Har problem med att få jobb
17 inlägg
• Sida 1 av 1
Har problem med att få jobb
Hejsan.
Jag är en tjej på 20 år med kraftig AS. Jag hade knappt lärt mig prata förrän jag fick diagnosen.
Jag har levt otroligt ENSAMT hela mitt liv, dom flesta som säger att dom är ensamma brukar ändå ha en vän eller två, men i mitt fall så skämtar jag inte, jag har verkligen -ZERO- friends. Jag har också enorma problem med inlärning, det tar oerhört lång tid för mig att lära mig något nytt, och jag är så korkad att jag kan inte dra egna slutsatser själv. Jag kan inte lista ut "det mest logiska i en sånhär situation borde vara att göra såhär", jag kan inte använda mig av gammal fakta i nya situationer.
Det jag vill komma till, är att med mitt obefintliga kontaktnät och inlärningssvårigheter så är det omöjligt för mig att få jobb. Jag har en gymnasieutbildning (SAM-SAM), men det tog mig 4 år att klara av gymnasiet och jag hade flera IG. Var precis på håret att jag fick ett slutbetyg.
Vad ska jag göra? Vad har jag för alternativ? Arbetsförmedlingen hjälper mig inte alls, dom har ingen idé om vad jag kan göra. Borde jag pensionera mig? Vidareutbilda mig medans jag är pensionerad? Hoppas att en univeristets eller högskoleutbildning ska räcka för att få ett jobb, vad som helst? Jag har sökt till oerhört lätta, typiskt ungdomsjobb som t.ex. vända hamburgarna eller telefonförsäljare, men jag får avslag hela tiden. Jag har ingenting som jag är duktig på, jag vill bara ha vilket typ av jobb som helst, skiter i om det blir ett kl 8-5 jobb, nattjobb, slitjobb, bara jag kan LEVA, stå på mina egna ben.
Hjälp mig snälla någon. ;_;
Jag är en tjej på 20 år med kraftig AS. Jag hade knappt lärt mig prata förrän jag fick diagnosen.
Jag har levt otroligt ENSAMT hela mitt liv, dom flesta som säger att dom är ensamma brukar ändå ha en vän eller två, men i mitt fall så skämtar jag inte, jag har verkligen -ZERO- friends. Jag har också enorma problem med inlärning, det tar oerhört lång tid för mig att lära mig något nytt, och jag är så korkad att jag kan inte dra egna slutsatser själv. Jag kan inte lista ut "det mest logiska i en sånhär situation borde vara att göra såhär", jag kan inte använda mig av gammal fakta i nya situationer.
Det jag vill komma till, är att med mitt obefintliga kontaktnät och inlärningssvårigheter så är det omöjligt för mig att få jobb. Jag har en gymnasieutbildning (SAM-SAM), men det tog mig 4 år att klara av gymnasiet och jag hade flera IG. Var precis på håret att jag fick ett slutbetyg.
Vad ska jag göra? Vad har jag för alternativ? Arbetsförmedlingen hjälper mig inte alls, dom har ingen idé om vad jag kan göra. Borde jag pensionera mig? Vidareutbilda mig medans jag är pensionerad? Hoppas att en univeristets eller högskoleutbildning ska räcka för att få ett jobb, vad som helst? Jag har sökt till oerhört lätta, typiskt ungdomsjobb som t.ex. vända hamburgarna eller telefonförsäljare, men jag får avslag hela tiden. Jag har ingenting som jag är duktig på, jag vill bara ha vilket typ av jobb som helst, skiter i om det blir ett kl 8-5 jobb, nattjobb, slitjobb, bara jag kan LEVA, stå på mina egna ben.
Hjälp mig snälla någon. ;_;
Hej och välkommen!
Problemet med att söka ens de enklaste jobb är att man måste ha "social kompetens". Det lär behövas när man jobbar som telefonsäljare. Och ska man steka hamburgare ska man förstås jobba snabbt. Det enda jag kommer på där man inte behöver samarbeta med chef, arbetskamrater el kunder och får jobba i egen takt är tidningsutbärare. Men det är ju inget heltidsarbete med heltidslön, och dessutom måste man jobba på efternatten.
Det jag tycker är konstigt är att Af inte hjälper dig. Har de inte Af Rehab och Sius-konsulenter där du bor?
Problemet med att söka ens de enklaste jobb är att man måste ha "social kompetens". Det lär behövas när man jobbar som telefonsäljare. Och ska man steka hamburgare ska man förstås jobba snabbt. Det enda jag kommer på där man inte behöver samarbeta med chef, arbetskamrater el kunder och får jobba i egen takt är tidningsutbärare. Men det är ju inget heltidsarbete med heltidslön, och dessutom måste man jobba på efternatten.
