Diskriminering av elev med AS?
61 inlägg
• Sida 1 av 3 • 1, 2, 3
Diskriminering av elev med AS?
Hejsan!
Jag har en bekant som har diagnosen Aspergers. Han är världens snällaste person och bryr sig verkligen om alla. Hans största problem är dock omgivningens reaktioner. Eftersom han har väldigt svårt för de sociala koderna så finns det givetvis de som blir osäkra när de möter honom. Då menar jag givetvis personer som inte känner honom, för om de gjorde det skulle de veta att han är en underbar människa. Vill poängtera att han aldrig någonsin visat den minsta tendens till att vara våldsam eller argsint. Han höjer aldrig rösten och blir istället ledsen, fundersam, tyst och drar sig undan om han känner sig illa behandlad av någon.
Han studerar sedan en tid på KPS folkhögskola i Kristinehamn. Nyligen blev han ombedd av en i personalen att hålla sig ifrån matsalen pga att några tjejer på Danslinjen tyckt det var obehagligt när han stirrade på dem. Han kände sig givetvis både oerhört ledsen och kränkt (han förstår ju inte själv att han stirrar). Han berättade om detta för sina föräldrar när han hälsade på senare under dagen och de förklarade då att han måste försöka tänka på att inte stirra på andra människor. Särskilt då inte på unga tjejer. Han själv är trettio och visst är det förståeligt om en artonårig tjej kan känna obehag av att han sitter och stirrar stint på henne.
Vid ett senare tillfälle besökte han matsalen på nytt för att äta lunch och då dök skolans rektor upp och talade om för honom att han inte hade tillåtelse att vistas i matsalen pga att det fanns tjejer som var rädda för honom. Han fick då tillbaka pengarna han hade betalat för lunchkupongerna. Hans föräldrar ringde omedelbart upp rektorn när de fick vetskap om detta men han stod på sig och hävdade att han handlat rätt. De ringde även upp kuratorn som helt och hållet höll med rektorn. Hon sa: "han kan ju inte de sociala koderna". Nej, han har ju Aspergers!!!??? Vore det inte bättre att de informerade de här tjejerna om detta så slapp de bli rädda?
Personligen anser jag detta vara en ren skandal och har precis skrivit klart en insändare i lokaltidningen. Har även mailat Diskrimineringsombudsmannen som tidigare idag faktiskt ringde upp mig!! Hon tyckte det lät väldigt underligt och lovade att gå vidare med detta.
Men vad anser ni? Ska detta accepteras? Kristinehamns folkhögskola KPS är projektägare till Utveckling Mot Arbete (UMA), som riktar sig till personer som står utanför arbetsmarknaden. Så här skriver de på hemsidan: "Målet är att öka arbetsgivarnas beredvillighet att anställa personer med funktionsnedsättning genom att undanröja hinder".
"Undanröja hinder" får för mig, i och med detta, en helt ny innebörd...
Jag har en bekant som har diagnosen Aspergers. Han är världens snällaste person och bryr sig verkligen om alla. Hans största problem är dock omgivningens reaktioner. Eftersom han har väldigt svårt för de sociala koderna så finns det givetvis de som blir osäkra när de möter honom. Då menar jag givetvis personer som inte känner honom, för om de gjorde det skulle de veta att han är en underbar människa. Vill poängtera att han aldrig någonsin visat den minsta tendens till att vara våldsam eller argsint. Han höjer aldrig rösten och blir istället ledsen, fundersam, tyst och drar sig undan om han känner sig illa behandlad av någon.
Han studerar sedan en tid på KPS folkhögskola i Kristinehamn. Nyligen blev han ombedd av en i personalen att hålla sig ifrån matsalen pga att några tjejer på Danslinjen tyckt det var obehagligt när han stirrade på dem. Han kände sig givetvis både oerhört ledsen och kränkt (han förstår ju inte själv att han stirrar). Han berättade om detta för sina föräldrar när han hälsade på senare under dagen och de förklarade då att han måste försöka tänka på att inte stirra på andra människor. Särskilt då inte på unga tjejer. Han själv är trettio och visst är det förståeligt om en artonårig tjej kan känna obehag av att han sitter och stirrar stint på henne.
