Idag börjar så äntligen min utredning...
Det är med stor lättnad över att väntan äntligen är över, men det skapar ju ändå oro.
Är det någon som har ett hum om hur många som genomgår npf-utredning UTAN att få en npf-diagnos i slutet?
Jag menar, vad händer om de i utvärderingen konstaterar att "Jaha, Panika, nu har du upptagit vår tid och en massa resurser helt i onödan!"...
"Du har inga andra problem än att du är lat och inte vill anpassa dig till samhället!" "Och dessutom borde du lägga dig av med den taskiga attityden - gör du det kanske människor blir lite trevligare mot dig!"

Shit....

Det är jag livrädd för...

Jag var orolig att läkaren skulle tycka att jag bara hade "autistiska drag", men det gjorde han inte och jag fick diagnos. Jag antar att den utredning som aktuell för dig är i flera steg, när jag träffade läkaren, så stod det klart att jag troligen hade AS redan, eftersom jag gått 1,5 år hos psykolog. Oro finns alltid, men ta inte ut för många senarion innan du varit dit...


Under utredningen är ju den medicinska bedömningen av AS i fokus, sen är det viktigt, tycker jag, att hitta det positiva med sig själv igen. Jag känner att vissa på forumet som fått diagnos tagit sånt intryck av att blivit beskriven utifrån svårigheter etc. att dom fastnar i nån negativ anda över att ha AS. Det verkar inte bra för självkänslan och måste kosta mycket energi under en lång tid?

Lycka till med utredningen!

Hej!
Fråga vad som kommer att hända efter att du fått diagnos innan du gör den! Det är en rätt förvirrande situation att få en diagnos om du inte har stöd från någon efteråt. Det kan vara bra att veta vart man skall ta vägen i arbetslivet ocn det nu finns något arbetsliv efter en diagnos.
MVH Milve

Fast det kan också vara positivt att inte få diagnos. Förutsatt att utredingen då varit korrekt så betyder ju det att du har stora möjligheter att komma tillrätta med saker och ting. Med andra ord du är i alla fall inte lika jävla hjärnskadade och körda som många av oss andra upplever att vi är pga vår AS.

Kristofer skrev:Med andra ord du är i alla fall inte lika jävla hjärnskadade och körda som många av oss andra upplever att vi är pga vår AS.

Tala för dig själv!

Många är inte detsamma som alla.

Hur som helst. För mig är det bara en jävla begränsning. Oavsett vad andra vil säga. Jag är varken speciellt bra på matte eller datorer men har alla jävla aspienegativa drag.

Har du positiva drag av det - grattis till dig.

Kristofer skrev:Många är inte detsamma som alla.

Hur som helst. För mig är det bara en jävla begränsning. Oavsett vad andra vil säga. Jag är varken speciellt bra på matte eller datorer men har alla jävla aspienegativa drag.

Har du positiva drag av det - grattis till dig.

Jadu, många är inte detsamma som alla. Men DU är inte heller detsamma som Många. Värt att minnas att vi är rätt olika. Sedan finns det mycket mer områden än matte och datorer. Bort med klyshorna!

uniqueNr5 skrev:

Kristofer skrev:Många är inte detsamma som alla.

Hur som helst. För mig är det bara en jävla begränsning. Oavsett vad andra vil säga. Jag är varken speciellt bra på matte eller datorer men har alla jävla aspienegativa drag.

Har du positiva drag av det - grattis till dig.

Jadu, många är inte detsamma som alla. Men DU är inte heller detsamma som Många. Värt att minnas att vi är rätt olika. Sedan finns det mycket mer områden än matte och datorer. Bort med klyshorna!

Sedan får man inte glömma att många med AS är våldsamt självcentrerad, så det faktum att du tycker du är bättre kan bero just på att du har AS och tycker alla NT är idioter.

Panika skrev:Idag börjar så äntligen min utredning...
Det är med stor lättnad över att väntan äntligen är över, men det skapar ju ändå oro.
Är det någon som har ett hum om hur många som genomgår npf-utredning UTAN att få en npf-diagnos i slutet?
Jag menar, vad händer om de i utvärderingen konstaterar att "Jaha, Panika, nu har du upptagit vår tid och en massa resurser helt i onödan!"...
"Du har inga andra problem än att du är lat och inte vill anpassa dig till samhället!" "Och dessutom borde du lägga dig av med den taskiga attityden - gör du det kanske människor blir lite trevligare mot dig!"
Det är jag livrädd för...

