Har läst lite och tänkt: Pemers argumentation om att vi matas med felaktiva polisfilmer - Jo, det är sant. Vissa närmare verkligheten, andra väldigt långt bort.

Men VEM ska då bli kränkt av dessa polisfilmer? Polisen?
Ok, OM Polisen skulle bli kränkt så tror jag nog att de kan försvara sig!

MEN - hur ofta ser man film på TV eller bio som handlar om AS? Svensk AS-film? När såg vi en sådan sist? Kan inte minnas.... Har det någonsin serverats en svensk AS-film?

Den här filmen sticker alltså ut väldigt mycket. Så man lägger märke till den.

VEM kan då bli kränkt av denna film? Polisen? NEJ! Aspergarna? JA! Kan vi försvara oss? Nej, inte så mycket.

Det var några minuters snack om detta på radio. Men en storsäljande film har enorm genomslagsskraft. För att VI ska kunna slå tillbaka de enorma fördomar som filmen skapar eller förstärker så behöver vi producera en eller flera filmer som balanserar upp "I rymden..". T ex film som är drama, dokumentäraktig film, thriller - vad som helst - bara inte en film som går ut på att man ska skratta åt något man inte vet någonting om men som de fördomsfulla och korkade kommer att tro att de vet någonting om.

Aschbergare - "De e la döm söm slöss så redit?? Me löck te sopönnera? Äller e de secken däringa ungdjävlar te hån den däringa Aschberger - öh?"

alfapetsmamma skrev:Tycker det är märkligt att någon som kan säga nåt så grovt som att nåns alster är skit och att den som gjort förtjänar skit samtidigt kan prata om netikett och brist på sådan som kränkande. Hur kränkande var inte det du sa till filmskaparna?

Jag förstår inte varför det skulle vara märkligt, och här blandar du äpplen och päron. Jag tycker vad jag tycker om filmen, och det är en självklarhet att jag hade rätt att framföra detta till filmskaparna vid filmvisningen den 6 september.

Jag har inte "samtidigt" talat om netikett. Det är grovt av dig, och slår an en otrevlig ton, att försöka få det till att jag inte ska framföra synpunkter om netikett på forumet. Det är väl en hederssak att vi ska betrakta varandra som fullvärdiga forummedlemmar? Vad jag har sagt till filmskaparna den 6 september torde helt ligga utanför forumreglernas och moderatorernas domvärjo, och detta bör inte på något sätt påverka bedömningen av de synpunkter på forumnetikett som jag nyligen har framfört. Det är ad hominem att misstänkliggöra mina synpunkter på forumnetikett utifrån vad du tycker om mitt agerande utanför forumet.

Du skall respektera att jag är en fullvärdig medlem på detta forum. Du skall respektera att jag, i enlighet med forumets regler och praxis, har full rätt att framföra synpunkter på forumnetikett och eventuella överträdelser mot forumreglerna. Det är i sammanhanget irrelevant vad du tycker om mitt agerande utanför forumet.

Moderator mnordgren: ändrade datumen

Marisan skrev:

Forummedlem skrev:

Marisan skrev:Bill Skarsgård har verkligen läst på om Asperger och träffat flera stycken som har det.

Hur menar du nu? Har han träffat flera stycken som verkligen har läst på om Aspergers?

Marisan skrev:Detta har jag läst i intervjuer med honom.

Ange gärna källa. Det är praxis.

Bill har träffat folk med SA förstås som har berättat om sina diagnoser och iaktagit hur de fungerar.

Minns inte vilken tidning jag läste intervjun eller vad tidningen hette. Det var i samband med premirären jag läste det. Kan ha varit i Metro eller i Aftonbladet och Expressen typ. Hade jag veta så hade jag letat reda på intervjun och anget källa så klart.

OK! Det du skrev kunde förstås på två sätt:
1) Bill Skarsgård har verkligen läst på om Aspergers och har träffat flera stycken som har Aspergers.
2) Bill Skarsgård har verkligen läst på om Aspergers och har träffat flera stycken som verkligen har läst på om Aspergers.