Vid ett senare tillfälle besökte han matsalen på nytt för att äta lunch och då dök skolans rektor upp och talade om för honom att han inte hade tillåtelse att vistas i matsalen pga att det fanns tjejer som var rädda för honom. Han fick då tillbaka pengarna han hade betalat för lunchkupongerna. Hans föräldrar ringde omedelbart upp rektorn när de fick vetskap om detta men han stod på sig och hävdade att han handlat rätt. De ringde även upp kuratorn som helt och hållet höll med rektorn. Hon sa: "han kan ju inte de sociala koderna". Nej, han har ju Aspergers!!!??? Vore det inte bättre att de informerade de här tjejerna om detta så slapp de bli rädda?
Personligen anser jag detta vara en ren skandal och har precis skrivit klart en insändare i lokaltidningen. Har även mailat Diskrimineringsombudsmannen som tidigare idag faktiskt ringde upp mig!! Hon tyckte det lät väldigt underligt och lovade att gå vidare med detta.
Men vad anser ni? Ska detta accepteras? Kristinehamns folkhögskola KPS är projektägare till Utveckling Mot Arbete (UMA), som riktar sig till personer som står utanför arbetsmarknaden. Så här skriver de på hemsidan: "Målet är att öka arbetsgivarnas beredvillighet att anställa personer med funktionsnedsättning genom att undanröja hinder".
"Undanröja hinder" får för mig, i och med detta, en helt ny innebörd...
Han kan inte de sociala koderna eftersom han har AS = han får skylla sig själv?
Alltså jag tycker tjejerna verkar vara värsta våpen. De är flera och han är en, och vad tror de han kan göra i matsalen. Vore en annan sak om han stalkade dem genom att hela tiden följa efter dem, ringa etc. Och rektorn och kuratorn tycks automatiskt följa minsta motståndets lag i stället för att förklara för tjejerna vad "stirrandet" beror på.
Här måste de normala anpassa sig efter den funktionshindrade. Tvärtom går inte, då vore han ju inte funktionshindrad.
Varför skulle arbetsgivarna vara beredvilliga att anställa funktionshindrade när inte ens skolan är villig att acceptera "sociala funktionshinder"?
Hoppas DO ger skolan en näsbränna.
Alltså jag tycker tjejerna verkar vara värsta våpen. De är flera och han är en, och vad tror de han kan göra i matsalen. Vore en annan sak om han stalkade dem genom att hela tiden följa efter dem, ringa etc. Och rektorn och kuratorn tycks automatiskt följa minsta motståndets lag i stället för att förklara för tjejerna vad "stirrandet" beror på.
Här måste de normala anpassa sig efter den funktionshindrade. Tvärtom går inte, då vore han ju inte funktionshindrad.
Varför skulle arbetsgivarna vara beredvilliga att anställa funktionshindrade när inte ens skolan är villig att acceptera "sociala funktionshinder"?
Hoppas DO ger skolan en näsbränna.
Det här med att behöva lida av "omgivningens syndrom"...
http://www.newsmill.se/artikel/2010/07/ ... rs-syndrom
Din kompis får verkligen lida av att några våpiga tjejer tyckte hans blickar var konstiga...
"De sociala koderna" är faktiskt inte någon norm som är absolut och upp till oss som inte klarar av dem att lära oss, det är dessa koder som är monstret som har gjort en viss sorts personlighetstyp till en funktionsnedsättning, och det är det som ska bekämpas.
http://www.newsmill.se/artikel/2010/07/ ... rs-syndrom
Din kompis får verkligen lida av att några våpiga tjejer tyckte hans blickar var konstiga...
