Kan någon som är smartare än jag svara på det här?

Vilket är rätt?: I dag tittade jag på Vem vet mest?. Alltså frågetecken följt av punkt. Eller skall jag skriva: I dag tittade jag på Vem vet mest. Kan jag förresten sätta komma framför kolon? Kan jag sätta punkt efter utropstecken? Ex: Jag tycker om bandet Testbild!.

Jag har hört folk säga "centrumet" och "flera centrum". Heter det inte "centrat" och "flera centra"? Och hur böjer man forum? Ett forum, flera fora borde det väl bli, men jag har sett "flera olika forum".

Vad heter cembalo i plural? Cembali blir det på italienska, men det låter inte bra på svenska. Cembalor? Cembalos? Inte för att man nu pratar om dem så värst ofta...

Vad heter bikini i plural? Flera bikinis? Flera bikinir? Flera bikinisar?

Kahlokatt skrev:Vilket är rätt?: I dag tittade jag på Vem vet mest?. Alltså frågetecken följt av punkt. Eller skall jag skriva: I dag tittade jag på Vem vet mest. Kan jag förresten sätta komma framför kolon? Kan jag sätta punkt efter utropstecken? Ex: Jag tycker om bandet Testbild!.

Kan nästan svära på att ?. och !. och liknande inte ska förekomma i svenskan (eller i något språk??).

Det borde alltså bli:

I dag tittade jag på Vem vet mest?

Jag tycker om bandet Testbild!

Kursivt börjar nästan bli standard på egennamn (fast inte på personnamn såvida det inte är filmer typ Annie Hall och Nixon).

Det borde alltså vara:

Jag tyckte om Michael Clayton.

Jag tycker Alex Schulman skriver som en kratta.

Inga låga krav du ställer, jag kan inte stå för att jag borde skriva i tråden. Nåja...

... Helt på fri hand skulle väl jag säga, att om ett skiljetecken ingår i en titel eller ett yttrande man citerar, kan det inte rimligen bytas ut mot något man själv använder. Möjligen kan man göra undantag ibland av rent grafiska skäl, där tydligheten inte tar skada, men det gör den ju svårt när skiljetecknet är så betydelsedigert som ett utrops- eller frågetecken. Lättare då att utelämna sitt eget skiljetecken, som barracuber är inne på; men även det kan leda till att det ser både otydligt och löjligt ut när en påståendesats slutar med frågetecken eller en i normal samtalston med utropstecken. Jag skulle alltså slå ett slag för att inte vara så förbannat rädd för skiljetecken jämt.

Latinska och romanska lånord böjer ju folk notoriskt fel i förhållande till förlagor och vad som väl än så länge anses "bildat", och det är ju inte så konstigt.

De bildadaste formerna enligt min språkkänsla:

centrum - centret - centra - centren
forum - forumet - fora - forumen
cembalo - cembalon; sedan - cembali (sade många "klassiska" musiker sist jag hörde något) - cembalina (skulle jag logiskt säga) eller - cembalor - cembalorna
bikini - bikinin - bikinier - bikinierna

Sedan tycker ju jag det är synd att vi inte använder vårt eget gamla namn klavicymbal för cembalon. Eller helt enkelt klaver när typen ifråga redan är nämnd. Dem böjer man utan problem. Eller spelar mera [WikiSve]klavikord[/WikiSve], för den delen, som på den tid det begav sig var bra mycket vanligare än klavicymbalen och där just Sverige var ett föregångsland.

Borde man inte kunna citera citera titeln? Som: I dag tittade jag inte på "Vem vet mest?". Fast det bryter möjligen mot nån citerings-regel.

Över huvud taget tycker jag att språket saknar "grupperings-operatorer" för att markera saker som hör samman. Till exempel: |sist på eftermidddagen|-aktiviteter. I just det fallet blir det kanske inte otydligt att uttrycka det som jag uppfattat att det rekomenderas; sist på eftermiddagen-aktiviteter.