Som du ser är det många som har synpunkter på filmskaparnas bristfälliga och "aspergarundvikande" research. Men jag kan inte uttala mig om Bill Skarsgård, och vad jag minns har ingen annan debattör gjort det heller.

Forummedlem skrev:[...]

Det finns alltså två olika versioner om vad som har hänt. Den osanna versionen (regissören Andreas Öhmans version) säger att filmskaparna även kontaktade AAF och OA, och att dessa aldrig svarade. Den sanna versionen är att filmskaparna inte kontaktade AAF eller OA över huvud taget. Det går uppenbarligen inte att lita på Andreas Öhmans version — man kan inte lita på en regissör som gör en film om en aspergare utan att bry sig om att träffa en enda aspergare på riktigt.

[...]

alfapetsmamma skrev:[...]

Och vem vet vem som ljuger, angående att ha tagit kontakt med X och Y? Jag är inte främmande för att det kan vara den mänskliga faktorn som spökar på nån organisation, att den ena personen inte vet vad andrra fått för mejl eller glömt eller missat osv och sen inte kan med att tillstå det. Att för att man är förbannad på nån tro att den måste ljuga och nån man inte är arg på inte ljuger känns lite naivt. Om det nu är det det är frågan om.

Sen KAN det förstås vara så att filmskaparna mörkar om det här, det känns inte så otrollgt heller och i synnerhet inte som de blev så hårt åtgångna (jag måste säga att jag var pinsamt berörd av hätskheten i det som sas till dem, eftersom jag identifierar mig med AS-kolllektivet).

Här spånar du något alldeles väldigt! Jag har inte skrivit att någon ljuger, däremot har jag sagt att det finns en sann och en osann version. Jag är inte arg eller förbannad på någon. Följande två meningar är dåligt formulerade och eventuellt dåligt genomtänkta:

Att för att man är förbannad på nån tro att den måste ljuga och nån man inte är arg på inte ljuger känns lite naivt. Om det nu är det det är frågan om.

Det kan inte samtidigt vara sant att AAF och OA har kontaktats och att de inte har kontaktats. Det är rimligt att försöka bedöma vilka uppgifter man ska lita på, och det har ingenting att göra med vem man skulle vara förbannad på.

Historien är ännu mer komplicerad, som Pemer har påpekat på ett annat forum: Det var först vid frågestunden den 6 september som Andreas Öhman lanserade versionen att filmskaparna hade kontaktat AAF och OA. Filmskaparnas tidigare version, den version som gällde bland annat i samband med filmvisningen den 18 augusti, var att de bara hade kontaktat Attention. Om jag förstår saken rätt har filmskaparna till och med sagt till Svensk Filmindustri att de inte kände till de andra två organisationerna.

Heliora skrev:

Pemer skrev:Det är inte en faktafilm om Aspergers syndrom och inom ramarna för film som medium så har filmen inte gjort några som helst anspråk på att vara det, eller att ge någon anledning att tolka filmen som det. Och såväl Andreas Öhman som Bill Skarsgård har varit föredömliga på att understryka i var och varannan intervju att inte "Simon" kan representera en hel diagnos, och att människor med Aspergers syndrom är väldigt olika, och att filmens "Simon" bara är en sådan, och dessutom en påhittad, fiktiv, sådan. En bärande premiss i sammanhanget är att tittarna ska förväntas kunna förstå åtminstone det sammanhanget.

Jag vet mycket väl att detta inte var någon dokumentär eller faktafilm. Detta har jag påpekat flera gånger och allt vad jag argumenterat har utgått från detta, att det är just en spelfilm.

Och jag vet också mycket väl hur det är i film, att saker inte stämmer och trickfilmas och det ena och det andra. Det är inte första gången jag ser en spelfilm liksom.

Men jag tycker att om en hel film handlar om en viss diagnos, personen i huvudrollen har den, det står i reklamen för filmen att det handlar om den och att det hela tiden i filmen upprepas flera gånger att personen har diagnosen så tycker åtminstone jag att diagnosen bör porträtteras på ett åtminstone någorlunda realistiskt sätt.