Antar att de som utvärderar dig är psykologer, så de kommer nog inte att uttrycka sig så opsykologiskt. Så rakt och oartigt vore nog väl aspigt!

Om du har mått dåligt lång tid så är ingen utredning "i onödan", och de hittar säkert något. Om inte AS så kanske ADHD el något helt annat. Fördelen med AS är väl rättigheten till LSS-åtgärder.

tahlia skrev:

uniqueNr5 skrev:

Kristofer skrev:Många är inte detsamma som alla.
Hur som helst. För mig är det bara en jävla begränsning. Oavsett vad andra vil säga. Jag är varken speciellt bra på matte eller datorer men har alla jävla aspienegativa drag.

Har du positiva drag av det - grattis till dig.

Jadu, många är inte detsamma som alla. Men DU är inte heller detsamma som Många. Värt att minnas att vi är rätt olika. Sedan finns det mycket mer områden än matte och datorer. Bort med klyshorna!

Sedan får man inte glömma att många med AS är våldsamt självcentrerad, så det faktum att du tycker du är bättre kan bero just på att du har AS och tycker alla NT är idioter.

Nej. Jag tycker knappast alla sk NT är idioter. Jag har många bra intressanta och intelligenta sk NT vänner och tilldelar inte förutfattade värderingar till olika grupper, utan snarare värderar jag hellre individer för sig. Jag undviker att dela in saker och ting i fyrkantiga fack. Varför låsa in sig själv i en konstruerad mall. Det är lite naivt. Många punkter på diagnosen faller jag utanför och jag är inte unik i det avseendet. Det verkar som endel identifierar sig mycket starkt med diagnosen.

Det gör inte jag. har distans. Jag är jag. bättre eller sämre är ointressant. Allt som allt är jag ändå väldigt glad över att vara just jag och har alltid varit det. Det kanske beror på att jag fått mycket av de positiva dragen inom Asperger och lite av de negativa och har ett utmärkt självförtroende. Följer inte jantelagen, sorry.

uniqueNr5 skrev:Sedan finns det mycket mer områden än matte och datorer. Bort med klyshorna!

Tåg tex! Alla tågnördar MÅSTE ha aspergers, så det så!

http://f28.parsimony.net/forum68262/
http://www.postvagnen.nu/

uniqueNr5 skrev:Det kanske beror på att jag fått mycket av de positiva dragen inom Asperger och lite av de negativa och har ett utmärkt självförtroende. Följer inte jantelagen, sorry.

Tyvärr så har jag inte hittat några direkt positiva drag i Asperger, varken för egen del, eller i utförliga beskrivningar av folk med Asperger.
MEN, om du tycker att du har positiva drag så kan jag inte annat än gratulera.

milve skrev:
.....det nu finns något arbetsliv efter en diagnos.
MVH Milve

Det är väl inte diagnosen i sig som påverkar hur man klarar sig i arbetslivet. Det var först när jag fått diagnos som jag på ett bra sätt kunde hitta nya lösningar i tillvaron som fungerade.

uniqueNr5 skrev:Jadu, många är inte detsamma som alla. Men DU är inte heller detsamma som Många. Värt att minnas att vi är rätt olika. Sedan finns det mycket mer områden än matte och datorer. Bort med klyshorna!

Nej, men det är fler än jag här som tycker att AS enbart är ett hinder för dem.

Ja, vi är olika och därmed påverkar vår AS oss i olika riktningar. För min del så är AS bara ivägen.

- Jag är otroligt klantig, både verbalt och praktiskt.
- Glömmer ständigt saker
- Kan bara sköta en sak
- Ofta ofrivilligt ensam
- Svårt att få kontakt med människor
- Problem med arbetslivet så som det varit hittills
- Depressioner och ångest

Ja, jag har positiva sidor också. Det är vissa av de saker som gör att jag upplever AS som ngt negativt. Mina postiva sidor upplever jag inte vara relaterade till AS.

Kristofer skrev:

uniqueNr5 skrev:Jadu, många är inte detsamma som alla. Men DU är inte heller detsamma som Många. Värt att minnas att vi är rätt olika. Sedan finns det mycket mer områden än matte och datorer. Bort med klyshorna!

Nej, men det är fler än jag här som tycker att AS enbart är ett hinder för dem.

