Varför ogillar aspergerbarn gympa?
114 inlägg
• Sida 3 av 5 • 1, 2, 3, 4, 5
MsTibbs skrev:regnif skrev:Jag vet inte ens (fortfarande) vad är halvlek..
paus i matchen typ
http://tyda.se/search?form=1&w=halvlek&w_lang=&x=0&y=0
Senast redigerad av sommar 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
regnif skrev:Tack. Jag tänkte det kanske är halva tiden av spelet, men det gäller att först uppfatta hur lång är själva spelet från början...är det hela gympalektionen eller nåt annat?
Överkurs, det där har jag inte fattat än...
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
Jag hade egentligen inget emot gympan till en början. Kändes inte om att jag gjorde bort mig, även om jag inte var särskilt skicklig på någon idrott. Men när jag fick social fobi så började jag steg för steg att vantrivas med den. Jag var väldigt mån om själdisciplin för att "rädda ansiktet" och det var svårt, på slutet helt omöjligt, att förena med kringflängande aktiviteter.
Senast redigerad av mnordgren 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
Savanten Svante skrev:Sockiplast: http://www.sockiplast.nu/
En anledning god som någon att hata gympan. Fula var de oxå. Och fula. Sade jag att de var fula?
Sockiplast...lukten av sockiplast....väcker samma hemska minnen som lukten av RX-lim, blåstencil, suddfnas, termobyxor och kokt potatis...
svensk skola, mitten av 80-talet...ångest....
Senast redigerad av Kahlokatt 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
Jag uppfattade gympan som fullständigt meningslös och totalt onödig. Utom att jag tyckte det var lite kul att se till att andra fick faul i basket, men då handlade det om fula osynliga tacklingar och lite våldsam kroppskontakt.
Men jag har ingen tävlingsinstinkt, varken mot mig själv eller nån annan.
Men jag har ingen tävlingsinstinkt, varken mot mig själv eller nån annan.
Senast redigerad av Flia 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
Kahlokatt skrev:Savanten Svante skrev:Sockiplast: http://www.sockiplast.nu/
En anledning god som någon att hata gympan. Fula var de oxå. Och fula. Sade jag att de var fula?
Sockiplast...lukten av sockiplast....väcker samma hemska minnen som lukten av RX-lim, blåstencil, suddfnas, termobyxor och kokt potatis...
svensk skola, mitten av 80-talet...ångest....
http://www.youtube.com/watch?v=693e6E-n2hQ Lyssna här! Trodde innan jag kolalt länken att det var följande du länkat till, Savanten svante
Senast redigerad av sommar 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
Gillar inte idrott.
Tycker det är hemskt att människor ska titta på en, promenader däremot älskar jag!
Jag duschar aldrig i skolan, men det är det ingen som märker för jag är aldrig med så mycket så att jag börjar svettas eller nått sånt..
Byter om gör jag inlåst på toaletten och om det redan är någon där försöker jag skynda mig och byta om på 2 sekunder
Tycker det är hemskt att människor ska titta på en, promenader däremot älskar jag!
Jag duschar aldrig i skolan, men det är det ingen som märker för jag är aldrig med så mycket så att jag börjar svettas eller nått sånt..
Byter om gör jag inlåst på toaletten och om det redan är någon där försöker jag skynda mig och byta om på 2 sekunder
Senast redigerad av Baevern 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
sommar skrev:Kahlokatt skrev:Savanten Svante skrev:Sockiplast: http://www.sockiplast.nu/
En anledning god som någon att hata gympan. Fula var de oxå. Och fula. Sade jag att de var fula?
Sockiplast...lukten av sockiplast....väcker samma hemska minnen som lukten av RX-lim, blåstencil, suddfnas, termobyxor och kokt potatis...
svensk skola, mitten av 80-talet...ångest....
http://www.youtube.com/watch?v=693e6E-n2hQ Lyssna här! Trodde innan jag kolalt länken att det var följande du länkat till, Savanten svante
Den var det första jag tänkte på oxå när nån nämnde sockiplast!
