Har jag AS X-tra small?
49 inlägg
• Sida 2 av 3 • 1, 2, 3
Re: AS X-tra small?
Zombie skrev:Björne skrev:Banzai skrev:Jag vill inte vara en AS-wannabe, att försöka få en diagnos enbart för att få uppmärksamhet skrämmer mig (det är det jag är rädd för att jag omedvetet håller på med).
Tror du på allvar att det finns någon sådan person?
Instämmer i frågan.
Jag vet inte om det gör det (jag kanske är den första?), men jag har sett medlemmar här uttrycka att det gått inflation i AS-diagnosen, att den har blivit en modediagnos och att det tycks finnas många AS-wannabees här på forumet. Jag tar åt mig direkt av sådana kommentarer.
Jag har även läst någonstans att man kan bli influerad av att umgås (via internet) och "bli" aspig. Min omgivning tycker jag har blivit..öh.."värre" sedan jag gick med här och sedan jag fick idén att jag kan ha AS-drag. Detta får mig att fundera och oroa mig. Jag vill ju inte bidra till en eventuell urvattning av diagnosen eller "stjäla" någons plats, någon som faktiskt har riktiga problem. Mina problem kanske endast finns i huvudet som vaneföreställningar och inget annat...
Klarade det upp något? Vet knappt vad jag menar själv...
Ärligt talat, jag tycker det klarar upp rätt tydligt att du är bra lik både mig och en massa andra bland oss som jag har sett, helt förvriden i omdömet av självtvivel och angelägenhet att inte ställa till (ännu) mer besvär.
Och nu, om du ursäktar litet brösttoner , talar erfarenheten av ett halvt livs arbete med mig själv plus vad jag har sett hos andra: Det är ett solklart symptom på att något som man är moraliskt oskyldig till är fel och på att det felet i hög grad innefattar hur ens omgivning har uppfattat och (fel- eller o-)reagerat på en; sistnämnda även om omgivningen också har haft idel gott uppsåt (plus bara vanlig feg- och trångsynthet).
Den versionen av sig själv och vad man (inte) har rätt till leder till döden att tro på. Men jag tror inte att du heller gör det helt och hållet - lika litet som jag eller någon annan som fortfarande lever. För annars hade man knappast levat längre, och absolut inte varit här och i sig själv och sökt efter något bättre.
Jag tror att du, precis som jag med flera, har en instans som vet rätt väl hur det ligger till i det viktiga, även om detaljer kan vara suddiga, och att det som fattas i hög grad är bekräftelse från andra på det man egentligen vet, eller på att man har förstånd att veta rätt. Det förståndet törs jag säga att du har.
Även det här:
- är en klassiker som många av oss känner igen.
Vad som händer när man inte orkar spela så mycket längre, eller börjar finna sig tillrätta i vad man är. Och om det "går långt" i början, eller tycks gå långt - so what?
Dels har man ofta hunnit samla på sig ett kraftunderskott som heter duga, så att rekylen blir som när man släpper ett gummiband (som kommer att brista om man sedan igen försöker spänna det lika hårt som man har haft det spänt i hela sitt liv);
dels: när blev en ordinär omgivning bekväm med att en självförnekande medlem bröt sig ur den rollen och började ta litet mer av den plats h@n borde ha haft hela tiden? (Där kan man ju jämföra med klassiska schabloner som den självutplånande mamman, till för man, barn, mannens släktingar och alla andra utom sig själv, som plötsligt när barnen börjar bli vuxna upptäcker att hon är en person själv också, skiljer sig från en man som står där som en fågelholk och börjar plugga eller något...)
Och nu, om du ursäktar litet brösttoner , talar erfarenheten av ett halvt livs arbete med mig själv plus vad jag har sett hos andra: Det är ett solklart symptom på att något som man är moraliskt oskyldig till är fel och på att det felet i hög grad innefattar hur ens omgivning har uppfattat och (fel- eller o-)reagerat på en; sistnämnda även om omgivningen också har haft idel gott uppsåt (plus bara vanlig feg- och trångsynthet).
Den versionen av sig själv och vad man (inte) har rätt till leder till döden att tro på. Men jag tror inte att du heller gör det helt och hållet - lika litet som jag eller någon annan som fortfarande lever. För annars hade man knappast levat längre, och absolut inte varit här och i sig själv och sökt efter något bättre.
