"tvärtomsjukan" ?? Säger höger menar vänster etc
10 inlägg
• Sida 1 av 1
"tvärtomsjukan" ?? Säger höger menar vänster etc
jag säger jätteofta typ motsattsen till vad jag VILL säga.
Höger blir vänster .. upp blir ner osv..
Rätt jobbigt behöva rätta sig själv hela tiden..
Va kan de vara??
Knappast nåt me Asperger o göra va?
Sett många som drar i dörrar näs de står tryck.. men ja gör alltså så i skallen hela tiden typ..
Höger blir vänster .. upp blir ner osv..
Rätt jobbigt behöva rätta sig själv hela tiden..
Va kan de vara??
Knappast nåt me Asperger o göra va?
Sett många som drar i dörrar näs de står tryck.. men ja gör alltså så i skallen hela tiden typ..
- Skruttibangbang
- Inlägg: 138
- Anslöt: 2010-07-30
- Ort: Stockholm
Jasså ... hehe
Va konstigt.... Hmm..
INtressant verkligen!!! Undrar också varför..
Kanske tänker i huvudet den va inte stor samtidigt som ja säger den va liten (Fast säger den va stor för den INTE va stor) haha... Du kanske hajjar hur ja tänker??...
Fast..äh
Bara nåt galet som vanligt )
Ser Södertäljekommun... lantligt...
Typ samma här..
INtressant verkligen!!! Undrar också varför..
Kanske tänker i huvudet den va inte stor samtidigt som ja säger den va liten (Fast säger den va stor för den INTE va stor) haha... Du kanske hajjar hur ja tänker??...
Fast..äh
Bara nåt galet som vanligt )
Ser Södertäljekommun... lantligt...
Typ samma här..
- Skruttibangbang
- Inlägg: 138
- Anslöt: 2010-07-30
- Ort: Stockholm
Jo, jag har ett väldigt frustrerande problem med att säga rätt på höger och vänster. Det blir alltid tvärtom. Det är en galenskap.
Fråga mig inte om vägen för det går som så här: "..gå sen åt höger. Förlåt, vänster. Nej, höger! Vänster! [expletive removed] Låt mig peka istället."
Eftersom jag är så medveten om att jag säger tvärtom det jag menar, vill jag så gärna säga tvärtom det jag är på väg att säga och efter ett par varv i huvudet ..å herregud, jag är med i en sketch.
Jag har under alla år med detta problem, burit med mig ett väldigt tydligt minne av kanske första gången det inträffade. I lågstadiet var en poliskonstapel på besök för att inpränta de elementära trafikreglerna. "Vet ni vilken sida man ska gå på?" "Jag! Jag! Jag!" För jag vet att det är vänster. För jag vet att jag alltid har rätt. Och jag ser konstapelns ansikte lysa upp, han ser min tveklöshet ("Barnen har faktiskt lärt sig något!") och.. jag säger höger. Pannkaka.
Fråga mig inte om vägen för det går som så här: "..gå sen åt höger. Förlåt, vänster. Nej, höger! Vänster! [expletive removed] Låt mig peka istället."
Eftersom jag är så medveten om att jag säger tvärtom det jag menar, vill jag så gärna säga tvärtom det jag är på väg att säga och efter ett par varv i huvudet ..å herregud, jag är med i en sketch.
Jag har under alla år med detta problem, burit med mig ett väldigt tydligt minne av kanske första gången det inträffade. I lågstadiet var en poliskonstapel på besök för att inpränta de elementära trafikreglerna. "Vet ni vilken sida man ska gå på?" "Jag! Jag! Jag!" För jag vet att det är vänster. För jag vet att jag alltid har rätt. Och jag ser konstapelns ansikte lysa upp, han ser min tveklöshet ("Barnen har faktiskt lärt sig något!") och.. jag säger höger. Pannkaka.
- soul boy II
- Inlägg: 138
- Anslöt: 2007-06-24
- Ort: Göteborg
Jag har väl inga akuta problem med att skilja på höger och vänster men när jag tänker efter så kan jag nog ha vissa problem med det i alla fall.
T.ex. om vi ska åka in och tanka bilen på en bensinstation brukar alltid mina föräldrar fråga mig om vilken sida tanklocket sitter på efter som de inte brukar hålla reda på det själva. Av någon anledning så säger jag "vänster" om det är sitter på bilens högra sida innefrån sett och tvärtom. Jag har funderat på länge varför jag tänker så men jag inte finna en bra förklaring till det i alla fall.
T.ex. om vi ska åka in och tanka bilen på en bensinstation brukar alltid mina föräldrar fråga mig om vilken sida tanklocket sitter på efter som de inte brukar hålla reda på det själva. Av någon anledning så säger jag "vänster" om det är sitter på bilens högra sida innefrån sett och tvärtom. Jag har funderat på länge varför jag tänker så men jag inte finna en bra förklaring till det i alla fall.
Återgå till Att leva som Aspergare