Det jag tycker är konstigt är att Af inte hjälper dig. Har de inte Af Rehab och Sius-konsulenter där du bor?
http://www.lul.se/templates/page____3821.aspxArbetsförmedlingen har särskilda resurser för dig som har funktionshinder och söker arbete. Du kan få stöd av olika specialister i din planering för att hitta ett arbete eller utbildning som är lämplig med hänsyn till ditt funktionshinder. Du kan exempelvis få hjälp med utredning av din arbetsförmåga, yrkesvägledning, utprovning av hjälpmedel, anpassning av arbetsplatsen, arbetsprövning och platsförmedling. Arbetsförmedlingen ger också olika ekonomiska bidrag för att underlätta för dig som har ett arbetshandikapp att kunna få och behålla ett arbete.
Jo det är klart dom finns, jag bor ju i Sthlm ändå. Men dom gör ingenting för att hjälpa mig. Kom en tant hem till mig en kväll och frågade lite sådär allmänt vad jag har för problem, funktionshinder, vad jag är kompetent till osv. Ja bara rent allmänt..
Nu har det gått sisådär en månad och hon har inte hört av sig.
Nu har det gått sisådär en månad och hon har inte hört av sig.
Det här ska lösas, CissiChan. Ingen ska få ha det som du. Håll dig på forumet - ta gärna pm-kontakt - så får du åtminstone ett visst stöd (även om detta är tänkt som ett diskussionsforum). För det skall lösas. De evigt förbannade orden är bara att det_torde_ta_tid.
Själv verkar jag lyckas först nu. I mitt fall har ungdomens kampglöd nästan fått ut mig i jobb ett par gånger under de tio åren sen jag var så gammal som du men det som nu verkar ta skruv är tur med det sociala och glädjen i att vara på väg att göra något användbart av projekten jag sysslat med på kammaren. Och båda grejerna har utvecklats medan jag levt i studentkretsar, av och till som student själv.
Jag vet, din tråd handlar om att få jobb. Och med kampglöd kan du såvitt jag vet lyckas rätt här och nu. Skulle det dröja vill jag dock ha skrivet att en social miljö, exempelvis en studentmiljö, kan göra mycket för att hålla lusten att lyckas uppe. Att som jag ha projekt på kammaren eller andra specialintressen är nog ofta dubbeleggat - det både stjäl tid och ger livet mening, kan man väl säga.
Gör vad du kan så länge. Och ta alla råd som är bättre än mina. Kanske kan rentav beökstanter ha ett par i bakfickan.
[EDIT] Jo, hamburgerkedjor är ett bra tips.
/ J
Själv verkar jag lyckas först nu. I mitt fall har ungdomens kampglöd nästan fått ut mig i jobb ett par gånger under de tio åren sen jag var så gammal som du men det som nu verkar ta skruv är tur med det sociala och glädjen i att vara på väg att göra något användbart av projekten jag sysslat med på kammaren. Och båda grejerna har utvecklats medan jag levt i studentkretsar, av och till som student själv.
Jag vet, din tråd handlar om att få jobb. Och med kampglöd kan du såvitt jag vet lyckas rätt här och nu. Skulle det dröja vill jag dock ha skrivet att en social miljö, exempelvis en studentmiljö, kan göra mycket för att hålla lusten att lyckas uppe. Att som jag ha projekt på kammaren eller andra specialintressen är nog ofta dubbeleggat - det både stjäl tid och ger livet mening, kan man väl säga.
Gör vad du kan så länge. Och ta alla råd som är bättre än mina. Kanske kan rentav beökstanter ha ett par i bakfickan.
[EDIT] Jo, hamburgerkedjor är ett bra tips.
/ J
matterik skrev:Du kan kontakta arbetsförmedlingen via email också och kräva handledning utifrån ditt funktionshinder. Nekar de dig det så kan du anmäla dem.
Ja visst kan man det. Men det är väl inte alltför vågat att tro att en god arbetsförmedlare vilken som helst är lika bra på att hjälpa en aspergare ut i riktigt jobb, som vad en s.k. specialutbildad arbetsförmedlare är?
Detta skrivet med tanke på hur mycket hjälp som verkar finnas att få från folk som studerat asperger i åratal...
Jag menar, har man problem att klara vardagen verkar sådana vara till nytta men vill man skaffa ett vanligt svensonliv (jobb, vänner kärlek...) brukar de bli rätt mållösa, så vitt jag vet.