"De sociala koderna" är faktiskt inte någon norm som är absolut och upp till oss som inte klarar av dem att lära oss, det är dessa koder som är monstret som har gjort en viss sorts personlighetstyp till en funktionsnedsättning, och det är det som ska bekämpas.
Re: Diskriminering?
Aramis skrev:Men vad anser ni? Ska detta accepteras? Kristinehamns folkhögskola KPS är projektägare till Utveckling Mot Arbete (UMA), som riktar sig till personer som står utanför arbetsmarknaden. Så här skriver de på hemsidan: "Målet är att öka arbetsgivarnas beredvillighet att anställa personer med funktionsnedsättning genom att undanröja hinder".
"Undanröja hinder" får för mig, i och med detta, en helt ny innebörd...
Antingen börjar skolan leva upp till sitt eget projekt eller så lägger den ner projektet. I det senare fallet kan jag erbjuda den en annan pionjärinsats istället: att den skriver i sin katalog att behärskning av de sociala koderna är en förutsättning för att tas in där, så kan sådana som vi i fortsättningen besparas litet av våra begränsade krafter.
Av inlägget kan inte jag läsa ut något annat hederligt alternativ.
Fy fan vad mitt liv hade kunnat gestalta sig annorlunda om jag hade sluppit att ständigt mötas av liknande saker som det här när jag var ung. Kanske till och med hade kunnat ge tillbaka en aning av vad jag har kostat samhället.
Tjejerna har säkert hånlett åt honom, stirrat tillbaka och skvallrat om denne "konstiga kuf" och han har inte fattat det, blivit förbryllad och fortsatt att titta på dem, fastän de förlöjligat honom och smulat ner hans sociala bevis - och då har de blivit rädda för att han inte skämts och trott att han är en psykopatmassmördare. Kanske vet de att han har aspergers och så har de sin ytliga förståelse av det från Hasse Aro och tror att han är en styckmördare.
dino skrev:Tjejerna har säkert hånlett åt honom, stirrat tillbaka och skvallrat om denne "konstiga kuf" och han har inte fattat det, blivit förbryllad och fortsatt att titta på dem, fastän de förlöjligat honom och smulat ner hans sociala bevis - och då har de blivit rädda för att han inte skämts och trott att han är en psykopatmassmördare. Kanske vet de att han har aspergers och så har de sin ytliga förståelse av det från Hasse Aro och tror att han är en styckmördare.
Ganska precis min känsla också....
Tidningsartikel om fallet:
http://www.vf.se/nyheter/kristinehamn/elev-avstangd-fran-skolmatsalen– Jag tycker att vi borde ha pratat tillsammans. Nu är tjejerna anonyma. Hade vi satt oss ned tillsammans med rektor och kurator hade det kanske löst sig om jag fått förklara. Att säga att jag tittat för länge känns också som en anklagelse utan att förstå vad asperger kan innebära, berättar eleven.
---
Skolan har också profilerat sig med undervisning riktat till personer utanför arbetsmarknaden i UMA, Utveckling mot arbete. Där är målet, att öka arbetsgivarens beredvillighet att anställa personer med funktionsnedsättningar.
>
Jag tycker det var intressant att läsa. Jag såg en gång en film där en jude blev anklagad av en nazist att stirra och sedan avrättades. Jag har själv varit med om något liknande det som beskrivs i trådens början. Självklart så agerade rektorns felaktigt. Bra att ni går vidare till DO.
Skulle vara trevligt om killen begärde ersättning från rektorn för sveda och verk.
Skulle vara trevligt om killen begärde ersättning från rektorn för sveda och verk.
Pemer skrev:Grav intolerans och svag empati hos de "utstirrade" tjejerna, och än mer från rektor. Det här är ju inget som ens behövde bli en stor sak. De "utstirrade" tjejerna hade bara behövt få lite sakinformation...
Hur tusan tänker du dig att tjejerna ska kunna känna nån empati, när dom utgår ifrån att han är en "vanlig" kille?