Senast redigerad av Savanten Svante 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
- Savanten Svante
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 10005
- Anslöt: 2007-03-13
- Ort: Utility muffin research kitchen
Jag hatade gympan men jag gillade hinderbanorna då man skulle klättra och hoppa ner I omklädningsrummet var det jobbigt. Jag var ju ganska så långsam i duschen så jag var ju alltid sist. När jag blev äldre ville jag inte byta om eller duscha det var som en skräck för mig.
Senast redigerad av Shadow 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
ÄLSKAR GYMNASTIK!!!
Eller, jag är inte förtjust i diverse bollsporter... Fick en fet fotboll på näsan när jag var liten, gjorde riktigt jävla ont. Men poledancing och allt som har med akrobatik älskar jag! Andra lite mer intima aktiviteter är också skojigt! Hö hö hö...
Ps. För er som vill gå ner i vikt rekommenderar jag verkligen poledancing. Du anstränger hela kroppen och får snabbt och enkelt en slim&fit kropp.
Eller, jag är inte förtjust i diverse bollsporter... Fick en fet fotboll på näsan när jag var liten, gjorde riktigt jävla ont. Men poledancing och allt som har med akrobatik älskar jag! Andra lite mer intima aktiviteter är också skojigt! Hö hö hö...
Ps. För er som vill gå ner i vikt rekommenderar jag verkligen poledancing. Du anstränger hela kroppen och får snabbt och enkelt en slim&fit kropp.
Senast redigerad av KandiShaker 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
- KandiShaker
- Inlägg: 87
- Anslöt: 2010-06-15
Shadow skrev:Jag hatade gympan men jag gillade hinderbanorna då man skulle klättra och hoppa ner I omklädningsrummet var det jobbigt. Jag var ju ganska så långsam i duschen så jag var ju alltid sist. När jag blev äldre ville jag inte byta om eller duscha det var som en skräck för mig.
Känner igen det där. Har haft stora problem i yngre tonåren att duscha tillsammans med andra tjejer. Fick pubushair och tuttar som 10 åring och det var inte särskilt kul när alla andra var platta som plankor. Nu har det släppt eftersom jag går topless på jobbet och måste byta om till diverse snuskiga utstyrslar i allmänna omklädningsrummet.
Senast redigerad av KandiShaker 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
- KandiShaker
- Inlägg: 87
- Anslöt: 2010-06-15
Jag har inga direkta känslomässiga minnen från gympan i skolan. Jag vet inte ens om jag valdes sist, men jag misstänker det. Funderade aldrig så mycket på om jag valdes sist. Jag gick dit och gjorde det som läraren sa till mig att göra, precis som på alla andra lektioner.
Den enda gången jag var livrädd var en gång då vi spelade fotboll och jag råkade stå helt fri (det var väl ingen som bevakade mig eftersom ingen direkt såg mig som ett hot ) och då helt plötsligt passar en kille bollen till mig.
Jag blev verkligen livrädd - Va faan ska jag göra nu??? Jag kan ju inte spela fotboll!!! - var det jag tänkte. Men sen så insåg jag att jag var tvungen att göra något, så jag sprang mot målet och sköt tydligen ett "jävligt snygg skott" enligt klasskamraterna.
Några veckor senare skulle vi spela fotbollscup. Stadens olika skolor skulle spela mot varandra. Och klassens "coola killar" tyckte att jag såklart skulle vara med. Och då blev jag livrädd igen - Fy faan fattar dom inte att det bara var en lyckoträff förra gången?!
Men jag blev utvald i laget och redan första matchen gick det åt h*lv*te, och resterande matcher satt jag på avbytarbänken.
Jaa, så kan det gå!