Jag tror att du, precis som jag med flera, har en instans som vet rätt väl hur det ligger till i det viktiga, även om detaljer kan vara suddiga, och att det som fattas i hög grad är bekräftelse från andra på det man egentligen vet, eller på att man har förstånd att veta rätt. Det förståndet törs jag säga att du har.
Även det här:
Banzai skrev:Min omgivning tycker jag har blivit..öh.."värre" sedan jag gick med här och sedan jag fick idén att jag kan ha AS-drag.
- är en klassiker som många av oss känner igen.
Vad som händer när man inte orkar spela så mycket längre, eller börjar finna sig tillrätta i vad man är. Och om det "går långt" i början, eller tycks gå långt - so what?
Dels har man ofta hunnit samla på sig ett kraftunderskott som heter duga, så att rekylen blir som när man släpper ett gummiband (som kommer att brista om man sedan igen försöker spänna det lika hårt som man har haft det spänt i hela sitt liv);
dels: när blev en ordinär omgivning bekväm med att en självförnekande medlem bröt sig ur den rollen och började ta litet mer av den plats h@n borde ha haft hela tiden? (Där kan man ju jämföra med klassiska schabloner som den självutplånande mamman, till för man, barn, mannens släktingar och alla andra utom sig själv, som plötsligt när barnen börjar bli vuxna upptäcker att hon är en person själv också, skiljer sig från en man som står där som en fågelholk och börjar plugga eller något...)
Tror inte det finns något som kallas "asperger-light". Har träffat flertals personer som påstår sig ha lätt form av AS men inte direkt varit socialt begåvade. Oftast är det föräldrarna/psykologen som säger detta till patienten för att den inte ska bli alltför deprimerad.
"Hej, du har grov form av AS och har därför ingen framtid" känns kanske lite väl att säga till sin nydiagnostiserade patient.
Rätta mig om jag har fel.
"Hej, du har grov form av AS och har därför ingen framtid" känns kanske lite väl att säga till sin nydiagnostiserade patient.
Rätta mig om jag har fel.
- KandiShaker
- Inlägg: 87
- Anslöt: 2010-06-15
Zombie skrev:[...]
- Sådan "avvikande" varseblivning som en del av oss har (örnblick, hundnäsa, fladdermushörsel... ) som faktiskt är (er)kända kanske också (mer eller mindre) hör hit?
[...]
En tråd som är uppe just nu om den sidan av saken:
http://www.aspergerforum.se/sensoriska- ... tml#463009
- men det är ett återkommande ämne på forumet.
KandiShaker skrev:Tror inte det finns något som kallas "asperger-light". Har träffat flertals personer som påstår sig ha lätt form av AS men inte direkt varit socialt begåvade. Oftast är det föräldrarna/psykologen som säger detta till patienten för att den inte ska bli alltför deprimerad.
"Hej, du har grov form av AS och har därför ingen framtid" känns kanske lite väl att säga till sin nydiagnostiserade patient.
Rätta mig om jag har fel.
Lite ungefär samma känsla som jag har. Att bra många tror att Asperger oftast "ska" vara mycket gravare och att just de är något slags "light".
Men alla som kvalificerar för diagnos är ju lika äkta och på riktigt. Det är en bred diagnos med stor skillnad på hurdana vi kan se ut och vara, det är inte svårare än så. "Light" eller "heavy", liksom...
Pemer skrev:
Men alla som kvalificerar för diagnos är ju lika äkta och på riktigt. Det är en bred diagnos med stor skillnad på hurdana vi kan se ut och vara, det är inte svårare än så. "Light" eller "heavy", liksom...
Precis. Det som kunde kallas Asperger light är det som går under termer som skuggsyndrom, "loner" (enligt Attwood) eller broader autism phenotype.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
alfapetsmamma skrev:Pemer skrev:
Men alla som kvalificerar för diagnos är ju lika äkta och på riktigt. Det är en bred diagnos med stor skillnad på hurdana vi kan se ut och vara, det är inte svårare än så. "Light" eller "heavy", liksom...
Precis. Det som kunde kallas Asperger light är det som går under termer som skuggsyndrom, "loner" (enligt Attwood) eller broader autism phenotype.
