Vill bara skriva av mig lite.
Som synes i min signatur så är jag rätt så ny på det här med AS.
Var idag på första mötet på soc. angående LSS och eventuella hjälpåtgärder.

Kändes ju sådär, men gick ganska bra, tror jag. Får tandkort bl.a.
Hade med mig mitt personliga ombud från stadsmissionen, som jag ordnade fram när psykiatrikaoset var som värst förra vintern. Utan henne hade jag aldrig kommit så här långt och gett upp för länge sen.
Ville som vanligt i dylika situationer mest av allt dra därifrån, och när ett par småbarn började skrika i väntrummet så blev det inte lättare precis.
Men framför allt är det ju här med att lägga sitt öde i händerna på, vad jag kallar "anonyma auktoriteter". Alltså människor som eventuellt ska kunna hjälpa mig men som i mina ögon har lika stora möjligheter att ställa till det ordentligt, (ja det har hänt förr). Och ja, det har ofta berott på mig och min okända diagnosbild. (Har t.ex. varit utan sjukkassa i omgångar och deklarerade inte under en följd av år.)

Inte lätt det där med att prata med myndigheter.
Har redan en del erfarenheter av framför allt av soc. från den tid när jag skulle sluta missbruka för en tio-femton år sen, (ja jag slutade). Men som en konsekvens av den resan så har jag nu bestämt mig för att spela in alla möten, vilket man tydligen har rätt till.
Samlar också på mig alla papper som ges mig på den här resan. Känner mig inte överdrivet paranoid men vet ju att det är bra att ha när ”myndigheterna” plötsligt får för sig att nåt annat ”gäller”. Helst skulle jag slippa allt det här. Samlar också på mig en del kunskap själv, här bland annat.
Fast vad har jag för val egentligen? Situationen har ju stadigt gått helt över styr med nåt års mellanrum och nu stålsätter jag mig inför alla dessa möten med Soc., F-kassan, AMS, Habilitering och Öppenpsykiatrin. Inte lätt att vara sjuk när man måste orka att bråka om sin rättighet att vara sjuk.

Alla psykiatriker verkar överens om att jag inte kan fortsätta med mitt yrke (chaufför). Och stress och återhämtningsproblematiken gör ju att andras (läs NT's) snack om att ”gå in i väggen” känns som man är med i ett avsnitt av ”här är ditt liv”.
Nåväl har ju nu klarat av att få en diagnos som både jag och utredarna på Neuropsyk Karolinska kan acceptera. Nu har resan med att rodda med alla andra inblandade bara börjat, och jag har nog börjat få lite tillförsikt i alla fall.

Jag kanske får anledning att återkomma till den här tråden.
Men det får räcka för i dag för nu ska jag ta semester från mig själv ett par dar, (funderar starkt på att åka med Fallout till San Vegas).

Tack för att ni finns.

Moderator: Lade in blankrader så att texten skulle bli mer lättläst.

Intressant att läsa om, hoppas det löser sig.
Jag skrev såhär i en annan tråd som passar in här:
http://www.aspergerforum.se/aspies-m-fl ... tml#463745

Visste inte om det där att man har rätt att spela in möten. Gäller det alla möten med myndigheter ? som arbetsförmedlingen, soc, psykiatrin, försäkringskassan etc.

Hur fungerar det konkret. Ber du om lov innan. Använder du en liten mp3 med voice recorder?. Är de medvetna om att du spelar in. Hur brukar de reagera ? brukar du berätta innan mötet att du ska spela in eller sker det precis i början av mötet utan att de vet om det. Frågar du i början av mötet, kan jag spela in mötet så att jag kan gå igenom det själv på egen hand efteråt ?

matterik skrev:Visste inte om det där att man har rätt att spela in möten. Gäller det alla möten med myndigheter ? som arbetsförmedlingen, soc, psykiatrin, försäkringskassan etc.

Du har, enligt lag, rätt att spela in alla möten du är på UTAN att informera om att du gör det. Du behöver inte säga något innan, under eller efter.
Då läkare etc inte tycker om att man gör det, beter de sig oftast märkligt om man berättar för dem. De har en tendens att bli väldigt provocerade och spända. De vet att det är en rättighet pat har, men jag har träffat läkare som uttryckligen sagt att sådana patienter är det ingen läkare som vill ha...och sedan, helt plötsligt under mötet frågar: "Spelar du in detta?", vilket de faktiskt inte har rätt att ifrågasätta övt.
Jag har efter hand börjat spela in möte med läkare i psykiatrin, vilket är tur, för galenheterna på inspelningarna vet ibland inga gränser...

Jag sätter på ljudinspelning på mobilen på toa i väntrummet, sen låter jag den ligga dold under mötet. När jag kommer hem för jag över det på en skiva.

Jo men vad ska du med inspelningarna till. Jag förstår att det kan vara nytta att lyssna på dem igen, men jag tror inte du kommer ha så mycket mer nytta av dem än så.

Jag började spela in, när en läkare satt och förnekade vad vi kommit överens om vid förra mötet, och förklarade för mig att jag inbillade mig en massa. Saker läkaren lovat, men inte tagit tag i övt.