Observera att jag faktiskt sade "NÅGORLUNDA", jag kräver inte någon absolut överensstämmelse. Samt att det hör till god ton gentemot de som i verkligheten har diagnosen i fråga att porträttera dem på ett någorlunda respektfullt sätt, genom att ta kontakt med personer med diagnosen i fråga innan man gör filmen. Särskilt när diagnosen alltså poängteras i filmen

En film skulle alltså kunna handla om en aspergare som både är utvecklingsstörd och massmördare och Pemer skulle tycka att det är helt okej eftersom det är en spelfilm och ingen dokumentär?

Okej, point taken.

Nej då, om det avvek något så alldeles fruktansvärt från min egen bild av Asperger skulle jag också reagera. Men nu tycker ju inte jag att Simon avviker nämnvärt. Jag ser drag som ser autentiska ut, bara väldigt många på en gång och lite extra skruvat, men fortfarande något som med de brasklapparna ser ut som en aspergare. En överdriven en, men fortfarande en aspergare. Om jag inte heller ens hade tyckt det, så hade jag säkert reagerat annorlunda.

Motto:

Zombie skrev:Vi här på forumet kan uppenbarligen reagera på vitt skilda sätt på en sådan här medelmåttig film om en som ska föreställa av oss, och alla lägren kan försvara sina reaktioner med genomtänkta och tänkvärda argument ända djupt ner i moral och filmteori. [...]

Pemer, jag tar saker i rätt ordning och fortsätter i detta inlägg med mina ordningsfrågor kring dina senaste filmiska utläggningar.

http://www.aspergerforum.se/i-rymden-fi ... tml#443524

Heliora skrev:Om jag ser en film om den okända diagnosen Ydiheicj och personen är utvecklingsstörd, är det då långsökt av mig att tro att utvecklingsstörning förekommer vid denna diagnos? Vad skulle jag ha för anledning att tro att filmskaparna ljuger/är okunniga?

Pemer skrev:Jag förstår att det uppenbart inte är så, men det borde höra till elementär allmänbildning att veta att filmskapare aldrig generellt behöver veta vad de skriver och filmar om, och ofta inte gör det, [...]

Din hänvisning till "allmänbildning" är direkt olycklig. Menar du att Heliora eller jag skulle vara mindre allmänbildade än du? Jag tror inte att särskilt många forumiter skulle hålla med.

http://www.aspergerforum.se/i-rymden-fi ... tml#443763

Pemer skrev:Det här är inte en fråga om "olika uppfattningar", det är en fråga om att ha någorlunda kunskap om film som medium eller inte. Jag bemöter inte en annan uppfattning, jag reagerar på okunskap och försöker bota den med information.

Fel. Ditt insisterande på "objektiv kunskap" är okunnigt. Som Zombie är inne på — det är just fråga om olika uppfattningar, olika referensramar och förkunskaper, olika konstuppfattning och kunskapssyn. Din konstuppfattning är på ljusårs avstånd från den som jag utgår från här och här. Jag förstår att du kan mycket om film, men det ger dig inget tolkningsföreträde. Det är banalt av dig att insinuera att du sitter inne med en "rätt" uppfattning om hur film ska förstås eller om "vad film är". Du borde ta och fundera lite på det där med att med att man kan ha olika synsätt och perspektiv — det är en viktig ingrediens i allmänbildning.

http://www.aspergerforum.se/i-rymden-fi ... tml#443789

Alien skrev:

Heliora skrev:

Alien skrev:Det ska bli intressant att se vad som skrivs i recensionerna. Jag tror att aspergare är för aspigt insnöade på om den ger en "rätt" ("perfekt"?) bild av aspergare för att kunna avgöra om filmen funkar som dramakomedi.

Det där tycker jag var ett orättvist påstående. Nog kan jag göra en bedömning av filmens mottagande och visst tror jag att den kan funka som dramakomedi. Men jag tycker samtidigt att det är viktigt hur aspergare porträtteras eftersom diagnosen är så pass central i filmen.

Att man skulle vara extra aspig för att man är kritisk till filmen känns som ett väldigt orättvist påstående.

En utomstående (som varken har AS själv el någon anhörig med AS el har yrkeskunskaper om AS), ser mer till om filmen är underhållande (rolig, spännande etc). Det är vad som avgör om en spelfilm anses bra, inte om den är korrekt betr fakta. Och tydligen fick den ett positivt mottagande av recensenterna.

