Problematisk trötthet! Utmattningsdepression?

av **atoms** » 2010-08-31 2:41:13

Debbido skrev:Jag har en sån där vinbox hemma nästan jämt. Jag behöver den. Måste ju ha någonting. Prövar olika psykofarmaka. Blir tjock, får svåra biverkningar. Alltid slår det snett. Vin vet jag i alla fall hur det funkar - och öl.

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/00020285.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Om jag bara kunde skrapa upp mig från golvet och flytta till Skottland. Där vill jag sitta på en pub och smutta och småprata tills jag dör. Vill inte sitta ensam hemma i svenskt betonggetto och smutta och chatta. Inte samma sak.

Undrar om jag lider av "staytry"?

På ett engelskt aspergerforum som jag var aktiv på förr i tiden fanns det en skotsk dam som bodde på en ö i Irländska Sjön. Varje kväll klockan tio tog hon fram sin ginflaska - she was Our Viking Mum.

av **thefilosofer** » 2010-08-31 10:03:18

Jag har börjat gå ut och gå och springa och träna, man mår bättre för dagen när man gör det. Pumpa in lite adrenalin och endorfiner för att må bättre. Och för att orka träna köpte jag NO-XPLODE från gymgrossisten, blir så pigg att man går från att inte orka röra sig ur stolen till att man börjar hacka tänder och börja skutta omkring, höhö.

Aa just det, har slutat äta godis 5-6 gånger i veckan (dricker sockerfri cola och godis 2-3 ggr i veckan max nu) och slutat mitt krökande som jag har hållt på med sedan jag var 13 och höll på med 3-6 ggr i veckan med när jag var 16-18 år. Det var inte svårt att sluta dricka, var nykter i 4 veckor och sen drack jag några öl i helgen, men upptäckte att det inte var lika kul att dricka längre så har bestämt mig att vara nykterist, kanske dricka lite 2-3 folköl ibland när man spelar in musik till bandet med polarna men inte liksom dricka mig full.

av **barracuber** » 2010-08-31 10:17:47

Debbido skrev:Om jag bara kunde skrapa upp mig från golvet och flytta till Skottland. Där vill jag sitta på en pub och smutta och småprata tills jag dör. Vill inte sitta ensam hemma i svenskt betonggetto och smutta och chatta. Inte samma sak.

Detta berörde mig väldigt mycket av någon anledning (liksom alltid när Debbido skriver). Så talande liksom för landet Sverige.

av **Kattpappa** » 2010-08-31 16:24:13

barracuber skrev:
Debbido skrev:Om jag bara kunde skrapa upp mig från golvet och flytta till Skottland. Där vill jag sitta på en pub och smutta och småprata tills jag dör. Vill inte sitta ensam hemma i svenskt betonggetto och smutta och chatta. Inte samma sak.

Detta berörde mig väldigt mycket av någon anledning (liksom alltid när Debbido skriver). Så talande liksom för landet Sverige.

Amen to that!!!

av **AAA** » 2010-09-02 22:55:17

thefilosofer skrev:Jag har börjat gå ut och gå och springa och träna, man mår bättre för dagen när man gör det. Pumpa in lite adrenalin och endorfiner för att må bättre. Och för att orka träna köpte jag NO-XPLODE från gymgrossisten, blir så pigg att man går från att inte orka röra sig ur stolen till att man börjar hacka tänder och börja skutta omkring, höhö.

Aa just det, har slutat äta godis 5-6 gånger i veckan (dricker sockerfri cola och godis 2-3 ggr i veckan max nu) och slutat mitt krökande som jag har hållt på med sedan jag var 13 och höll på med 3-6 ggr i veckan med när jag var 16-18 år. Det var inte svårt att sluta dricka, var nykter i 4 veckor och sen drack jag några öl i helgen, men upptäckte att det inte var lika kul att dricka längre så har bestämt mig att vara nykterist, kanske dricka lite 2-3 folköl ibland när man spelar in musik till bandet med polarna men inte liksom dricka mig full.