Precis och på svenska heter det autistiska drag jag fattar inte varför folk ska krångla till det bara kalla det för vad det är
slackern skrev:alfapetsmamma skrev:Pemer skrev:
Men alla som kvalificerar för diagnos är ju lika äkta och på riktigt. Det är en bred diagnos med stor skillnad på hurdana vi kan se ut och vara, det är inte svårare än så. "Light" eller "heavy", liksom...
Precis. Det som kunde kallas Asperger light är det som går under termer som skuggsyndrom, "loner" (enligt Attwood) eller broader autism phenotype.
Precis och på svenska heter det autistiska drag jag fattar inte varför folk ska krångla till det bara kalla det för vad det är
För mig är Autistiska drag ett tillägg till t ex en ADHD-diagnos, om man inte kvalar in för PDD-NOS (genomgripande störning i utveckling- utan närmare specifikation). Skuggsyndrom och det andra jag skrev är förvisso också autistiska drag, men snäppet under det som kan få en diagnos. Så tänkte jag.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
alfapetsmamma skrev:slackern skrev:alfapetsmamma skrev:Pemer skrev:
Men alla som kvalificerar för diagnos är ju lika äkta och på riktigt. Det är en bred diagnos med stor skillnad på hurdana vi kan se ut och vara, det är inte svårare än så. "Light" eller "heavy", liksom...
Precis. Det som kunde kallas Asperger light är det som går under termer som skuggsyndrom, "loner" (enligt Attwood) eller broader autism phenotype.
Precis och på svenska heter det autistiska drag jag fattar inte varför folk ska krångla till det bara kalla det för vad det är
För mig är Autistiska drag ett tillägg till t ex en ADHD-diagnos, om man inte kvalar in för PDD-NOS (genomgripande störning i utveckling- utan närmare specifikation). Skuggsyndrom och det andra jag skrev är förvisso också autistiska drag, men snäppet under det som kan få en diagnos. Så tänkte jag.
Naha jag har uppfattat det som att broader autism phenotype är samma sak som autistiska drag allt går i ett spektrum och det är det mildaste formen utav autism kvalar du inte in på autism så går det ner till AS under det atypisk autism och andra autsimspektrum störningar och sen ner till autistiska drag och sant ges som tillläg till ADHD tror inte det skriver AS drag i en journal utan autistiska drag?
Re: AS X-tra small?
Banzai skrev:*Har varit i kontakt med BUP och div. kuratorer i mitt liv och ingen har någonsin andats ordet asperger.
Har själv haft depression i snart 4 år, har varit i kontakt med BUP och dylikt i lite mer än 3,5 år. Inte förrän för kanske en månad sen ordet asperger nämndes. Så du är inte den enda, och det är inget som talar emot att du har AS!
Ge inte upp bara
- NoteToSelf
- Inlägg: 321
- Anslöt: 2010-09-22
Miche skrev:Om bedömningsgruppen inte tror att du har AS misstänker jag att antingen har de gjort en felbedömning eller så är utredningen inte ordentligt gjord.Banzai skrev:*Har varit i kontakt med BUP och div. kuratorer i mitt liv och ingen har någonsin andats ordet asperger.
De flesta av mot-punkterna stämmer in på mig (förutom denna som antyder att de har en allt för generell bild av vad AS är) och jag fick en AS-diagnos (tillsammans med ADHD och bipolär).
Jag nämnde eventuella ADHD-drag för ST-läkaren men denne ansåg detta vara helt uteslutet och jag är nog böjd att hålla med. Har aldrig haft problem med att sitta still när jag blivit tillsagd att göra det. Det är även annat med ADHD som inte stämmer, kommer inte på ngt just nu dock.
marxisten skrev:Jag är till 99.99% säker på att du har någon form av AS.... Det du skrev här passar in på samtliga punkter.
Du mår dåligt av stress..
Du fick närmast en fobi mot att stå i kassan om vi kan kalla det så.
Du har problem i det sociala samspelet. Ex. du tolkar ordagrant och du har problem med följdfrågor.
Du tar åt dig av negativ kritik och ser dig själv som sämre inom vissa saker än du egentligen är. Depressioner och se ner på sig själv är vanligt bland folk som har AS...
Du förstorar upp saker och ting som egentligen är oväsentliga, men som du ser problem i. Det är jävligt vanligt för folk med AS. Kolla runt på detta forum så får du se.
