Jag aktiverar mig mer på sommaren, rör mig mer, söker mig utåt, upplever naturen, människor och djur mer. Badar en del. Dansar! Jag känner mig mycket piggare just för dagen när jag vänder mig utåt. (Blir trött efteråt)

Jag blir trött av: mörker, ensamhet, meningslöshet, tråkighet, psykofarmaka.

Mest motverkande mot trötthet är väl att ha roligt?

Debbido skrev:Mest motverkande mot trötthet är väl att ha roligt?

Kort och koncist. Visdom i ett fåtal ord.

treeman skrev:

Debbido skrev:Mest motverkande mot trötthet är väl att ha roligt?

Kort och koncist. Visdom i ett fåtal ord.

Jovisst! Vi har nog knäckt det här problemet nu! Det gäller att hitta det man tycker är roligt att göra!

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/00020097.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Och att undvika en massa psykofarmaka eftersom det mest funkar som så här:

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/00020697.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

ja undrar om ni e så tröyya hur orkar ni då skriva alla dessa lååååånga texter?

smyrf skrev:ja undrar om ni e så tröyya hur orkar ni då skriva alla dessa lååååånga texter?

smyrf skrev:ja undrar om ni e så tröyya hur orkar ni då skriva alla dessa lååååånga texter?

Man kan ha stora problem med utmattning och ändå klarar av att delta i ett forum, även med långa inlägg då och då.

Har sett det påstås många gånger att man klarar av att arbeta om man klarar av att delta i ett forum, men det är trams. Forumdeltagande tar mindre energi än ens resvägen till ett arbete, och man har möjlighet att utnyttja energiluckor (graden av utmattning varierar ofta under dygnets gång).

sirap skrev:Jag är så trött att jag kan gråta ibland. Typ nu. Var på köpcentrum där det var rea, plus löningshelg, plus att vi åkte busslastvis från stället jag är på - nu är jag bara så trött efter alla ljud o människor o allt vad det var.

Till saken hör att jag inte hunnit hämta mig från att ha kollektivbott med sex andra personer i veckan, så jag har varit i lånelägenhet sedan ett par dagar tillbaka. Och gången innan var bara en vecka tidigare än det sammanbrottet.

Jag känner mig förtvivlat trött, som om jag inte orkar andas nästan, lagar knappt mat, hänger bara på nätet (det funkar märkligt nog över förväntan!) och vägrar prata med någon per telefon eller allra minst "in person". Det blir så här jämt för mig. Och jag är trött på att alltid vara trött.

Vad kan man göra åt det?

(Hoppas inte det finns någon annan tråd om detta, men med 794 träffar på "trötthet*" valde jag att bara kolla de 84 inläggen inom de senaste tre månaderna. Ursäkta.)

Tröttheten ja. Har i hela mitt liv (som nu hunnit en bra bit på väg) varit tvungen att hushålla med energin. Det är ju oerhört svårt för folk att förstå som inte lider av detsamma. Det är trist men går att lära sig hur man "doserar" det sociala. Sen kan ju bara detta att räkna ut hur mycket man skall orka med göra en trött på förhand....Nu under sommaren har det blivit mycket samvaro med släkt, vänner och barn. De sistnämnda kan ju vara hur jobbigt som helst.
Är oerhört tacksam att jag inte har några egna. Det är ju också en konstig grej som det inte riktigt är accepterat att vara glad över öppet. Häromdagen tänkte jag på hur kul det skulle vara om det var vanligt att folk gratulerade en till att ha klarat sig från att få barn - ungefär som man grattar dem som blivit föräldrar. Det faller ju på att man inte kan vara helt säker på att barnlösa valt detta, men tanken är fin. Brukar gratulera mig själv lite då och då ialla fall.

Till helgen väntar kräftskiva hos svärmor & svärfar med svägerskans två småttingar mfl. Det skall bli riktigt jobbigt! Så i dag har jag isolerat mig och sitter bara och jobbar för mig själv. Jätteskönt! Dessutom ösregnar det - härligt!

Det känns gott att veta att det finns så många andra trötta där ute, som ett slags tyst, stort stöd.
Tack för att ni finns.

Haha, jag brukar också gratulera mig själv. Jag gratulerar gärna dig också till att ha slippit barn.

Grattis!

Altus skrev:

smyrf skrev:ja undrar om ni e så tröyya hur orkar ni då skriva alla dessa lååååånga texter?

Man kan ha stora problem med utmattning och ändå klarar av att delta i ett forum, även med långa inlägg då och då.