Vilken helomvändning, kul!

av **dumle** » 2010-11-16 12:10:33

"De som drabbas av utmattningssyndrom är en annan personlighetstyp än de som får psykiatriska diagnoser generellt. Gruppen består av ovanligt ihärdiga, ambitiösa och pedantiska människor. De ligger över snittet i intelligens och är välutbildade".
---------------------------------------
Hämtat från DN artikel.länk..
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/utma ... -1.1208668
---------------------------------------
- Jo visst är beskrivning igen kännande. (dumle)
------------------------------------------
Och dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum utfasas, menar hon.

– Det blir för mycket stimuli för hjärnan att hantera, frestar hårt på uppmärksamhetsförmågan och är helt idiotiskt.
---------------------------------------------
- bra beskrivning med en enkel förklaring. Vad det innebär att ha en känslig uppmärksamhetsförmåga. Och vilka risker det kan åstad komma. (dumle)
----------------------------------------------
Men i grund och botten är det ett stress problem som kan skapa en känslig uppmärksamhetsförmåga. stress o Ekorre hjulet bygger upp de negativa stressnivåerna.(dumle)
----------------------------------------------
Hur blir man mera stress tålig i dagens samhälle?
Att bli medveten om stress är ett första steg och göra små reflektioner/tillbaka blickar över sin situation, är ochså ett bra knep.
Så att man inte tappar kontrollen i ekorre hjulet. Det är så himla lätt att hamna där.

av **nisse** » 2010-11-16 12:29:29

dumle skrev:"De som drabbas av utmattningssyndrom är en annan personlighetstyp än de som får psykiatriska diagnoser generellt. Gruppen består av ovanligt ihärdiga, ambitiösa och pedantiska människor. De ligger över snittet i intelligens och är välutbildade".

Själv tror att människor med diagnoser är känsligare och därmed blir lättare utslitna på arbetsmarknaden och av samhällets krav. Jag har säkert postat denna länk tidigare, men jag gör det igen.

PTSD och ADHD bakom många fall av utmattningssyndrom
Gunilla Brattberg

[url]http://www.värkstaden.se/PDF_filer/burnout.pdf[/url]

Utmattningssyndrom
Stressrelaterad psykisk ohälsa

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123-18_200312319.pdf

av **Debbido** » 2010-11-16 18:25:38

Kunde tyvärr inte öppna länkarna ovan.

Jag lät mig själv falla till botten av min depression och väntade sedan på om jag en dag skulle vilja gå ut igen. Jo, efter tre månader ville något inom mig göra det.

Men väl "där ute" möttes jag av den vanliga ormgropen av illa medfarna missbrukare, hemlösa och neddrogade psykoser. Det fanns många som slet och drog i mig.

Sedan orkade jag inter mer. Jag rasade ned till botten igen. Jag själv försökte ta det lugnt men det fanns de som försökte kasta in mig i ett hjälparbete jag nu lämnat bakom mig pga ålder, sjukdom och utbrändhet.

Jaha, och vad gör jag nu då? Blockera ut energitjuvarna och bli eremit?

:-)197

Knock, knock, knocking on Heavens door!

http://www.youtube.com/watch?v=niZLTrmN ... re=related

av **vallesmamma** » 2010-11-16 18:32:08

Jag lider också av yrsel. Den brukar komma då jag blir stressad, men även då jag ätit för lite.

av **FakkDöWörld** » 2010-11-16 19:03:52

Zombie skrev:Temperaturen var intressant. Inte hört förr. Däremot sa en AS-psykolog (dock inte fysiolog) att man blir bokstavligen surare av stress (i hjärn- och ryggmärgsvätskan och sådant), vilket skadar nerverna (? myelinskidorna runt dem?). Sedan är det väl halvdokumenterat litet här och där att produktion av och känslighet för signalsubstanser och hormoner interagerar med allt möjligt annat på både kortare och längre sikt. Den som vet mer får gärna tala om det.

Det där fick mig direkt att börja tänka på fibromyalgi. Kan det vara orsaken? Sura substanser och nerver som tar skada? Det låter logiskt liksom. Mor min har fibromyalgi och har levt ett väldigt stressigt liv.

av **vallesmamma** » 2011-01-14 15:59:31

Nu för tiden kan jag sova 11 timmar i sträck, men har ändå svårt att ta mig upp på morgonen. Jag blir trött fort, så har det alltid varit.