Hade jag varit en av tjejerna så hade jag känt samma obehag. Det finns så mycket äckel och andra sliskiga typer, så är det en kille som är mer än 10 år äldre som stirrar på en så är det SJÄLVKLART man känner obehag.. man ska ju kunna gå och äta utan att behöva må dåligt.
Med det sagt, så vill jag ändå poängtera att jag tror det hade varit en mer hållbar och skonsam lösning för alla om dom informerat tjejerna. Men skyll inte det här på tjejerna, det är inte deras fel! Det är rektorn som är boven.
Diskriminering!
Ja, det är helt klart diskriminering! Klart att han ska kunna äta utan att bli utsparkad. Tyvärr är det så att även på ställen som enligt de själva värnar om den utsatta människan och att alla ska ha en chans faktiskt inte lever upp till sina egna mål. Jag har personlig erfarenhet av det, vilket jag inte vill gå in på här.
Ibland kan det hjälpa att vara öppen om sitt funktionshinder (framförallt om det inte är så där jätte synligt som en rullstol, eller vit käpp.) Det kan underlätta om han själv berättar för tjejerna på danslinjen eller deras lärare om sitt funktionshinder. Oftast brukar folk idag förstå nä rman förklarar varför man gör som man gör. Sen finns det ju alltid undantag.... Men de får inte sparka ut honom från matsalen för en sådan sak! Det är skandal! Kuratorn borde kanske byta jobb om hon/ han inte inser att han har ett funktionshinder efter att ha kläkt ur sig att han inte kan de sociala koderna. Nä stå på er ni gör helt rätt! Han har en bra vän i dig och det är viktigt att du vet det.
Ibland kan det hjälpa att vara öppen om sitt funktionshinder (framförallt om det inte är så där jätte synligt som en rullstol, eller vit käpp.) Det kan underlätta om han själv berättar för tjejerna på danslinjen eller deras lärare om sitt funktionshinder. Oftast brukar folk idag förstå nä rman förklarar varför man gör som man gör. Sen finns det ju alltid undantag.... Men de får inte sparka ut honom från matsalen för en sådan sak! Det är skandal! Kuratorn borde kanske byta jobb om hon/ han inte inser att han har ett funktionshinder efter att ha kläkt ur sig att han inte kan de sociala koderna. Nä stå på er ni gör helt rätt! Han har en bra vän i dig och det är viktigt att du vet det.
- Lady Victoria
- Ny medlem
- Inlägg: 11
- Anslöt: 2010-10-19
- Ort: Umeå
Jag känner honom, han har tafsat på mig utan förvarning, sprungit in i mitt sovrum mitt i natten när han fått sova över (för att slippa åka helt till Khmn mitt i natten) och jag fick fysiskt avlägsna honom från en full tjej som gått bakom en bil för att kissa, som han desperat ville titta på.
Jag kan gott förstå om "svagare" (missförstå mig rätt) kan tycka att han är obehaglig. Men instämmer i att han aldrig varit aggressiv eller hotfull, han är bara extremt socialt inkompetent. Och vill desperat ha flickvän. Jag tycker dock också att han definitivt inte borde ha stängts av, snarare informera om hur man skall förhålla sig.
Jag kan gott förstå om "svagare" (missförstå mig rätt) kan tycka att han är obehaglig. Men instämmer i att han aldrig varit aggressiv eller hotfull, han är bara extremt socialt inkompetent. Och vill desperat ha flickvän. Jag tycker dock också att han definitivt inte borde ha stängts av, snarare informera om hur man skall förhålla sig.
Låter som ett svårt läge.
Är det verkligen diskriminering? Ska det vara tillåtet att bete sig hur som helst bara för att man har någon form av problem?
Jag tycker faktiskt några här i tråden helt okritiskt förutsätter att det är skolan och tjejerna som gör fel.
