Min AS partner har lånat en bok från mig och det är "Berättelsen om Pi" av Yann Martel.
Hon ville läsa den när jag sade att jag gillade den och tyckte den var väldigt bra.
Det finns hundratals böcker i hennes hem men nästan allt är faktaböcker, vetenskap, diverse album, fackliteratur. Bara några få böcker av det man kallar skön literatur och de flesta olästa (kanske presenter).

Jag, som är ganska ny på området med AS, undrar hur det ligger till med skön litteratur hos aspies. Finns det några generella drag? Jag tänker på figurativt språk, och det är det som hela boken består av.

Har någon läst boken som jag nämde? Vad tyckte ni?

Jag läser hellre skönlitteratur än faktaböcker. Helst fantasy eller medeltid, psykologiska thrillers och liknande. Försöker inte säga att jag läser massor, men säkert mer än medelsvensson.

Hellre skönlitteratur än faktaböcker här med men gärna ett mellanting också i form av dokumentära böcker och (själv-)biografier.
Det där med figurativt språk har jag inga problem med, tvärtom.

Läser rätt mycket men i perioder.

"Berättelsen om Pi" av Yann Martel har jag ej läst men den hamnar på en imaginär läslista för framtida bruk.
Recensionerna väckte ett intresse iaf.

Läser i princip aldrig skönlitteratur.
Böcker som bygger på falska sanningar o hittepå är för mig en styggelse.
Lär mig hellre genom faktalitteratur.

Vad är figurativt språk? Fysiskt beskrivande?

Jag har läst "Berättelsen om Pi". Minns jag rätt har den ganska så noggranna fysiska beskrivningar men jag minns den inte för språket, även om det flöt på (ajdå, oavsiktlig ordvits) rätt bra. Jag minns den för dess (författarens?) roliga sätt att få fram sin poäng och för skrönan som sådan.

Jag tvivlar faktiskt starkt på att det finns någon särskilt typiskt aspig litteratur. Kanske har vi tvärtom möjligen mer spridd smak än en lika stor skara entisar?

Bald gras' ich am Neckar, bald gras' ich am Rhein / Bald hab ich ein Schätzel, bald bin ich allein...

(Än betar jag vid Neckar, än betar jag vid Rhen / Än har jag en älskling, än är jag allen... )

Varför begränsa sig? Det finns för mycket vackert och lärorikt (trots att vi som art gör vårt bästa för att förstöra det som finns) och olika slags skönhet och lärdom är inte utbytbara. (Kanske därför att de är olika, ja? ) Jag fronderar alltså mot fördomen att man inte skulle begripa skönlitteratur som aspergare. Vet inte vad jag skulle ta mig till utan den. Bunden och obunden och gärna med poetiska valörer som en aspergare ska vara extra oförstående inför.

Eller facklitteraturen, bara att det råkar stämma med fördomen.

Sedan läser jag ändå knappt mer än en analfabet, för att jag inte kan sätta igång eller koncentrera mig, aldrig är pigg och berget av oläst bara växer långt bortom överblick; ett av skälen till att jag vill ha flera liv...

Jag läser nästan uteslutande skönlitterära böcker, och föredrar definitivt att läsa på engelska. Serien "The stainless steel rat" är jag särskilt förtjust i för tillfället.

Jag har inga problem med att leva mig in i skönlitteratur, men föredrar ändå fackkunskapsböcker/faktaböcker o.s.v. då de är lätta att "läsa då och då". Känner mig pressad att läsa ut skönlitterära böcker, för ibland går det dagar emellan lässtunderna och mitt minne är inte det bästa...

Nefarious skrev:Jag läser nästan uteslutande skönlitterära böcker, och föredrar definitivt att läsa på engelska. Serien "The stainless steel rat" är jag särskilt förtjust i för tillfället.

Yes, engelska är det bästa - helst skulle jag vilja kunna fler språk, för en bok är alltid bäst på originalspråket. Mycket som blir "lost in translation".