När jag sen kontaktade patientnämnden, spelade jag upp skivan med mötet, innan vi skulle träffa den aktuella läkaren. Det hjälpte mig enormt, då patientnämndens företrädare under mötet med läkaren insåg att läkaren satt och ljög mig rätt upp i huvudet och förvrängde verkligheten på ett helt galet sätt.
Hade jag inte haft inspelningen är det fullt möjligt att jag inte blivit trodd eftersom läkarens uppsyn tedde sig adekvat och ärlig. Dens journalskrivning stämde inte överens med vad som fanns på inspelningen.

Sedan dess har jag inte behövt använda inspelningar, men personligen känner jag, att det känns bättre att ha än att i inte ha...
De bara ligger och skräpar med alla andra skivor.

Man får spela in precis all man deltar i själv.

Om man däremot spelar in samtal man inte är med i själv så är det buggning.
Att ha någon inspelningsutrustning igång i fickan tex är helt ok, eller om du har den i hatten, skon, jackan....
Likadant med telefonsamtal, det är därför du i radion ibland hör telefoninspelningar där folk säger tokiga saker som de sedan inte vill kännas vid att de sagt.

har efter diagnos ägnat sisådär 5-10 timmar om dan åt att läsa på om AS.
försöker dessutom lära mig LSS och SOL och andra tillämpliga lagtexter och praxis under tiden. är tyvär sämst på att plugga om jag inte är intresserad tycker mest att jag måste. kunskap är bra.
här och var har det i informationsflödet dykt upp att man har rätt att spela in samtalen som man själv är med i .
men jag har stött på den informationen förr om åren när jag har haft problem med myndigheter, hade bara glömt det.
haft en del issues sista året med psykiatrin som lovat runt och hållit tunt.
dessutom råkade jag ut för rena övergrepp och blev riktigt illa behandlad av soc. för en 10-15 år sen
försäkrings kassan ska vi inte ens prata om
skattemyndigheten har vart mitt fel att det varit knas
kronofogden är riktigt svåra. men dom senare två är fixat numer.
ibland när jag är riktigt dålig så händer det faktiskt att jag har en felaktig uppfattning av det som verkligen skett/sagts och då kan det behövas en inspelning för att kolla av mig skälv också.
men jag säger inte till nån att jag spelar in och kommer inte använda det mot dom om dom inte ställer till det ordentligt.
men bättre "safe than sorry", precis som Panika har jag råkat illa ut förr.
gick och köpte en sån här
http://www.webhallen.com/hardvara/10772 ... _4gb-svart
självklart går det bra att spela in på vilken mp-3 eller mobil som hellst som har den funktionen.
hoppas det blev lite tydligare.

Väldigt intressant att läsa, och tack för informationen om inspelning! Det ska jag verkligen göra när min utredning startar Folk "kör ju bara över en" (ett uttryck) hursomhelst på alla olika myndigheter, och även på jobbet. Så det är nog lika bra att ha så är man extra säker!

Allt man deltar i, får jag även spela in ett möte jag har med min chef då också?

Ja, allt man deltar i, det går bra o ringa polisen och kontrollera

Ang inspelning

Vi kollade med Datainspektionen en gång och detta är helt klart:

Det finns INGA lagar med bestämmelser som gäller inspelningar som en privatperson gör där man själv är med. Man måste inte fråga och man måste inte berätta att man gär det.

Man kan däremot inte använda det hur som helst, då kommer frågor in som etik, sekretess mm.

Myndigheter däremot får INTE spela in utan tillstånd eller utan att tala om och fråga om tillstånd av den man vill spela in. Då har man dessutom rätt att neka delta, t ex då företag säger att de spelar in för att ha i personaluppföljning.

Aaaah, det där var bra info, jag visste inte att myndigheter inte fick göra det utan att upplysa om det.
Kanske kommer till nytta rätt som det är.
Tackar för info

Å andra sidan trodde jag man kunde publicera det i radio på vilket sätt som helst.
Fast med rim o reson typ, inget rent saboterande eller som innefattar tex när denne säger sitt personnummer eller så.

Del två.
Begärde och fick ut ett tre intyg om diagnos för vidarebefordran till Soc. och habilitering bl.a.
Testresultat
Aspergers syndrom F84.5
Aktivitets och uppmärksamhetstörning F90.0
Säkert någon här som kan tolka det.

Fick dessutom en slags redovisning på starka/svaga sidor. En fin liten bibba med papper o diagram.
Synd bara att det handlade om någon annan, (vådan av att ha ett ovanligt namn), i.e. dom tog första bästa mapp med mitt förnamn.

Trolig tid hus habiliteringen, efter jul.

Ovanligt förnamn?
Är det något som säger att det första stämmer då?
Det om vilka diagnoser de satt.

emer2 skrev:Aspergers syndrom F84.5

Vad betyder F84.5?

Arkimedes skrev:

emer2 skrev:Aspergers syndrom F84.5

Vad betyder F84.5?

Det är diagnoskoden för AS i ICD-10

slackern skrev:

Arkimedes skrev:

emer2 skrev:Aspergers syndrom F84.5

Vad betyder F84.5?

Det är diagnoskoden för AS i ICD-10

Ahh okej. Tröga mig. Jag tänkte att det kanske fanns en skala från 1-100 på hur aspig man är.

ahh..
varit lite trött, men nu tog jag reda på koderna och dess betydelse.
http://www.internetmedicin.se/icd/icd.a ... Scroll=185