Jag har full förståelse för att de unga tjejerna känner obehag. Skulle själv ta illa upp av att nån satt och glodde varenda gång jag sitter och äter.
Läser man artikeln (och lite mellan raderna) så förstår man ju att det har gått ganska långt och att det handlar om mer än att han suttit och tittat några gånger. Om en rektor känner sig tvingad att banna en person från matsalen då tror ju jag att det finns en större anledning till det än att personen upprätt lite olämpligt några ggr.
Man måste ju se till dom som drabbas av någons beteende med och ett flertal personer ska inte behöva gå omkring och känna sig oroliga för att en person inte kan bete sig. Visst, han kanske är snäll och aldrig skulle göra nåt mer, men sånt vet man ju aldrig.
Nu får man ju hoppas att banningen från matsalen inte kom som en första åtgärd utan att det har föregåtts av allvarliga försök att prata med killen där man försökt få honom att förstå att hans beteende inte är acceptabelt. Men är det så och detta inte har hjälpt så har jag förståelse för varför man kände sig tvungen att göra nåt.
Nånstans måste man ju liksom sätta en gräns för vad som är acceptabelt oavsett vilka faktorer som ligger bakom ett problem.
Visst, man kan även prata med tjejerna och informera dom om läget. Men vackra ord och information är inte alltid en lösning på ett upplevt problem där man känner sig utsatt.
Är det verkligen diskriminering? Ska det vara tillåtet att bete sig hur som helst bara för att man har någon form av problem?
Jag tycker faktiskt några här i tråden helt okritiskt förutsätter att det är skolan och tjejerna som gör fel.
Jag har full förståelse för att de unga tjejerna känner obehag. Skulle själv ta illa upp av att nån satt och glodde varenda gång jag sitter och äter.
Läser man artikeln (och lite mellan raderna) så förstår man ju att det har gått ganska långt och att det handlar om mer än att han suttit och tittat några gånger. Om en rektor känner sig tvingad att banna en person från matsalen då tror ju jag att det finns en större anledning till det än att personen upprätt lite olämpligt några ggr.
Man måste ju se till dom som drabbas av någons beteende med och ett flertal personer ska inte behöva gå omkring och känna sig oroliga för att en person inte kan bete sig. Visst, han kanske är snäll och aldrig skulle göra nåt mer, men sånt vet man ju aldrig.
Nu får man ju hoppas att banningen från matsalen inte kom som en första åtgärd utan att det har föregåtts av allvarliga försök att prata med killen där man försökt få honom att förstå att hans beteende inte är acceptabelt. Men är det så och detta inte har hjälpt så har jag förståelse för varför man kände sig tvungen att göra nåt.
Nånstans måste man ju liksom sätta en gräns för vad som är acceptabelt oavsett vilka faktorer som ligger bakom ett problem.
Visst, man kan även prata med tjejerna och informera dom om läget. Men vackra ord och information är inte alltid en lösning på ett upplevt problem där man känner sig utsatt.
Moggy skrev:Läser man artikeln (och lite mellan raderna) så förstår man ju att det har gått ganska långt och att det handlar om mer än att han suttit och tittat några gånger. Om en rektor känner sig tvingad att banna en person från matsalen då tror ju jag att det finns en större anledning till det än att personen upprätt lite olämpligt några ggr.
Nu är det ju faktiskt så att hans pappa ringde och pratade med både rektorn och kuratorn på skolan för att förvissa sig om att det verkligen inte hade hänt någonting annat än att han just tittat på tjejerna. Både rektorn och kuratorn bekräftade då att absolut ingenting annat hade hänt. Trots det så säger rektorn i lokaltidningen några dagar senare att "det är givetvis inte det enda som ligger bakom beslutet". Det får åtminstone mig att bli misstänksam. Vad mer skulle då ligga bakom? Varför nämnde han inte detta när pappan ringde och frågade? Känns mer som att rektorn griper efter halmstrån.