En konstig sak jag gjort (som jag inte vet om det är aspigt eller ren galenskap) var när jag satt en hel kväll och jämförde den engelska originalutgåvan av "Interview with the vampire" med en svensk översättning, för att se hur mycket som missats...

jonsch skrev:Vad är figurativt språk? Fysiskt beskrivande?

Jag har läst "Berättelsen om Pi". Minns jag rätt har den ganska så noggranna fysiska beskrivningar

Jo, fysiska beskrivningar, men hela boken kan beskrivas som en vuxensaga, en metafor.
Den handlar om en pojke och en väldig tiger i en livbåt som flyter över havet. Allt är helt overkligt.

biologic skrev:En konstig sak jag gjort (som jag inte vet om det är aspigt eller ren galenskap) var när jag satt en hel kväll och jämförde den engelska originalutgåvan av "Interview with the vampire" med en svensk översättning, för att se hur mycket som missats...

Hihi, det låter onekligen lite aspigt.

notoco skrev:

jonsch skrev:Vad är figurativt språk? Fysiskt beskrivande?

Jag har läst "Berättelsen om Pi". Minns jag rätt har den ganska så noggranna fysiska beskrivningar

Jo, fysiska beskrivningar, men hela boken kan beskrivas som en vuxensaga, en metafor.
Den handlar om en pojke och en väldig tiger i en livbåt som flyter över havet. Allt är helt overkligt.

Visst är den en metafor. Var det ett separat påpekande eller menar du att det utmärker figurativt språk att vara metaforer med noggranna fysiska beskrivningar eller...
Och utmärks sånt språk dessutom av att ge overkliga beskrivningar eller var det bara en upplysning till folk som inte läst boken?

'säkta jag är petig men du vet ju, liksom, hur jag är.

jonsch skrev:'säkta jag är petig men du vet ju, liksom, hur jag är.

Ja, du är som han på bilden

I övrigt, beskrev jag vad boken handlade om för de som inte läst den (du är den enda än så länge)

Jag läser hellre fakta än skönlitteratur. Verklighetsbaserade / verklighetstrogna romaner funkar också.

Nej, gud vad tråkigt med faktaböcker.

Jag gillar Jonas Gardells böcker, till exempel.

The Hitchhiker's Guide to the Galaxy, kanske?

Faktaböcker här, gillar dem för att det duggar tätt mellan aha-upplevelserna.
I skönlitterära böcker går det ju en eller flera sidor mellan varje aha-upplevelse.

Sen jag upptäckte att bibblan har massor med ljudböcker är jag numera komplett tokig i att lyssna på sådana! Har just slutat en komplett genomlyssning av Lord of the Rings + The Hobbit. Mums! (ny medlem .. skyggt "hej")

Läser enbart fackliteratur relaterad till jobb eller specialintressen.

Skönlitteratur.

Mallorn skrev:Sen jag upptäckte att bibblan har massor med ljudböcker är jag numera komplett tokig i att lyssna på sådana! :) Har just slutat en komplett genomlyssning av Lord of the Rings + The Hobbit. Mums! (ny medlem .. skyggt "hej")

Hej hej! Vi bits inte :)

prodge64 skrev:
Hej hej! Vi bits inte

tur för mig

på tal om Berättelsen om Pi .. lyssnade på den för nåt år sen .. tyckte om början men inte slutet, tror jag .. Det med djurparken var bra gjort.

Skönlitteratur oftast.

Man lär sig massa om människor den vägen...

...och så är det trevligt att läsa!

Tycker det är en fördom att aspergare bara läser faktalitteratur. Har iaf fått det intrycket när jag haft med sk professionella att göra. Om jag säger att jag läser en del så är svaret givet: "Jaha. Mycket facklitteratur då alltså?".

Är förbannat trött på det där - folk som tror att de känner mig i förväg bara för att de läst på om asperger.

PI och annat matematiskt intresserar mig inte det minsta och nej, jag blev inte sugen på att läsa boken.