Det aspiga består dels i att vi som aspergare fastnar i om bilden av aspergaren är "rättvisande", dels att många av oss är överkritiska (överkänsliga?).

[...]

Jag har tidigare framfört synpunkter på dessa resonemang här. Nu fortsätter du att driva en något problematisk linje:

Det aspiga består dels i att vi som aspergare fastnar i om bilden av aspergaren är "rättvisande", dels att många av oss är överkritiska (överkänsliga?).

Det behöver inte alls vara så, och det vore ju absurt att hävda att aspergare inte kan ha en balanserad bild kring något som gäller Aspergers.

Vi är en berörd grupp, en minoritet, och en utsatt minoritet. Då är det naturligt att vissa av oss reagerar mer eller mindre negativt på en konstnärlig skildring, fastän den inte är en dokumentär. En komedi om en medlem i en grupp är ingen verklighetsskildring, men komedin innehåller likväl en skildring, den förmedlar en viss bild. Vissa aspergare reagerar negativt på inslag i en konstnärlig skildring som berör Aspergers, och det har ingenting med deras aspiga förståelse att göra. Motsvarande skulle gälla till exempel homosexuella, Sverigedemokrater eller hörselskadade.

Båda dessa argument är farliga:

1) Aspergare förstår filmer om aspergare fel för att de har Aspergers.
2) Vissa "extra aspiga" aspergare förstår filmer om aspergare fel för att de är "extra aspiga".

Man kan gå ett steg till och säga: "Jag tycker inte som du, och nu ska jag bevisa att du har fel: Du är extra aspig (till exempel nördig eller socialt inkompetent) och därför är din åsikt felaktig." Detta är vad jag kallar en patologisering av meningsmotståndarens argument, och detta är ett personangrepp. (Pemer har enligt min mening ägnat sig åt detta, och det är därför som jag har gjort en anmälan.)

Jag vill tillägga att jag först nu läste Helioras utmärkta inlägg kring samma passus hos Alien.

Heliora skrev:[...]

Jag tycker att det du skriver känns mycket orättvist och faktiskt närmast kränkande! Det förvånar mig faktiskt att du som moderator är med och patologiserar andra åsikter än dina egna.

Jag tycker inte det är så farligt, men väl värt en diskussion. Det verkliga problemet uppstår enligt min mening om man använder en sådan patologisering som ett led i en argumentation för att försöka bevisa att vissa har förstått "fel" (det vill säga på ett annat sätt än den palologiserande debattören).

Heliora skrev:Visst stämmer det att aspergare kan ha svårt med kroppskontakt, men en huvudperson som smäller till folk bara för det och skyller på diagnosen är INTE en respektfull bild av oss. Det är att öka fördomarna om våldsamma aspergare.

Alltså att han smäller till folk och skyller på diagnosen har de ju lagt till för att det ska bli lite ett roligt moment. Tycker inte man ska ta någonting i filmen på så blodigt allvar. Mycket är påhittat för att det ska bli en rolig komedi och Bill Skarsgård har ju inte ens AS själv. Folk som ser filmen som inte har AS tycker säker att den är väldigt komiskt när han smäller till folk. Tror också att det kan vara ett sätt att försöka förtydliga att många med AS faktiskt inte gillar att andra människor tar i en.

Marisan skrev:[...] Folk som ser filmen som inte har AS tycker säker att den är väldigt komiskt när han smäller till folk. [...]

Med all respekt: Jag är inte övertygad om att de säkert tycker att det är väldigt komiskt.

Marisan skrev:Alltså att han smäller till folk och skyller på diagnosen har de ju lagt till för att det ska bli lite ett roligt moment.

Det här var intressant, lite som det jag lärde mig av Pemer förut här. Att man alltså vinner folks uppskattning om man slår till folk. Och att det är den som blir slagen som är den dumma. Det här ligger i samma linje som det och det är ett mycket annorlunda perspektiv.

Om jag slår till dig och skyller på min diagnos så kan jag alltså förvänta mig att du skrattar och tycker det är roligt. Samt att jag blir extra omtyckt.