Är i samma situation,fast 21 år och utan ens en gymnasieutbildning. Bor även i Stockholm. Det som är positivt med att bo här är att det finns gott om jobb(relativt) så att om det finns en chans så är den störst här, vad jag tror iallafall. I väntan på jobb så kanske du kan kolla vad för möjligheter det finns, kanske nån form av aktivitetsstöd/aktivitetsersättning?
Det finns nog jobb du kan klara av, det svåra är att få chansen att visa det..
Det finns nog jobb du kan klara av, det svåra är att få chansen att visa det..
CissiChan skrev:Jag sa ju i mitt första inlägg att jag försökt på jobb som hamburgestekare, trodde det var uppenbart då att jag menade hamburgekedjor?
Det hade jag helt glömt att jag läst. Men ändå, när du äntligen får ett jobb, så är nog hamburgerstekare ett hyfsat sannolikt sådant.
Nå, nu gäller alltså för dig att ta dig dit. Jag kan skriva litet till nu men det kommer bara att handla om sätt att få användbar inställning och social träning, så det är nog bäst att lämna ordet till folk med mer direkta råd om jobbsökeri här och nu. Kan återkomma när AF eller framgång lärt mig något sådant...
- Savanten Svante
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 10005
- Anslöt: 2007-03-13
- Ort: Utility muffin research kitchen
Alltid detta att man ska vara social. Det verkar vara viktigast, att man kan sitta och snacka med sina kollegor, inte att man kan sköta sitt jobb.
- Funderaren
- Inlägg: 213
- Anslöt: 2010-10-10
- Ort: Nära blocksignal 1L3/2L6
detta att man ska vara social. Det verkar vara viktigast, at
Är 20 och söker också jobb. Jag vet vad jag vill jobba med och går en kort utbildning inom det området. Men ingen aning om jag lyckats skaffa något jobb för det..
Först och främst ska man ha klart för sig att jobb inte är så enkelt och "få" för det allra flesta i detta land, speciellt inte om man har 0 erfarenhet.
Arbetsförmedlingen/kommun har inga jobb att erbjuda. Vissa former av stöd/hjälp erbjuder de. Tror du att du kan klara ett vanligt enkelt 8-17 jobb borde det kunna fixa en praktikplats.
Först och främst ska man ha klart för sig att jobb inte är så enkelt och "få" för det allra flesta i detta land, speciellt inte om man har 0 erfarenhet.
Arbetsförmedlingen/kommun har inga jobb att erbjuda. Vissa former av stöd/hjälp erbjuder de. Tror du att du kan klara ett vanligt enkelt 8-17 jobb borde det kunna fixa en praktikplats.
CissiChan skrev:Jo det är klart dom finns, jag bor ju i Sthlm ändå. Men dom gör ingenting för att hjälpa mig. Kom en tant hem till mig en kväll och frågade lite sådär allmänt vad jag har för problem, funktionshinder, vad jag är kompetent till osv. Ja bara rent allmänt..
Nu har det gått sisådär en månad och hon har inte hört av sig.
Du får nog själv höra av dig och påminna henne. Fråga om du kan få göra en arbetsförmågeutredning (hur ska du annars veta vad du klarar av?) och säg att du vill ha en praktikplats, som kan leda till jobb med lönebidrag.
Om det tar lång tid för dig att lära dig nya saker och du behöver fråga mycket, så är det rimlligt att arbetsgivaren får lönebidrag för dig, eftersom du då kostar mer i tid och arbete att skola in. Men när du väl lärt dig, borde du kunna jobba lika bra som andra.
Alien skrev:CissiChan skrev:Jo det är klart dom finns, jag bor ju i Sthlm ändå. Men dom gör ingenting för att hjälpa mig. Kom en tant hem till mig en kväll och frågade lite sådär allmänt vad jag har för problem, funktionshinder, vad jag är kompetent till osv. Ja bara rent allmänt..
Nu har det gått sisådär en månad och hon har inte hört av sig.
Du får nog själv höra av dig och påminna henne. Fråga om du kan få göra en arbetsförmågeutredning (hur ska du annars veta vad du klarar av?) och säg att du vill ha en praktikplats, som kan leda till jobb med lönebidrag.
Om det tar lång tid för dig att lära dig nya saker och du behöver fråga mycket, så är det rimlligt att arbetsgivaren får lönebidrag för dig, eftersom du då kostar mer i tid och arbete att skola in. Men när du väl lärt dig, borde du kunna jobba lika bra som andra.
Det låter jobbigt, men jag får väl prova. Är hur desperat som helst.
Återgå till Studier och arbetsliv