Låter som om det kan bli intressanta böcker. Inte osannolikt att de också kan bli nyttiga för fler än en ung aspergare och en del äldre på köpet. Skriv dem, för sjutton, om du orkar och känner för det!

Och jovisst, som aspergare blir man ju tvungen att förhålla sig aktivt till andra människor och hela det sociala komplexet i en grad som livet aldrig bjuder den på som inte har allvarliga problem med just det. På ett eller annat sätt efter läggning. Så varför skulle den aspergare som är lagd åt att försöka förstå sådant behöva ha svårt med det? Det är inte på medvetandeplanet vårt handikapp ligger.

Jag blir besatt av vissa personer på precis samma intensiva sätt som du beskriver, Men jag blir helt besatt av kända musiker, aldrig personer i min närhet(kanske tur det!) Kan tillbringa timmar och åter timmar med att kolla bilder på personen ifråga på internet, lyssna på musiken personen skapat, läsa mängder med intervju-artiklar jag redan kan utantill, där musikern medverkar...

Har även en tendens att kopiera ansiktsuttryck och olika citat av min tillfälliga favoritartist. Men nu tror jag att jag har fastnat för en, har varit besatt av honom i 5 år och intensiteten har inte avtagit!!

Förr blev det som ett slags tvång att jag även måste lära mig språket som musikern ifråga talar, lära mig allt om landet han kommer ifrån...

I princip all min lediga tid går till att vara besatt av olika musiker, och självklart att njuta av deras musik på hög volym!

carolina skrev:Förr blev det som ett slags tvång att jag även måste lära mig språket som musikern ifråga talar, lära mig allt om landet han kommer ifrån...

å herregud, det kunde ha varit jag som skrivit det där! känner mej inte som ett ufo längre

Jag är mest tacksam för min förmåga att bli besatt av saker som ligger omkring min besatthet för stunden. Jag började t ex laga mycket indisk mat, lärde mig göra egna kryddblandningar, egna chutneys, pickles osv. Det gjorde att jag lärde mig en massa hindi på kuppen.

Samma sak med ett annat språk som jag blev intresserad av för att jag umgicks med en kompis som var ihop med en kille som talade det språket. När jag hade slutat umgås med dem, för att jag flyttade fortsatte jag läsa språket och hade mycket nytta och glädje av mina begränsade kunskaper på jobbet jag hade då (som utlandstelefonist).

Och exemplen är fler. Jag lärde mig en massa om npf, för min egen familjs skull. Nu kan jag ge råd och info till andra, kunskapen är kvar, fast jag vet det jag behöver veta för egen del nu.