Fast jag är inte säker på att polisen och lagboken ställer sig lika positiva till örfilar och hurringar. Och jag tror faktiskt inte att den stora allmänheten tycker det är lika roligt med aga som du.

Forummedlem skrev:Här spånar du något alldeles väldigt! Jag har inte skrivit att någon ljuger, däremot har jag sagt att det finns en sann och en osann version.

Well, för mig är det ganska mycket samma sak. Om det finns en sann och en osann version så måste ju nån ljuga, eller? Eller ljuga för sig själv, eller vara väldigt glömsk osv. Sen att du inte sagt att nån ljuger, det är kanske en annan femma.

Men jag ska nog inte ge mig in i den diskussionen, jag har inte huvud nog att vara boleanskt rättrådig i det här. Det enda jag försökte få fram var att det inte per automatik måste vara associationerna som talar sanning och filmskaparna som hittar på, samt att Ditt yttrande om Den här filmen är skit och ni förtjänar skit för den är kränkande om något. Inte det minsta diplomatiskt, eller vad som sas i inlägget. Fast det kanske var tänkt som ironi? Det gick mig förbi i så fall.

http://www.aspergerforum.se/i-rymden-fi ... tml#443490

Forummedlem skrev:[...]

När jag fick ordet inledde jag artigt och diplomatiskt med att stryka filmskaparna medhårs: Jag har Aspergers, jag anser att filmen är skit, och jag anser att att ni förtjänar att få skit för den. Det är OK att göra en komedi om en beskäftig dumskalle som håller till i en tunna, men att man ska exploatera Aspergers i sammanhanget, det kan man ha synpunkter på.

[...]

alfapetsmamma skrev:[...] samt att Ditt yttrande om Den här filmen är skit och ni förtjänar skit för den är kränkande om något. Inte det minsta diplomatiskt, eller vad som sas i inlägget. Fast det kanske var tänkt som ironi? Det gick mig förbi i så fall.

Tyvärr är jag ganska NT i språkliga sammanhang, och jag tillhör fel generation för att vilja använda emotikoner för att flagga för ironi. Jo, det var tänkt som ren ironi. Givetvis öppnade jag extremt odiplomatiskt under frågestunden. Det var min avsikt. Så i min redogörelse skämtade jag och menade egentligen precis tvärtom, alltså:

När jag fick ordet inledde jag oartigt och odiplomatiskt med att stryka filmskaparna mothårs: Jag har Aspergers, jag anser att filmen är skit, och jag anser att att ni förtjänar att få skit för den. Det är OK att göra en komedi om en beskäftig dumskalle som håller till i en tunna, men att man ska exploatera Aspergers i sammanhanget, det kan man ha synpunkter på.

Har inte sett filmen och tänker inte göra det heller, men allvarligt talat, är vårt funktionshinder KUL!? Kan ni tänka er "En komedi om en kille med Downs syndrom"? "En komedi om en tjej med schizofreni"? "En komedi om en döv kille och hans kommunikationssvårigheter?" Nä, då skulle det vara lyteskomik och rasism. Men Asperger är ju så skojsigt och aspergare förstår ju ändå inte!

Skulle vilja göra en aspergermusikal med någon duktig musiker. En musikal utan slisk och skall-de-få-varann, med avskalad dekor och schyst rockmusik. Jag skulle nog kunna plita ihop ett libretto. Dessvärre tror jag varken gamle Sir Andrew eller Björnåbenny skulle vara intresserade...

Forummedlem skrev:http://www.aspergerforum.se/i-rymden-finns-inga-kanslor-film-t16757-240.html#443490

Forummedlem skrev:[...]

När jag fick ordet inledde jag artigt och diplomatiskt med att stryka filmskaparna medhårs: Jag har Aspergers, jag anser att filmen är skit, och jag anser att att ni förtjänar att få skit för den. Det är OK att göra en komedi om en beskäftig dumskalle som håller till i en tunna, men att man ska exploatera Aspergers i sammanhanget, det kan man ha synpunkter på.

