Vetenskapsradion i P1 den 10 september skrev:Hjärnans mognad syns i magnetkamera

Våra hjärnor mognar med åren och mognadsgraden går att se när man studerar en vilande hjärna i magnetkamera, enligt en ny studie. Amerikanska forskarna märkte att de på fem minuter kunde avgöra hur gammal en hjärna var. När en hjärnas mognadsnivå inte stämmer med åldern så kan det vara ett tecken på sjukdomar som autism och ADHD, menar de.

Peter Fransson, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, tycker studien är mycket intressant.

– Vad de har gjort är att de har tittat på friska individer och kartlagt hur kopplingsschemat i hjärnan gradvis byggs upp. Den kunskapen kommer sen att kunna ligga till grund för att se hur avvikelser i hjärnans kopplingsschema byggs upp.

Ju äldre vi blir, i alla fall upp till en viss gräns, desto fler långa kopplingar tvärsöver hjärnan får vi. Tidigare i livet är det vanligare med kortare kopplingar mellan närliggande hjärnområden. Kanske kan de här längre kopplingarna hjälpa oss att bygga upp komplexa tankebegrepp som till exempel en bild av vem man själv är. De här signalvägarna är inget som syns om man tittar i en död människas hjärna med blotta ögat. Men med hjälp av så kallad funktionell magnetkamera eller fMRI, så går det att studera vilka delar av hjärnan som aktiveras när man löser olika sorters uppgifter.

På samma sätt går det också att se på en vilande hjärna vilka signaler som går mellan olika hjärncentra. I den aktuella studien lät de amerikanska forskarna 238 barn och unga mellan sju och 30 år ligga och vila i en magnetkameran i fem minuter. Bland de tusentals kopplingar som då visade sig valde man ut en bild av de 200 tydligaste. Sedan uppskattade de hur gammal personen med den avbildade hjärnan borde vara och träffade ganska rätt.

Till slut skapade de en sorts kurva över hur väl utbyggt kopplingsschema hjärnan normalt har vid olika åldrar. Och det är den kurvan som de menar kommer att kunna användas för att hitta personer med sjukdomar som ADHD, autism och aspergers syndrom. Men för det krävs mer forskning säger Peter Fransson.

– Vi måste först förstå i detalj vad som skiljer personer som lider av autism och adhd, hur deras aktivitetsmönster i vila ser ut, i förhållande till friska individer, säger Peter Fransson.

Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
© SR

– Patienten lär sig mycket om sin sjukdom och hur hon ska organisera sig för att få tillvaron att fungera på olika sätt.