Ja, vi är olika och därmed påpverkar vår AS oss i olika riktningar. För min del så är AS bara ivägen.

- Jag är otroligt klantig, både verbalt och praktiskt.
- Glömmer ständigt saker
- Kan bara sköta en sak
- Ofta ofrivilligt ensam
- Svårt att få kontakt med människor
- Problem med arbetslivet så som det varit hittills
- Depressioner och ångest

Ja, jag har positiva sidor också. Det är vissa av de saker som gör att jag upplever AS som ngt negativt. Mina postiva sidor upplever jag inte vara relaterade till AS.

Men det är ju skilnad på diagnos och person. De problemen får man inte för att man har diagnos, möjligen får man diagnos delvis för att man har de problemen. Men man kan ju ha de problemen även utan att ha AS. Menar inte att vara grinig eller så, men emellanåt talas det om diagnos som om den orsakar problemen, vilket jag tror sällan är fallet. Och man kan ju ha samma problem utan att ha AS, eller utan att ha AS-diagnos. Diagnosen som sådan är ju bara ett verktyg.

Men det är naturligtvis lätt för mig att säga. Jag är varken arg för min AS, eller för min AS-diagnos.... Därmed inte sagt att mitt liv är enkelt, eller att jag är nöjd och lycklig med allt. Kanske har jag bara för dålig fantasi för att föreställa mig hur jag skulle vara utan AS. Någon annan vill jag inte vara, och jag har ju AS.

Vad gäller Panikas oro så förstår jag. Jag har varit där. Men är de det minsta proffessionella så är det inte ditt ansvar att att "bara bli utredd om du uppfyller kriterierna". Ditt jobb är att vara så uppriktig du förmår under utredningen. Resten är deras jobb. Och uppfyller du inte kriterier för en diagnos så säger det inget om att du inte har upplevelser och bekymmer, det är bara en indikation på att just AS kanske inte är orsaken till din upplevelse och dina bekymmer. Då får du förhoppningsvis proffessionell hjälp att leta i andra riktningar och pröva andra modeller. Lycka till!

Panika skrev:Jag menar, vad händer om de i utvärderingen konstaterar att "Jaha, Panika, nu har du upptagit vår tid och en massa resurser helt i onödan!"...
"Du har inga andra problem än att du är lat och inte vill anpassa dig till samhället.!..."Och dessutom borde du lägga dig av med den taskiga attityden - gör du det kanske människor blir lite trevligare mot dig!"

De skulle de naturligtvis inte uttrycka sig så, vilket andra redan har påpekat. De skulle knappat heller ha dragit igång en npf-utredning utan att själva tycka det var befogat, så det de har förmodligen själva gjort bedömningen att det är meningsfullt att utreda detta. Hade du själv på något vis tjatat dig till att få en utredning så kunde väl bli lite sura kanske, men jag har svårt att tro att så skulle vara fallet.

tahlia skrev:

uniqueNr5 skrev:Det kanske beror på att jag fått mycket av de positiva dragen inom Asperger och lite av de negativa och har ett utmärkt självförtroende. Följer inte jantelagen, sorry.

Tyvärr så har jag inte hittat några direkt positiva drag i Asperger, varken för egen del, eller i utförliga beskrivningar av folk med Asperger.
MEN, om du tycker att du har positiva drag så kan jag inte annat än gratulera.

Ok. Då har du missat en hel del. Det finns tex i Tony Attwoods lista.
Sedan kan du läsa något av tex Michael Fitzgerald. Vernon L Smith, nobelpristagare i ekonomi 2002, som själv har asperger, talade ut om sin syn på det hela. Nämde bland annat selektiva fördelar med just Asperger.

Kristofer skrev:

uniqueNr5 skrev:Jadu, många är inte detsamma som alla. Men DU är inte heller detsamma som Många. Värt att minnas att vi är rätt olika. Sedan finns det mycket mer områden än matte och datorer. Bort med klyshorna!

Nej, men det är fler än jag här som tycker att AS enbart är ett hinder för dem.

Ja, vi är olika och därmed påpverkar vår AS oss i olika riktningar. För min del så är AS bara ivägen.