[...]

alfapetsmamma skrev:[...] samt att Ditt yttrande om Den här filmen är skit och ni förtjänar skit för den är kränkande om något. Inte det minsta diplomatiskt, eller vad som sas i inlägget. Fast det kanske var tänkt som ironi? Det gick mig förbi i så fall.

Tyvärr är jag ganska NT i språkliga sammanhang, och jag tillhör fel generation för att vilja använda emotikoner för att flagga för ironi. Jo, det var tänkt som ren ironi. Givetvis öppnade jag extremt odiplomatiskt under frågestunden. Det var min avsikt. Så i min redogörelse skämtade jag och menade egentligen precis tvärtom, alltså:

När jag fick ordet inledde jag oartigt och odiplomatiskt med att stryka filmskaparna mothårs: Jag har Aspergers, jag anser att filmen är skit, och jag anser att att ni förtjänar att få skit för den. Det är OK att göra en komedi om en beskäftig dumskalle som håller till i en tunna, men att man ska exploatera Aspergers i sammanhanget, det kan man ha synpunkter på.

Aha. I och med att du uppträdde så extremt o-NT på frågestunden så förstod jag inte att det var ironi här inne. Hade det varit nån som vinnlade sig mer om hur den framförde sitt budskap och inte bara framförde sin åsikt rakt upp o ner - NT på gott och ont - så hade jag kanske eller troligtvis förstått att det var ironiskt du uttalade dig i skrift härinne. Då vet jag.

[OT]

Kahlokatt skrev:Skulle vilja göra en aspergermusikal med någon duktig musiker. En musikal utan slisk och skall-de-få-varann, med avskalad dekor och schyst rockmusik. Jag skulle nog kunna plita ihop ett libretto. Dessvärre tror jag varken gamle Sir Andrew eller Björnåbenny skulle vara intresserade...

Men kanske någon/ra härifrån?

[/OT]

xlnt skrev:Inte för att jag tycker att filmen ger en direkt felaktig bild av AS, utan för att risken nu finns att folk i allmänhet börjar tro att samtliga med AS är precis som Simon i filmen (som ju verkar ha en ganska grav AS).

Simon har inte AS, utan snarare ren autism.

xlnt skrev:Tror att man skulle kunna gjort en precis lika bra film (eller t.o.m. ännu bättre film?) om en person med lättare/annan typ av AS.
Detta skulle nog också kunna appellera ännu mer till de med egen diagnos eftersom de flesta med AS-diagnos inte verkar ha lika allvarlig form av AS som Simon i filmen.

T.ex. skulle kanske en filmatisering utav Gunilla Gerlands bok "En riktig människa" kunna bli en succé om den gjordes på rätt sätt, där huvudpersonens egna tankar om omvärlden skulle kunna vara det centrala genom hela filmen.
Då skulle också folk förstå lite bättre att AS inte innebär att man är allmänt korkad (som vissa kanske får intrycket av om Simon) utan mest har ett annat sätt att se på tillvaron/omvärlden.

Åh, det skulle vara riktigt intressant med en filmatisering av "En riktig människa". Men boken handlar mest om Gunillas tankar, och tankar är inte så lätta att gånga på film eller TV. Möjligtvis skulle man kunna göra en "voice over", som förklarar vad Gunilla tänker i olika situationer, så att tittarna (de som inte har läst boken) kan förstå vad hon tänker.

Heliora skrev:

Marisan skrev:Alltså att han smäller till folk och skyller på diagnosen har de ju lagt till för att det ska bli lite ett roligt moment.

Det här var intressant, lite som det jag lärde mig av Pemer förut här. Att man alltså vinner folks uppskattning om man slår till folk. Och att det är den som blir slagen som är den dumma. Det här ligger i samma linje som det och det är ett mycket annorlunda perspektiv.

Om jag slår till dig och skyller på min diagnos så kan jag alltså förvänta mig att du skrattar och tycker det är roligt. Samt att jag blir extra omtyckt.

Fast jag är inte säker på att polisen och lagboken ställer sig lika positiva till örfilar och hurringar. Och jag tror faktiskt inte att den stora allmänheten tycker det är lika roligt med aga som du.