Sist-på-eftermiddagen-aktiviteter kan man ju skriva.
Och I dag tittade jag inte på Vem vet mest?., ifall man nu stör sig på I dag tittade jag inte på "Vem vet mest?"..

Jag stör mig inte på någotdera skrivsättet, men väl på I dag tittade jag inte på Vem vet mest?., som dessutom är svårtolkat.


Sådana här grupperingar är tyskarna bättre på än vi, om nu inte de också har blivit rädda för logik och skiljetecken på senare år.

Jag stör mig inte på de dubbla skiljetecknen och håller med dig om att den okursiverade formen ser förvirrande ut. Däremot stör jag mig på sammansättningar med flera binde-streck i.

Jag gillar faktiskt citeringar. Och då är det ok med avslutande punkt, som nallen skrev:

nallen skrev:I dag tittade jag inte på "Vem vet mest?". Bla bla bla

Om man tar bort citeringen funkar inte punkten. Detta är en no-no:

I dag tittade jag inte på Vem vet mest?. Bla bla bla

Men om man då kursiverar funkar det även utan punkt:

I dag tittade jag inte på Vem vet mest? Bla bla bla

Eller?

Kahlokatt skrev:Jag har hört folk säga "centrumet" och "flera centrum". Heter det inte "centrat" och "flera centra"? Och hur böjer man forum? Ett forum, flera fora borde det väl bli, men jag har sett "flera olika forum".

Enl. SAOL:
best. form sing.: centrumet
obest. form plural: centrum el. centra
best. form plural: centrumen el. centra

Vad heter cembalo i plural? Cembali blir det på italienska, men det låter inte bra på svenska. Cembalor? Cembalos? Inte för att man nu pratar om dem så värst ofta...

Cembalor enligt SAOL.

Vad heter bikini i plural? Flera bikinis? Flera bikinir? Flera bikinisar?

Bikini el. bikinier enl. SAOL.

Och som alltid när det hänvisas till SAOL bör det påpekas att den inte är normativ, det vill säga inte talar om hur det ska vara, utan deskriptiv, det vill säga försöker beskriva rådande språkbruk (och på sin höjd ge rekommendationer för det). Den fritar en alltså inte från eget omdöme, tvärtemot vad många tror och hur ännu fler använder den.

Cocktail då, vad heter det i plural?

Kahlokatt skrev:Cocktail då, vad heter det i plural?

Den var ju lätt.

Cocktails.

barracuber skrev:

Kahlokatt skrev:Cocktail då, vad heter det i plural?

Den var ju lätt.

Cocktails.

Men heter det verkligen så? Brukar inte språkvårdarna säga att man skall undvika s-plural i svenska?

Kahlokatt skrev:

barracuber skrev:

Kahlokatt skrev:Cocktail då, vad heter det i plural?

Den var ju lätt.

Cocktails.

Men heter det verkligen så? Brukar inte språkvårdarna säga att man skall undvika s-plural i svenska?

Jo antagligen, men samtidigt inser även språkvårdarna att påverkan från engelskan mer eller mindre är som en tsunami. De får bara gilla läget.

Tuppstjärt - tuppstjärtar.

Idag tittade jag på "Vem vet mest?".

barracuber skrev:

Kahlokatt skrev:

barracuber skrev:

Kahlokatt skrev:Cocktail då, vad heter det i plural?

Den var ju lätt.

Cocktails.

Men heter det verkligen så? Brukar inte språkvårdarna säga att man skall undvika s-plural i svenska?

Jo antagligen, men samtidigt inser även språkvårdarna att påverkan från engelskan mer eller mindre är som en tsunami. De får bara gilla läget.

Och vad heter DET i plural? Tsunamier måste det väl bli? Fast man får väl hoppas att man aldrig behöver använda det i plural.
Det var någon som skrev att två ord hon aldrig hade velat lära sig var "bogvisir" och "tsunami".

Kahlokatt skrev:

barracuber skrev:

Kahlokatt skrev:

barracuber skrev:

Kahlokatt skrev:Cocktail då, vad heter det i plural?

Den var ju lätt.

Cocktails.