- Jag är otroligt klantig, både verbalt och praktiskt.
- Glömmer ständigt saker
- Kan bara sköta en sak
- Ofta ofrivilligt ensam
- Svårt att få kontakt med människor
- Problem med arbetslivet så som det varit hittills
- Depressioner och ångest

Ja, jag har positiva sidor också. Det är vissa av de saker som gör att jag upplever AS som ngt negativt. Mina postiva sidor upplever jag inte vara relaterade till AS.

Jag reagerade främst på ditt negativa/pessimistiska uttalande

"Med andra ord du är i alla fall inte lika jävla hjärnskadade och körda som många av oss andra upplever att vi är pga vår AS."

Jag tyckte det lät helt fel och behövde motbalanseras:

För min del är jag glad att jag har Asperger och jag har kunnat använda mig av det till min fördel. Jag hade tex. förmodligen aldrig utvecklat så många begåvningar/talanger lika hårt om jag vart sk NT. Jag skulle förmodligen inte ens behöva det eftersom jag isåfall hade smällt in i det vanliga och konventionella tämligen smärtfritt.
Jag skulle falla för grupptryck och följa strömmen etc.Men jag skulle förlora respekten för mig själv om så var fallet. För min del betalar gladeligen mitt pris och tar imperfektionerna som följer med alla gåvorna jag fått.

uniqueNr5 skrev: För min del betalar gladeligen mitt pris och tar imperfektionerna som följer med alla gåvorna jag fått.

Glöm dock inte bort att alla inte har fördelar genom sin AS.

Kristofer skrev:

uniqueNr5 skrev: För min del betalar gladeligen mitt pris och tar imperfektionerna som följer med alla gåvorna jag fått.

Glöm dock inte bort att alla inte har fördelar genom sin AS.

Glöm dock inte bort att alla inte har fördelar genom sin NT.

Panika skrev:Idag börjar så äntligen min utredning...(...) Shit....Det är jag livrädd för...

Samma här, min skräck är också att bli "friskförklarad" efter utredningen, som motsats till att få ett(två) ord för mina problem. Jag är också mitt uppe i NPF-utredning nu. För att stilla min oro frågar jag "vartåt lutar det, om det går att säga nått?" Vartefter hon kostaterade "Asperger och ADHD." Nu har hon psykologen ringt till min mor och snackat om medicinering, så då antar jag att det iallafall lutar åt ADHD, minst, plus att hon sa hon skulle ge mig en boklista med ADHD och aspergerböcker på som är bra. Om hon ringer och säger det till min mor, då bör jag förmodligen ha endel såndana drag åtminstone...

Men på senare tid har jag även tänkt såhär; Jag har gjort många test. Var och en av dem ger mig enskillda ledtrådar på vad jag är bra/dålig på. De testresultaten är sanningar som jag redan nu har, oavsett vad som händer sedan!

Jag VET numera, att jag har dåligt minne.
Jag vet att jag är den som fått högst poäng någonsin av hennes patienter på blockmönster.
Jag vet att jag har brister i theory of mind.
Jag vet att jag har koncentrationssvårigheter.
Jag vet att jag har svårt för förändringar och att hitta nya lösningar.
Jag vet att jag tänker visuellt.
Jag vet att jag har svårt att uppfatta muntliga uppgifter.
Jag vet jag har lätt för att lära mig fakta... Med mera.

Jag lär mig jättemycket om mig själv, varesig det blir diagnos eller ej! Be om feedback då du är på utredningen, fråga "hur det gick" efter varje prov, och vad det innebär. Det är kunskap du får direkt om dig själv, som du kan använda dig av för att förbättra din omgivning, diagnosen i sig är bara ett samlingsnamn. Lycka till!

//Tibbs

Jag skall på möte nu på måndag. Jag har fått reda på att jag hamnar som Aspergare i diagnos. Så jag blev inte friskförklarad. För mig är detta skönt. Att få en diagnos.

Jag har skrivit mycket till utredningen, för att ge dem så mycket information som möjligt om mig själv. Det kan vara ett sätt att ge dem information, genom att berätta om situationer som inte "fungerar".

Jag är också en av dem som kommer att tycka det är skönt att få en diagnos - vilken som helst...
För mig kommer det att innebära att jag kommer att få någon som helst hjälp som är rätt, för första gången i mitt liv...Och det ska bli skönt.
Så: Grattis Tonzon Stor kram till dig!

Och tack till alla er andra för uppmuntrande ord och hjälp och stöd!
Just nu orkar jag bara skriva lite här och där, därför svarar jag inte på allt, men jag läser och uppskattar...