Visserligen kan faktiskt saker se häftiga eller roliga ut på film, fast det inte skulle vara det i verkligheten. Men jag håller absolut med dig.

Kahlokatt skrev:Har inte sett filmen och tänker inte göra det heller, men allvarligt talat, är vårt funktionshinder KUL!? Kan ni tänka er "En komedi om en kille med Downs syndrom"? "En komedi om en tjej med schizofreni"? "En komedi om en döv kille och hans kommunikationssvårigheter?" Nä, då skulle det vara lyteskomik och rasism. Men Asperger är ju så skojsigt och aspergare förstår ju ändå inte!

Man kan väl inte prata om rasism i det här fallet, då aspergare, scizofrena, döva o.s.v. inte är raser. Men annars håller jag med dig.

Kahlokatt skrev:Skulle vilja göra en aspergermusikal med någon duktig musiker. En musikal utan slisk och skall-de-få-varann, med avskalad dekor och schyst rockmusik. Jag skulle nog kunna plita ihop ett libretto. Dessvärre tror jag varken gamle Sir Andrew eller Björnåbenny skulle vara intresserade...

Fast det är fler än Andrew Lloyd Webber och Björn & Benny, som kan göra musikaler här i världen. Kanske du kan sätta upp den själv, på en lokal teater till att börja med.

Forummedlem skrev:Fel. Ditt insisterande på "objektiv kunskap" är okunnigt. Som Zombie är inne på — det är just fråga om olika uppfattningar, olika referensramar och förkunskaper, olika konstuppfattning och kunskapssyn. Din konstuppfattning är på ljusårs avstånd från den som jag utgår från här och här. Jag förstår att du kan mycket om film, men det ger dig inget tolkningsföreträde. Det är banalt av dig att insinuera att du sitter inne med en "rätt" uppfattning om hur film ska förstås eller om "vad film är". Du borde ta och fundera lite på det där med att med att man kan ha olika synsätt och perspektiv — det är en viktig ingrediens i allmänbildning.

Ja, du har rätt. Jag ser det nu. Jag tyckte och tycker i alla fall att det kunde finnas en poäng att visa mina resonemang, men jag borde ha uttryckt mig neutralare.

Pemer, utmärkt!

När jag vaknade kom jag på en annan sak som borde ha gått upp för mig tidigare. I flera inlägg har jag kritiserat att man i diskussioner som denna "patologiserar" åsikter och argument. Absurditeten i de resonemang och debattmetoder som jag kritiserar framgår om man inverterar dem.

Det är diskutabelt att säga "många aspergare förstår filmen fel på grund av sin aspighet", och det är ett övertramp att säga "du tycker inte som jag, du har fel, och det beror på din aspighet". Om en aspergare ogillar filmen skulle det alltså bero på brister som i vissa fall följer av diagnosen, till exempel nördighet, bristande helhetssyn eller bristande "social kompetens".

Men man kan också, med samma ödesdigra resultat, patologisera en positiv inställning till filmen, och därigenom markera att den positiva inställningen är mindre värd eller värdelös. "Du gillar filmen, men det är ju en del av diagnosen att man som aspergare är överreceptiv, godtrogen och lättmanipulerad. Så när du är positiv till filmen då beror det på att du inte förstår filmen på grund av dina aspiga defekter. Jag kan därför låta bli att ta dina åsikter på allvar." Detta motexempel visar hur befängt det är att patologisera åsikter — och kära vänner: så kan vi inte hålla på!

Pemer skrev:Ja, du har rätt. Jag ser det nu. Jag tyckte och tycker i alla fall att det kunde finnas en poäng att visa mina resonemang, men jag borde ha uttryckt mig neutralare.

Jag har full respekt för dina resonemang, och jag har lärt mig en del av dem. Vi har olika utgångspunkter och intressen. Det gör att vi lägger tyngdpunkten på olika saker och försöker lösa olika problem när vi diskuterar.

Fenren skrev:

evilmaster skrev:Asperger-cut är 16 timmar lång då? Om man nu har film, eller filmens handling, som specialintresse dvs.

är det bara jag, eller låter inte det som en superhärlig idé?

Jag är lite på efterkälken här men detta måste jag hålla med om!