Men heter det verkligen så? Brukar inte språkvårdarna säga att man skall undvika s-plural i svenska?

Jo antagligen, men samtidigt inser även språkvårdarna att påverkan från engelskan mer eller mindre är som en tsunami. De får bara gilla läget.

Och vad heter DET i plural? Tsunamier måste det väl bli? Fast man får väl hoppas att man aldrig behöver använda det i plural.
Det var någon som skrev att två ord hon aldrig hade velat lära sig var "bogvisir" och "tsunami".

En tsunami, flera tsunami, tycker jag kan funka. Kommer inte på nån parallell men det låter rätt bra.

Om det är något som språkvårdarna måste acceptera så är det att språket är flexibelt och i ständig utveckling.

Undrar varför det är riktigt att säga "Jag är orolig" och samtidigt mena att jag är bekymrad över ngt/ngn? Orolig (o-rolig) tycker jag borde ha betydelsen inte rolig, att inte vara rolig.

Det heter ju t ex

otvättad - tvättad
otydlig - tydlig
osannolik - sannolik

osv osv

Några tankar någon?

Flinta skrev:Undrar varför det är riktigt att säga "Jag är orolig" och samtidigt mena att jag är bekymrad över ngt/ngn? Orolig (o-rolig) tycker jag borde ha betydelsen inte rolig, att inte vara rolig.

Det heter ju t ex

otvättad - tvättad
otydlig - tydlig
osannolik - sannolik

osv osv

Några tankar någon?

Det är som i danskan och tyskan. Ruhig, rolig. Det betyder lugn. o-lugn.

Rolig är avlett av ro (eller egentligen sammansatt, liksom andra ord på -lig): ro-lik 'lik ro' eller 'som ro'. Sedan dess har betydelsen förskjutits i svenskan.

Ruhig är avlett av Ruhe, men med en vanlig [WikiSve]adjektiv[/WikiSve]eringsändelse.

Kahlokatt skrev:Vad heter cembalo i plural? Cembali blir det på italienska, men det låter inte bra på svenska. Cembalor? Cembalos? Inte för att man nu pratar om dem så värst ofta...

Kanske cembalisar?

Erik Wellander skrev:I den stundom förekommande flertalsformen puttisar är pluralen betecknad tre gånger. Det italienska ordet putto heter i flertal putti. Denna form uppfattas oriktigt som singularis, och en engelsk pluralform bildas: puttis. Denna form missuppfattas i sin tur, och det bildas en svensk pluralform: puttisar, som knappast kan anses som en prydnad för vårt språk.

Nä, inte någon prydnad precis!

Var vi inte inne på det här med 'avocadosar' också? Kunde vi enas om något? (Orkar inte söka.)

Tsunami bör rimligen få heta tsunami i plural eftersom det är ett japanskt ord och japanska inte har plural-former av ord.

Logiken med främmande pluralformer funkar inte, av flera olika uppenbara skäl. Vi säger inte heller musea eller pojkat (eller borde vi hellre säga pojkaa i obestämd form och pojkat i bestämd?), folk säger jämt "fel" på cembali och fora, få säger väl ens babies längre, med mera och så vidare.

Och varför stanna vid just pluralformerna? Jag har hört folk framkasta på fult allvar att det "egentligen är rätt respektlöst" att inte säga Ingländ, Landen, Frángs och Parí; och varför stanna där heller, när man kan behålla ursprungsändelserna på inlånade verb (Jag check in, han checks in, vi checked in...)? Och då har jag ändå (nästan) bara nämnt böjningskategorier vi har även i svenskan...

Det är inget fel på tsunamier och avokado(e)r mer än den rädsla för modersmålets uttrycksmedel och panik för att i det avseendet sticka ut som griper omkring sig alltmer bland åtminstone rikssvenskarna (och som rimligen bottnar i bland annat den gamla vanliga sociala osäkerheten i det alldeles nyss urbaniserade Sverige, förfallande allmänbildning, yngre datasurfares ovana att ens läsa på svenska och framför allt annat än enkla och nyskrivna texter). Och den är ingenting att uppmuntra.