Enligt mig så är du ett klockrent fall av AS (möjligen i kombination med ex. ADHD eller någon annan NPH diagnos)... Inget snack om saken. Och du kan vara lugn, du är absolut ingen NT.
Vi kan absolut säga att jag har fobi för att stå i kassa. Har hamnat där några gånger i mitt liv i olika situationer och jag blir helt tom i skallen, kallsvettig, illamående och olycklig. Nej, usch säger jag bara!
Jag måste ha uttryckt mig dåligt. Jag tolkar för det mesta inte saker bokstavligt om det inte är för skojs skull då. Däremot så kan jag haka upp mig på ords betydelse för jag har lagt märke till att vi alla tolkar dem olika och för att jag inte ska lägga in någon tolkning som är fel, så brukar jag försöka reda ut begreppen med personen i fråga.
Det här med att förstora upp problem, jag får ofta höra att jag ska strunta i det, slappna av, ta det lugnt, inte ta det så hårt o.s.v. Jag kan få lust att skrika att ingen skulle vara gladare än jag om jag kunde göra just det. Jag oroar mig inte för att jag tycker det är roligt och för att jag är i behov av en hobby liksom...
Re: AS X-tra small?
Alien skrev:Pemer skrev:Banzai skrev:*Uttrycksfullt ansikte, kroppspråk och röst. För uttrycksfullt. Har fått rådet att aldrig spela poker.
Känns inte heller anti-AS. Min uppfattning är att många av oss kan vara mycket varierade i allt icke-verbalt, bara att vi kanske ändå inte förmår använda "rätt" miner och signaler, dvs samma som de riktiga NT:s, och oftast blir feltolkade och missförstådda ändå.
Detta påminner mig vad min far brukade säga: "Du kan aldrig spela poker, så fort du får ett bra kort lyser du upp". Har fler minnen av hur andra har genomskådat vad jag tänkt, medan jag själv aldrig kan genomskåda andra. Tror inte jag har entonig röst heller.
Just precis så. Jag inbillar mig att jag är jätteskicklig och döljer vad jag tycker/tänker och så läser folk mig som en öppen bok.
Zombie skrev:Banzai skrev:Min omgivning tycker jag har blivit..öh.."värre" sedan jag gick med här och sedan jag fick idén att jag kan ha AS-drag.
- är en klassiker som många av oss känner igen.
Vad som händer när man inte orkar spela så mycket längre, eller börjar finna sig tillrätta i vad man är. Och om det "går långt" i början, eller tycks gå långt - so what?
Dels har man ofta hunnit samla på sig ett kraftunderskott som heter duga, så att rekylen blir som när man släpper ett gummiband (som kommer att brista om man sedan igen försöker spänna det lika hårt som man har haft det spänt i hela sitt liv);
Det är precis så jag känner. Att jag inte orkar "spela spelet" längre. Jag försöker och har försökt jobba på mina dåliga sidor i flera år nu (och det är inget jag tänker sluta med, behöver ladda batterierna bara). Jag har utarbetat strategier för att klara situationer jag upplever som jobbiga och jag orkar helt enkelt inte längre. Det är därför jag sökte mig till allmänpsykiatriska för jag behöver hjälp av någon form...
Jag vet inte ens vad "spelet" är för något och ändå är det så jag känner.
slackern skrev:alfapetsmamma skrev:slackern skrev:alfapetsmamma skrev:Pemer skrev:
Men alla som kvalificerar för diagnos är ju lika äkta och på riktigt. Det är en bred diagnos med stor skillnad på hurdana vi kan se ut och vara, det är inte svårare än så. "Light" eller "heavy", liksom...
Precis. Det som kunde kallas Asperger light är det som går under termer som skuggsyndrom, "loner" (enligt Attwood) eller broader autism phenotype.
Precis och på svenska heter det autistiska drag jag fattar inte varför folk ska krångla till det bara kalla det för vad det är
För mig är Autistiska drag ett tillägg till t ex en ADHD-diagnos, om man inte kvalar in för PDD-NOS (genomgripande störning i utveckling- utan närmare specifikation). Skuggsyndrom och det andra jag skrev är förvisso också autistiska drag, men snäppet under det som kan få en diagnos. Så tänkte jag.
