar nöjda.


Fritid:

1. Hur fungerar jag inte? / Vad har jag problem med?

Mitt största problem på fritiden är ensamhet i kombination med kontaktsvårigheter.

2. Vad behöver jag för att fungera bättre i samhället?

Här tror jag inte att "samhället" kan göra så mycket. Det som har hjälpt mig mest är de AS-träffar jag har kunnat gå på och där jag har träffat andra med AS. Det är en enorm skillnad för mig att gå på AS-träffar där det alltid finns något intressant att prata om och NT-tillställningar där jag oftast bara sitter tyst.

Så - ett stort tack till Pemer, weasley med flera, som anordnar dessa träffar. Jag tror inte ni förstår vad ni betyder för mig! Och tack alla som kommer och gör träffarna intressanta!

En sak till om arbetslivet. Om någon arbetar med "daglig verksamhet" så ska det vara för att den vill det och är nöjd med det. Annars tycker jag man antingen ska få ett riktigt jobb el få stanna hemma och t ex studera, om det är det man vill. Då bör FKs regler ändras. Att studera det man själv är intresserad av kan i bästa fall ge möjlighet till jobb. I annat fall så kan det vara den "dagliga verksamhet" som passar en bäst. Aspergare är inte som utvecklingstörda och NT så att de vill ha jobb el "låtsasjobb" bara för att få träffa folk.

Arbete i daglig verksamhet ska också kunna leda vidare till riktiga jobb och inte vara en återvändsgränd. Alltså ett nära samarbete mellan kommunens handläggare och motsv på AF och FK.

Jag tror man måste anpassa saker mer efter individen som det är nu.

I onsdags var jag och Agatha i 08land och besökte LSS-kommittén.

Trots bristande förberedelser (av förklarliga, ADMINistrativa skäl) gick det relativt bra. Vi berättade det vi hade att berätta, de lyssnade noga på vad vi hade att säga och ställde vettiga, relevanta frågor.

Det är iaf _min_ uppfattning att det inte var en total slöseri med tid i och med att jag och Agatha har iaf _försökt_ hjälpa andra människor, oavsett om vårt besök resulterar i några förändringar eller inte.

Vi försökte, iaf.

Det är mer än vad de flesta andra här gör.

Heder och respekt för det! Beundransvärt!

Nu finns det väl onekligen många fler som gärna hade varit med på exempelvis detta eller annat, jag hade gärna varit med på ett hörn av det här initiativet t ex, men jag har varit involverad i andra projekt i gengäld, och fler lär följa.

Men här gjorde alltså ni en insats, och det kan ni verkligen sträcka på er över! Härligt jobbat!!

Eddie The Man skrev:I onsdags var jag och Agatha i 08land och besökte LSS-kommittén.

Dina initiativ uppskattas. Jag håller tummarna för att ni desutom lyckades påverka lite.

Bockar och tackar.

Eddie The Man skrev:
Det är mer än vad de flesta andra här gör.

Alla som gör ngt går kanske inte ut offentligt med det så som ni gör, iaf inte jag (förutom nu då...).

Både LSS och SOL säger att vi har rätt till vissa saker. Så att säga ett smörgårdsbord av hjälp och stöd. Men det är svårt att orientera sig och veta vad av det som finns på bordet av möjliga relevanta årgärder.

Men det finns också en lag som heter Förvaltningslagen (FL). Dess fjärde paragraf handlar om myndigheters serviceskyldighet. I den sägs att myndigheter skall vara hjälpsamma och serviceinriktade. Detta gäller myndighetsutövning och inte i första hand faktiskt handlande. Exempe: Betygssättning i skolan är myndighetsutövning, men undervisning är faktiskt handlande.

Om relevanta myndigheter följde FL och dess serviceskyldighet skulle många av våra problem försvinna.

Eddie The Man skrev:I onsdags var jag och Agatha i 08land och besökte LSS-kommittén.

Trots bristande förberedelser (av förklarliga, ADMINistrativa skäl) gick det relativt bra. Vi berättade det vi hade att berätta, de lyssnade noga på vad vi hade att säga och ställde vettiga, relevanta frågor.

Det är iaf _min_ uppfattning att det inte var en total slöseri med tid i och med att jag och Agatha har iaf _försökt_ hjälpa andra människor, oavsett om vårt besök resulterar i några förändringar eller inte.

Vi försökte, iaf.

Det är mer än vad de flesta andra här gör.

Både jag och Ford tycker det är bra det ni har gjort. All heder åt er.

Eddie The Man skrev:Trots bristande förberedelser (av förklarliga, ADMINistrativa skäl) gick det relativt bra. Vi berättade det vi hade att berätta, de lyssnade noga på vad vi hade att säga och ställde vettiga, relevanta frågor.

Tack så väldigt mycket! Bra gjort!

Eddie The Man skrev:Vi försökte, iaf.

Det är mer än vad de flesta andra här gör.

Ja.

Bra jobbat.