Men det är inte kul att bli trött efter att ha lämnat sonen på dagis. Man ska ju orka hämta honom också. Det tar en kvart att gå till dagis så det är en bit dit. Nu när mannen är arbetslös är han med vid lämning och hämtning eftersom det är så stressande för mig att klara av det själv.

När jag blir stressad blir jag arg och får yrsel, enligt en läkare är min yrsel del av min ångest.

Ibland stannar jag hemma då det är dags för hämtning för att jag inte orkar. Ni tycker väl att jag ska träna mer. Men jag mådde så här som barn med trots badhuset och idrott varje vecka.

Anledningen att jag skriver är att jag undrar om trötthet kan vara en del av AS?

av **Dagobert** » 2011-01-14 16:07:00

Ser att du har AS+ADD, det har jag med och tar Concerta 72mg/dag vilket gör mig mindre trött.
Vet inte vilken diagnos som ger tröttheten.

av **Zombie** » 2011-01-14 16:07:32

vallesmamma skrev:Anledningen att jag skriver är att jag undrar om trötthet kan vara en del av AS?

Det kan det absolut vara. Både för att alla sysslor som utmanar våra svårigheter är "oförklarligt" tröttande på grund av det – kan alltså gälla sociala koder, påtvungen samvaro, strukturering, igångsättning, omställning, dygnsrytm, hela det liv man lever om man har byggt upp det alltför mycket på "friska" människors förutsättningar i stället för sina egna – och för att man kan ha bränt ut sina batterier på ett sådant leverne.

Yrsel kan också bero på det. (Och på diverse kroppsliga problem förstås.) På det lilla du skrev kan jag naturligtvis inte se om din läkare vet vad h*n talar om när h*n talar om ångest, men rent allmänt har nog de flesta läkare inte en susning om sådant här.

Har man dessutom ADD späder den säkert på tröttheten. Sådant här går också i regel i vartannat, man ska inte ta de här diagnosgränserna som mer än en viss orienteringshjälp.

Finns trådar om det här, men jag är för trött för att leta...
Ett sökord kan också vara "trötthetssyndrom".

av **geocache** » 2011-01-14 16:56:09

Zombie skrev:Det kan det absolut vara. Både för att alla sysslor som utmanar våra svårigheter är "oförklarligt" tröttande på grund av det – kan alltså gälla sociala koder, påtvungen samvaro, strukturering, igångsättning, omställning, dygnsrytm, hela det liv man lever om man har byggt upp det alltför mycket på "friska" människors förutsättningar i stället för sina egna – och för att man kan ha bränt ut sina batterier på ett sådant leverne.

Jag håller med, inte minst av egen erfarenhet.

av **csharp** » 2011-01-14 23:28:00

När jag jobbade så hade jag svårt att komma iväg till jobbet på morgonen och jag kom nästan för sent varje dag.

Under dagarna på jobbet så var jag så trött så jag kände mig helt slut, sömnig och hade ibland svårt att hålla mig vaken ("nickade till ibland sittandes").

När jag kom hem från jobbet ville jag gå och lägga mig och sova direkt men det gick ju inte för man behöver ju ta hand om disk och laga mat osv.

Jag försökte hålla mig vaken till 20-21 tiden och sov sen hela natten och va helt slut nästa dag.

Nu när jag inte jobbar har jag istället svårt att somna och sover dåligt alltså vaknar om nätterna och är väldigt trött på morgonen och kommer oftast inte upp ur sängen förrän 12-13 tiden och är trött under dagarna.

Helst känns det som jag vill sova dygnet runt för jag är så trött.

Jag vet inte om man blir trött av ADHD?
:shock:

av **NoteToSelf** » 2011-01-15 0:42:16

Det låter som tecken på depression i mina öron.
Att vara trött trots att man sovit mycket, inte orka med sina sysslor och så..

Men det är ju bara min första tanke.

av **csharp** » 2011-01-15 0:48:32

Depression förknippar jag med att man är "nere" och gråter och har ångest och inte vill leva osv och så känner jag inte även om jag kan tycka tillvaron är trist och orolig just nu.