- Savanten Svante
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 10005
- Anslöt: 2007-03-13
- Ort: Utility muffin research kitchen
Jag blir lite ledsen, samt besviken, på en del respons i den här tråden. Om nu tjejerna verkligen har upplevt obehag så är det oerhört respektlöst att nonchalera det, bara för att ni inte personligen skulle uppleva det som obehag så behöver ju inte alla vara som ni. Att ni direkt utgår ifrån att dom hånler och skrattar bakom hans rygg, tycker att han är nåt värsta freak, är nog mer isf pga. av era egna erfarheter. Men alla tjejer, eller personer för den delen, är inte fientliga mot AS-personer. Alla tycker inte att ni är sjuka freaks, eller görr narr av er. Vissa är helt enkelt oförstående för ens svårigheter. Jag tycker inte man direkt kan utgå ifrån att tjejerna skulle ha förstått, eller någon annan för den delen, att han har problem med dom sociala koderna. AS är ju inget synligt handikap.
Svar till Moggy
Det verkar som om du inte har någon förståelse för killen. Har man asperger förstår man inte, eller har svårt med det sociala umgänget på det som anses vara ett normalt sätt. Han har antagligen inte ens insett att han har stirrat, eller att det kan vara obehagligt för den som blir utsatt. Tjejen hade ju kunnat gå fram och säga åt honom att hon inte gillade det. Rak kommunikation är det som gäller. Kan man inte prata med någon utan att dra in rektorn i en situation som egentligen borde kunna klaras upp mellan de två som det gäller. Är man klar och tydlig med det man menar förstår den andra det. Klara besked utan krusiduller är det som gäller. Lägg av att stirra! Varför glor du på mig? Ska det vara så svårt?
Att dra in rektorn ligger på dagis nivå. Tyder på att personen inte kan hantera situationer gällande konfrontation själv. Kan vara läge att börja öva?
Sen är det en skola för personer som vänder sig till en speciell typ av människor, de som har svårt att få jobb den vanliga vägen. Skolan är riktad till personer med olika "problem". Om man som rektor och kurator på nämnda skola får reda på att en elev som har betätt sig på ett sätt som inte stämmer överräns med gängse sociala normer har Asperger måste man läsa på vad det handlar om och gilla läget. Kan man inte det är man på fel plats. Ett enkelt sätt är att man först pratar med killen och förklarar hur tjejen känner det på ett sådant sätt att personen förstår att det är fel. Man frågar om det är ok att berätta för tjejen varför detta har hänt. Kanske kan man förmå killen att sitta på en annan plats i matsalen. Allt går att lösa och så länge han inte har begått ett brått har han rätt att befinna sig i matsalen och äta som vilken annan elev som helst, annars räknas det som diskriminering på grund av funktionshinder.
Att dra in rektorn ligger på dagis nivå. Tyder på att personen inte kan hantera situationer gällande konfrontation själv. Kan vara läge att börja öva?
Sen är det en skola för personer som vänder sig till en speciell typ av människor, de som har svårt att få jobb den vanliga vägen. Skolan är riktad till personer med olika "problem". Om man som rektor och kurator på nämnda skola får reda på att en elev som har betätt sig på ett sätt som inte stämmer överräns med gängse sociala normer har Asperger måste man läsa på vad det handlar om och gilla läget. Kan man inte det är man på fel plats. Ett enkelt sätt är att man först pratar med killen och förklarar hur tjejen känner det på ett sådant sätt att personen förstår att det är fel. Man frågar om det är ok att berätta för tjejen varför detta har hänt. Kanske kan man förmå killen att sitta på en annan plats i matsalen. Allt går att lösa och så länge han inte har begått ett brått har han rätt att befinna sig i matsalen och äta som vilken annan elev som helst, annars räknas det som diskriminering på grund av funktionshinder.
- Lady Victoria
- Ny medlem
- Inlägg: 11
- Anslöt: 2010-10-19
- Ort: Umeå
Återgå till Att leva som Aspergare