Naha jag har uppfattat det som att broader autism phenotype är samma sak som autistiska drag allt går i ett spektrum och det är det mildaste formen utav autism kvalar du inte in på autism så går det ner till AS under det atypisk autism och andra autsimspektrum störningar och sen ner till autistiska drag och sant ges som tillläg till ADHD tror inte det skriver AS drag i en journal utan autistiska drag?
Oavsett vilken tolknig man lägger i begreppen så tror jag att det kanske är AS-drag jag har och kommer få som omdöme vid eventuell utredning.
marxisten skrev:Miche skrev:Pemer skrev:Banzai skrev:Uja, ska nog hålla mig borta från AS träffar, kommer prata öronen av er (om jag trivs, annars agerar jag tyst mus i hörn) och jag kommer dra superdåliga skämt hela tiden. I min familj så tävlar vi om vem som kan tolka saker mest bokstavligt och jag och min bror slåss alltid om förstaplatsen när det gäller dåliga skämt.
Låter som något att se fram emot!
Instämmer, det låter som om Banzai verkligen platsar på träffar...
Japp, låter så.
Vad snälla ni är. Om jag någonsin skulle våga dyka upp på en träff så får ni väl se om det stämmer med verkligheten.
Banzai skrev:Miche skrev:Om bedömningsgruppen inte tror att du har AS misstänker jag att antingen har de gjort en felbedömning eller så är utredningen inte ordentligt gjord.Banzai skrev:*Har varit i kontakt med BUP och div. kuratorer i mitt liv och ingen har någonsin andats ordet asperger.
De flesta av mot-punkterna stämmer in på mig (förutom denna som antyder att de har en allt för generell bild av vad AS är) och jag fick en AS-diagnos (tillsammans med ADHD och bipolär).
Jag nämnde eventuella ADHD-drag för ST-läkaren men denne ansåg detta vara helt uteslutet och jag är nog böjd att hålla med. Har aldrig haft problem med att sitta still när jag blivit tillsagd att göra det. Det är även annat med ADHD som inte stämmer, kommer inte på ngt just nu dock.
Allvarligt talat, har du själv satt dig ordentligt in i hela ADHD-spektret inklusive den mycket mindre kända del som ibland kallas ADD och som inte innefattar de där klassiska tecknen på energiöverskott, utan ofta motsatsen? Jag orkar inte gräva bland inlägg, men har ett minne av att saker du har skrivit förut har gjort mig skeptisk till den här ST-läkarens kompetens.
I alla händelser har man ju tyvärr all anledning i världen att vara ordentligt påläst och uppdaterad själv som misstänkt NPF:are, eftersom man inte kan räkna med att ens en färdig läkare är det, utan även en sådan har ofta rena vanföreställningar.
Nu blev jag kanske tjatig, men det beror också på att jag tycker mig se - rätt eller fel - att du kanske införlivar andras oförståelse och förringanden av dina problem som ett sätt att trycka ner dig själv.
Zombie skrev:Allvarligt talat, har du själv satt dig ordentligt in i hela ADHD-spektret inklusive den mycket mindre kända del som ibland kallas ADD och som inte innefattar de där klassiska tecknen på energiöverskott, utan ofta motsatsen? Jag orkar inte gräva bland inlägg, men har ett minne av att saker du har skrivit förut har gjort mig skeptisk till den här ST-läkarens kompetens.
I alla händelser har man ju tyvärr all anledning i världen att vara ordentligt påläst och uppdaterad själv som misstänkt NPF:are, eftersom man inte kan räkna med att ens en färdig läkare är det, utan även en sådan har ofta rena vanföreställningar.
Nu blev jag kanske tjatig, men det beror också på att jag tycker mig se - rätt eller fel - att du kanske införlivar andras oförståelse och förringanden av dina problem som ett sätt att trycka ner dig själv.
Kan man ha ADD och ändå betraktas som öh...sprallig, vilket jag är när jag är glad och uppåt? Med sprallig så menar jag pratsam (och fort går det), busig och väldigt "på hugget" när det gäller att hitta på skämt.
Kan ärligt säga att jag inte är så förtjust i denna ST-läkaren själv, men NN är ju utbildad så denne borde ju ha kompetens tycker jag...
Jag kollade bland metatrådarna om just detta men fann inte så mycket. Hittade något som Inger skrivit i denna tråd:
http://www.aspergerforum.se/adhd-a-enda ... 13218.html
Jag har förkortat citatet så det endast innefattar det jag känner igen mig i förutom viloperioden. Jag behöver inte vila särskilt länge och jag planerar ju aldrig projekt såvida inte min serie räknas.