Den enda gången jag var livrädd var en gång då vi spelade fotboll och jag råkade stå helt fri (det var väl ingen som bevakade mig eftersom ingen direkt såg mig som ett hot ) och då helt plötsligt passar en kille bollen till mig.
Jag blev verkligen livrädd - Va faan ska jag göra nu??? Jag kan ju inte spela fotboll!!! - var det jag tänkte. Men sen så insåg jag att jag var tvungen att göra något, så jag sprang mot målet och sköt tydligen ett "jävligt snygg skott" enligt klasskamraterna.
Några veckor senare skulle vi spela fotbollscup. Stadens olika skolor skulle spela mot varandra. Och klassens "coola killar" tyckte att jag såklart skulle vara med. Och då blev jag livrädd igen - Fy faan fattar dom inte att det bara var en lyckoträff förra gången?!
Men jag blev utvald i laget och redan första matchen gick det åt h*lv*te, och resterande matcher satt jag på avbytarbänken.
Jaa, så kan det gå!
Senast redigerad av Truly 2011-05-04 22:20:29, redigerad totalt 1 gång.
carl skrev:Gymnastiken var ett helvete hela låg och mellanstadiet och högstadiet. Som TS så förändrades allt i gymnasiet och även jag upplevde det som roligt.
En del saker som jag spontant hatade med gymnastik. Påtvingade samvaron kändes hemsk. Man var tvungen att byta om och ingå i en lekgrupp som skulle utföra uppgifter tillsammans. Dessa uppgifter var beroende av koordination mellan människorna. När läraren sa att det skulle bli gymnastik i stationer, brännboll eller promenader då blev jag alltid lättad.
Kollektiva fightingsporter där de som var sportnördar tog kommandot, som de lärt sig av sina tokiga föräldrar, och förde hela flocken mot vinst som att en löjlig fotbollsmatch skulle vara det viktigaste på jordklotet. Och om man påpekade hur lite man brydde sig så fick man bannor.
Sen hela på och avklädnads-ritualerna som man skulle genomgå. Det var mer pinsamt än första gången man hade sex. När klassens pojkar dessutom kom i puberteten och helt plötsligt blev så homoerotiskt intresserad av varandras kön och nakna kroppar så kunde man inte byta om utan att känna sig utstirrad.
Sen kravet från kollektivet att man alltid var tvungen att duscha även om man inte var svettig (pga att man knappt rört på sig)...
nä fyfan idrott i skolan..
+1
Senast redigerad av Liljencroowna 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 2 gånger.
- Liljencroowna
- Inlägg: 4412
- Anslöt: 2009-02-28
Första idrottslektionen: Vi skulle spela spökboll. Jag förstod inte reglerna, men jag uppfattade iallafall att om man blev träffad av bollen så blev man bränd och ett spöke. Bränd + spöke = bränd till döds, tänkte jag med min omogna lilla hjärna, och blev livrädd. Jag ville ju inte bli bränd till döds, usch vad hemskt!
I andra klass: Mitt namn har blivit ett uttryck; att "göra en Maldita" är att misslyckas spektakulärt på idrott. Till exempel att springa åt fel håll när det är stafett, göra självmål på självmål, inte kunna se vilka som är ens lagkamrater och inte.
Läraren, Ion, är en gammal gubbe från Rumänien. Han visslar på oss som om vi vore hundar och kräver fullständig lydnad. När vi har höjdhopp så ropar han: "Det blir två lag: de som är bra och de som är dåliga. X, du är bra. Y, du är dålig. Z, du är bra. Maldita, du är dålig, osv".
I fjärde klass: Vi får en otroligt bra idrottslärare, Simone heter hon, en mycket lång och ståtlig brasilianska som har förståelse för barn som har svårt för idrott. Hon låter mig och en annan, som också har svårt, träna på kullerbyttor efter lektionen så att de andra inte ska kunna stirra och skratta. Hon lär mig att åka skridskor och lär mig hur man leker Catch the Flag och hur man spelar volleyboll.