Har sett det påstås många gånger att man klarar av att arbeta om man klarar av att delta i ett forum, men det är trams. Forumdeltagande tar mindre energi än ens resvägen till ett arbete, och man har möjlighet att utnyttja energiluckor (graden av utmattning varierar ofta under dygnets gång).

Instämmer, kursiverar, fetar, stryker under, förstorar och vill trycka upp i fejan på dem som inte förstår, inklusive en massa oansvariga gökar i vården. Och samma sak med allt annat folk påstår att man orkar om man orkar [något som kräver så mycket mindre ansträngning att man tydligen inte kan fatta det om man har lyxen att slippa veta vad riktig energihushållning är; kanske något man är tvungen att tvinga sig orka för att inte ledas ihjäl; kanske rentav något man tvingar sig orka för att inte ha förlorat onödigt mycket av en färdighet som eventuellt kan komma till nytta om man möjligen skulle finnas kvar och orka något igen om fyrtio år].

Såg smyrfs fråga när den var ny men blev för matt för att komma på något svar.

Inger skrev:Haha, jag brukar också gratulera mig själv. Jag gratulerar gärna dig också till att ha slippit barn.

Grattis!

Tack Inger! Det är det första grattis jag fått för denna icke - prestation. Det värmde!
Ett stort Hurra från mig för att du sluppit du med!

Så här års kan det vara aktuellt att orka med en kräftskiva. Jag gör det bara om jag vet att det är någon där som jag är intresserad av att träffa. Som med alla fester blir det extra knepigt om man inte kan ta sig därifrån lätt. I kväll är det dags för just ett sådant tillfälle.
Jag klarar det (tror jag) för att jag har busstiderna med mig och alltså inte behöver vara beroende av någon med bil. Det är mina "orka - med-festen" tips:
1. Nån jag gillar finns bland gästerna.
2. Jag skall själv kunna ta mig därifrån när jag vill.

Zombie skrev:

Altus skrev:

smyrf skrev:ja undrar om ni e så tröyya hur orkar ni då skriva alla dessa lååååånga texter`?

Man kan ha stora problem med utmattning och ändå klarar av att delta i ett forum, även med långa inlägg då och då.

Har sett det påstås många gånger att man klarar av att arbeta om man klarar av att delta i ett forum, men det är trams. Forumdeltagande tar mindre energi än ens resvägen till ett arbete, och man har möjlighet att utnyttja energiluckor (graden av utmattning varierar ofta under dygnets gång).

Instämmer, kursiverar, fetar, stryker under, förstorar och vill trycka upp i fejan på dem som inte förstår, inklusive en massa oansvariga gökar i vården. Och samma sak med allt annat folk påstår att man orkar om man orkar [något som kräver så mycket mindre ansträngning att man tydligen inte kan fatta det om man har lyxen att slippa veta vad riktig energihushållning är; kanske något man är tvungen att tvinga sig orka för att inte ledas ihjäl; kanske rentav något man tvingar sig orka för att inte ha förlorat onödigt mycket av en färdighet som eventuellt kan komma till nytta om man möjligen skulle finnas kvar och orka något igen om fyrtio år].

Instämmer, kursiverar, etc. De verkar ha en orubblig grundinställning att man egentligen bara är lat och inlärt passiv, och letar sedan desperat efter bevis för det, så desperat att de tar till vilka galna argument som helst. Man kan inte ärligt tro att forumdeltagande är bevis för att man klarar av mer krävande aktiviteter som att arbeta.

Det finns som jag ser det två sätt att komma tillrätta med trötthet. Antingen genom det jag kallar den kinesiska medicinens underbara värld, chi-gong eller som jag försöker nu akupunktur (nålarna bör vara sterila). För kineserna menar att det finns ett energiflöde att få kontakt med.

Eller kanske de västerländska drogerna som någon psykiatriker kan skriva ut. Motion är nog i båda fallen ganska nödvändigt. Fungerar inte detta heller finns inte mycket att göra.

Med oro tror jag meditation är en möjlighet. Sen finns naturligtvis problem med buller, problemfyllda social relationer osv, men om detta finns inte alltid möjlighet att göra någonting. De flesta tankar som tänks under en dag är samma som tänktes dagen innan. Det tar tydligen tid, men är möjligt att ändra dem. Långsamt går det i så fall.

Till sist: så länge man gör något det är full fart blir allt lite bättre...

Leffe skrev:...
Till sist: så länge man gör något det är full fart blir allt lite bättre...

Den här sista meningen får inte jag ihop riktigt... Hur menar du där?

Annars var det väldigt intressant skrivet!

Det sista jag sa: jag tror att bara om man är fullt engagerad så mår man bättre. Om det händer något i ens liv. Det är nyckeln, tror jag. Nu talar jag bara om mig själv naturligtvis...