Inger skrev:JA! Nu har jag visserligen inte ADHD men väl odiagnosticerade ADD-drag och det där beskriver mig i ett nötskal.
Jag är en otålig perfektionist som hyperfokuserar så intensivt när jag väl gör det att jag snart blir helt uttröttad och måste vila i flera veckor eller månader. Mina specialintressen och projekt går visserligen framåt och mitt långtidstålamod är stort men fort går det inte...
Är en utpräglad projektmänniska och vill helst att det jag påbörjar ska kunna avslutas samma dag för nästa dag kanske jag inte orkar. Vilket inte alls går ihop med min perfektionism och önskan att göra ett superduperbra jobb och verkligen gå på djupet när jag väl åtar mig nåt.
Miche skrev:Det verkar som om du har en hel del ADHD...
Du får gärna berätta lite hur du fungerar för du skrev väl att du hade både AS och ADHD om jag inte minns fel.
Skriv gärna också varför du tycker jag har det. Jag försöker inte få det till att jag inte har det utan är bara nyfiken. Kan vara bra att veta inför eventuell utredning.
H-et i ADHD kan vara uteslutande hyperverbalitet och/eller en känsla av rastlöshet osv, det behöver inte alls SYNAS, ville jag åter en gång tillägga.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
Banzai skrev:Kan man ha ADD och ändå betraktas som öh...sprallig, vilket jag är när jag är glad och uppåt? Med sprallig så menar jag pratsam (och fort går det), busig och väldigt "på hugget" när det gäller att hitta på skämt.
Ja!
Jag själv till exempel! (På den tiden det förekom att jag var jämförelsevis pigg.)
Och också med adress till vad Miche säger: Jag skiter högaktningsfullt i vilka bokstäver som är med, ty därom tvista även de lärde, till och med den hälft av dem (knappast mycket mer??) som vet vad de talar om; det är ändå nästan helt godtyckligt vilken diagnosvariant man får, verkligheten är på tok för komplex, vi med ADfanochhansmoster är (surprise surprise) även i det en helt individuell kalejdoskopisk blandning egenskaper precis som människor brukar vara, forskningen är alldeles för mycket i sin början, och tvärsäkerheten hos både alla halvkunniga experter och alla ADxx:are som bara utgår från sig själva bara rör till det ännu mer - för att det vi är ska kunna sättas på någon så enkel formel som att "har man ADHD måste man vara stökig" eller "ADD kan man inte ha om man kan vara sprallig".
Det är alltså lika ofruktbart att knappologisera hur ADxD:aren är som hur Aspergaren är. Man måste se större och djupare (till och med ) när det handlar om en själv.
alfapetsmamma skrev:H-et i ADHD kan vara uteslutande hyperverbalitet och/eller en känsla av rastlöshet osv, det behöver inte alls SYNAS, ville jag åter en gång tillägga.
Aha. Tänk vad mycket jag inte vet! Men borde det inte finnas någon form av liten, öh...hint(?) kommer inte på vad det heter just nu... Kan det vara så att det kanske inte märks utåt alls under hela ens liv? Syns inte sådant här när man är liten iaf?
Jag var inte jättevild när jag var liten, utan mamma tyckte jag var den "normalare" av mig och min syster (min syster var tystare och tillbakadragen), förutom min vägran att se folk i ögonen och hälsa då.
Jag var mer utåtagerande och ju mer som hände i min familj (skilsmässa, ny man + nytt barn=min AS-bror) desto mer utåtagerande blev jag (började bli problem i skolan för jag blev uppkäftig mot lärarna och sa åt mattanterna att dra åt helvete) och desto mer introvert blev min syster. Detta agerande från min sida sågs som bekräftelsebehov och visst tusan låter det som det i mina öron. Bör nämnas att jag och mamma bråkade mycket då jag vägrade göra det hon sa åt mig att göra och då gjorde min syster det istället, för husfridens skull, och då blev mamma arg. Ack ett sådant gulligt barn jag var... Kunde jag så skulle jag resa tillbaka i tiden och ge mig själv en fet spark i baken.
Ojdå, kom bort från ämnet...
Återgå till Övriga Aspergerfrågor