I sjunde klass: Jag har just bytt skola. Alla mina klasskamrater är mycket vältränade och duktiga på idrott. Läraren är en kopia av Ion. Jag har ca 8 lektioners närvaro på hela läsåret.
I åttonde klass: Vi får en jättebra idrottslärare, som är som Simone. Hon har förståelse för att jag är hemskt dålig på sånt här, och hjälper mig när jag inte fattar, och sånt.
I nionde klass: Vi byter idrottslärare, jag börjar skolka igen, får ett G mest för att jag gått igenom min neuropsykiatriska utredning.
Detta är en kort sammanfattning av min historia inom skolidrotten. Jag är inte så förtjust i den.
I andra klass: Mitt namn har blivit ett uttryck; att "göra en Maldita" är att misslyckas spektakulärt på idrott. Till exempel att springa åt fel håll när det är stafett, göra självmål på självmål, inte kunna se vilka som är ens lagkamrater och inte.
Läraren, Ion, är en gammal gubbe från Rumänien. Han visslar på oss som om vi vore hundar och kräver fullständig lydnad. När vi har höjdhopp så ropar han: "Det blir två lag: de som är bra och de som är dåliga. X, du är bra. Y, du är dålig. Z, du är bra. Maldita, du är dålig, osv".
I fjärde klass: Vi får en otroligt bra idrottslärare, Simone heter hon, en mycket lång och ståtlig brasilianska som har förståelse för barn som har svårt för idrott. Hon låter mig och en annan, som också har svårt, träna på kullerbyttor efter lektionen så att de andra inte ska kunna stirra och skratta. Hon lär mig att åka skridskor och lär mig hur man leker Catch the Flag och hur man spelar volleyboll.
I sjunde klass: Jag har just bytt skola. Alla mina klasskamrater är mycket vältränade och duktiga på idrott. Läraren är en kopia av Ion. Jag har ca 8 lektioners närvaro på hela läsåret.
I åttonde klass: Vi får en jättebra idrottslärare, som är som Simone. Hon har förståelse för att jag är hemskt dålig på sånt här, och hjälper mig när jag inte fattar, och sånt.
I nionde klass: Vi byter idrottslärare, jag börjar skolka igen, får ett G mest för att jag gått igenom min neuropsykiatriska utredning.
Detta är en kort sammanfattning av min historia inom skolidrotten. Jag är inte så förtjust i den.
Senast redigerad av Maldita 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
Dessa eviga lagsporter...klart som fan att utpräglade individualister inte är skapta för sånt!
Jag tränar bäst när jag är själv, utan vare sig lagkamrater, träningskompisar eller instruktörer. Min träning är en sak mellan mig och min kropp.
Jag tränar bäst när jag är själv, utan vare sig lagkamrater, träningskompisar eller instruktörer. Min träning är en sak mellan mig och min kropp.
Senast redigerad av KrigarSjäl 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Orsaker till att jag hatar gympa:
- Man måste byta om i ett fullt rum.
- Jag har ännu inte mött den lärare som både har oss i grupper OCH låter mig välja grupp. Det spelar ingen roll vad det handlar om, får de andra välja grupp säger läraren åt mig vilken grupp jag ska i. Nu har jag en gymnastiklärare som helt fixar grupperna, men jag tycker ändå inte om att bli tvingad till en grupp, och ännu mindre om jag inte får välja grupp själv.
- Om man inte är bra på sporten är det ALLTID någon i laget som börjar gnälla.
- Jag har en knäskada, men har inte på flera år haft en gymnastiklärare som respekterar det.
- Simning. Att byta om när man kan hålla underkläderna går, men det fungerar inte i simning. Ifall någon undrar är gympa det sista ämnet man har för dagen där jag studerar, så det finns möjlighet att duscha hemma.
- Man måste byta om i ett fullt rum.