Vet inte om depression kanske kan kännas på andra sätt.

av **Zombie** » 2011-01-15 1:06:50

Det kan också vara att du har kört slut på dig. Det gör man lätt som aspergare om man försöker leva över sina tillgångar, vilket för en del av oss kan inträffa redan långt under nivån för ett "normalt liv". Eller det kan vara något annat, även något kroppsligt.

av **NoteToSelf** » 2011-01-15 1:08:26

csharp skrev:Depression förknippar jag med att man är "nere" och gråter och har ångest och inte vill leva osv och så känner jag inte även om jag kan tycka tillvaron är trist och orolig just nu.

Vet inte om depression kanske kan kännas på andra sätt.

Jag har själv varit deprimerad många år nu, och jag märker att när jag mår sämre sover jag mycket längre och är påtagligt tröttare än vanligt.
Jag har också otroligt svårt för att ta tag i saker, även vardagssysslor.

Jag är inte nere så ofta (med tanke på att jag har depression), utan har mer en konstant tomhetskänsla. På senaste tiden har jag iof haft mycket ångest, men vanligtvis har jag inte det heller. Min depression yttrar sig mer i form av tankar än känslor; tycker illa om mig själv, det mesta känna bara onödigt och meningslöst, inget kommer sluta bra, ingen tycker om mig osv.

Har haft sömnstörningar hela mitt liv, och dålig aptit under flera år.

Så det kan yttra sig på olika sätt.

Men som sagt, jag kan ju inte avgöra om det är depression det handlar om, det var bara min första tanke..

av **Eddie88** » 2011-01-29 21:40:25

Hela mitt liv så har jag kämpat mot känslan att vara en Alien, en outcast rent ut sagt och varje dag sedan min diagnos i Nov har det blivit värre och värre. Det enda sociala liv jag har är detta Aspergerforum. Världen utanför är bara kaos av jobbiga känslor, missuppfattningar, skumma blickar och klantiga kommentarer.

Folk har sagt åt mig att rycka upp mig och beté mig som folk, jaha hur fan gör man då? Asperger kommer inte med en manual hur man skall beté sig gentemot "vanliga" människor. Har slutat ta mina mediciner sedan 1 månad tillbaka då jag anser att jag får mer känslor utan dessa. Gråter för ingenting nu för tiden. Jag har många gånger sen diagnosen funderat på att avsluta allt, jag är inte längre rädd för att möta det okända. Jag tror inte det iaf..

Senast idag vart jag mordhotad pga min oförmåga till sociala normer och regler samt sociala samspel. Detta fick mig att bryta ihop vid datan, inte mordhotet i sig det stör mig inte utan just det faktum att allt jag rör vid blir till skit. Hur länge skall man orka kämpa i sin bubbla? 2 veckor, 2 månader, 2 år? Snälla berätta för jag vet varken ut eller in och håller på att loosa greppet här. Farsan sade en gång att han och morsan bara k****ade och hade lite kul och att jag var ett misstag. Är jag det? Jag vet inte någonting längre. Gråter mig bara tom.. :cry:

av **LordNelson** » 2011-01-29 21:52:23

har du ingen att prata med, en vän eller någon i familjen?

av **Eddie88** » 2011-01-29 21:59:47

LordNelson skrev:har du ingen att prata med, en vän eller någon i familjen?

Frugan jobbar arslet av sig och jag vill inte belasta henne med hur jag mår, hon har fullt upp med att rädda vår ekonomi. Den enda vännen jag känner till som har samma diagnos som mig får jag inte tag på längre. Barnen ligger mig till last just nu kan man lugnt säga.

av **Angelic Fruitcake** » 2011-01-29 22:04:24

Din svacka verkar djupare än min, men för mig har det känts lättare sen jag mobiliserade lite stöd. Fick en psykolog via hab och testar ny medicinering plus hjälp med barnen från mina syskon. Än är jag inte uppe ur hålet, men bara att veta att något händer hjälper. Finns det något du kan göra, något stöd du kan få?

av **LordNelson** » 2011-01-29 22:09:11

Jag tänkte om du inte mår bra och medicinerar träffar du inte en psykolog.

oj, Angelic tänkte lika.

Problematisk trötthet! Utmattningsdepression?

reflektioner

Re: reflektioner

Trötthet

Har inga krafter kvar.

Re: Har inga krafter kvar.

Re: Har inga krafter kvar.

Re: Har inga krafter kvar.

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in