- Jag har ännu inte mött den lärare som både har oss i grupper OCH låter mig välja grupp. Det spelar ingen roll vad det handlar om, får de andra välja grupp säger läraren åt mig vilken grupp jag ska i. Nu har jag en gymnastiklärare som helt fixar grupperna, men jag tycker ändå inte om att bli tvingad till en grupp, och ännu mindre om jag inte får välja grupp själv.
- Om man inte är bra på sporten är det ALLTID någon i laget som börjar gnälla.
- Jag har en knäskada, men har inte på flera år haft en gymnastiklärare som respekterar det.
- Simning. Att byta om när man kan hålla underkläderna går, men det fungerar inte i simning. Ifall någon undrar är gympa det sista ämnet man har för dagen där jag studerar, så det finns möjlighet att duscha hemma.
Senast redigerad av Meppe 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
Jag gillade inte påtvingade lagaktiviteter, speciellt inte fysiska sådana.
Lättare blir det inte heller med klasskompisar som ofta inte har någon större tolerans för de som inte är lika duktiga på idrott som de själva.
Jag kunde däremot uppskatta sport där man var i par ex tennis el. badminton, då kunde man ofta vara med någon som man var bra vän med och som var mer på samma nivå som en själv.
Det värsta var faktiskt friidrotten. Behöva hoppa längd eller höjdhopp när en massa människor stod och tittade på. Inte kul att prestera inför publik när man är usel.
Simning var inte heller kul. Med det var pga jag inte ville ha på mig baddräkt inför killklasskompisar när jag hade jättekomplex för kroppen efter jag kommit i puberteten.
Lättare blir det inte heller med klasskompisar som ofta inte har någon större tolerans för de som inte är lika duktiga på idrott som de själva.
Jag kunde däremot uppskatta sport där man var i par ex tennis el. badminton, då kunde man ofta vara med någon som man var bra vän med och som var mer på samma nivå som en själv.
Det värsta var faktiskt friidrotten. Behöva hoppa längd eller höjdhopp när en massa människor stod och tittade på. Inte kul att prestera inför publik när man är usel.
Simning var inte heller kul. Med det var pga jag inte ville ha på mig baddräkt inför killklasskompisar när jag hade jättekomplex för kroppen efter jag kommit i puberteten.
Senast redigerad av snuggelhund 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
- snuggelhund
- Inlägg: 3257
- Anslöt: 2010-07-16
- Ort: Eslövs kommun
För mig för allt var lagsport
Sket fullständigt i om man skulle tänka på laget..för ja fatta inte de kuliga me o spela.. haha
Senast redigerad av Skruttibangbang 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
- Skruttibangbang
- Inlägg: 138
- Anslöt: 2010-07-30
- Ort: Stockholm
Hatade gympan, var en plåga varenda gång.
Det var nästan alltid innebandy. Ibland basket eller nån annan jävla bollsport.
Alla skrek och ljudet ekade i salen.
Ibland, nån enstaka gång kunde det vara nåt annat. Friidrott utomhus, cirkelträning eller simning. Det var rätt okej ändå.
Det var nästan alltid innebandy. Ibland basket eller nån annan jävla bollsport.
Alla skrek och ljudet ekade i salen.
Ibland, nån enstaka gång kunde det vara nåt annat. Friidrott utomhus, cirkelträning eller simning. Det var rätt okej ändå.
Senast redigerad av Moggy 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
Jag håller med Inger, på alla punkter! Så var/är det för mig med.
Senast redigerad av vallesmamma 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
- vallesmamma
- Inlägg: 918
- Anslöt: 2010-01-05
- Ort: Luleå
Moggy skrev:Alla skrek och ljudet ekade i salen.
där sa du något... det kanske förklarar varför jag ogillade det... jag var den ende som gilade när vi blev utskickade på löpning eller dylikt...
Senast redigerad av Fenren 2011-05-04 22:20:35, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Barn och föräldraskap