Jaha, det får mig att litet associera till en Heinlein-historia enligt vilken det finns två slags fanjunkare: De som gör allt för att vägra en få rätt till något somhelst respektive de som genast konstaterar att man inte har rätt till vad man önskar men som sen gör allt för att ge en rätt till det ändå.

Du har rätt principer för att hanka dig fram i vår värld, Lakrits, medan jag mer ser folk som lättledda än som korrupta men du har sparkat kängan i rätt riktning i.a.f.. Om din handläggare är som den trevlige fanjunkaren i berättelsen eller på något annat vis blir jag inte klok på, men just nu tror jag inte att hon stuckit ut hakan riktigt så långt som jag skulle behöva göra själv för att gilla vad jag såg i spegeln. Om jag haft jobb på FK.

Lakrits skrev:Det handlar om att min handläggare är en stark kvinna med ännu starkare principer och en kunskap om de tillstånd hennes "kunder" har. Det finns nog fler som gör som hon. Och det finns nog en hel del som kunde få en mindre strikt bedömning om de talade med sin handläggare på ett sakligt och rationellt sätt. Jag har förklarat vad jag har prövat, vad som fungerade och vad som inte fungerade, och slutligen framfört min egen bedömning av hur mitt nuvarande tillstånd fungerar i min arbetsmiljö. Jag har ett par gånger fått med min terapeut (kunnig inom AST/NPF) för att min handläggare skall kunna ställa frågor. Jag har märkt att en framställan av mig som innehåller både det dåliga och det bra i min situation, ger mig bättre lösningar i mötet med Försäkringskassan och andra myndigheter.

Jag ser inte på myndigheterna som korrupta fiender. Istället försöker jag få ut så bra hjälp som möjligt och har ingen anledning att skälla eller gråta inför handläggaren p.g.a. något som riksdagen är ansvariga för. Försäkringskassan gör så gott de kan och jag försöker hjälpa dem att hjälpa mig, helt enkelt.

Du har gjort det lättare för andra att svara på sakfrågor och inte gå igång med egna känsloreaktioner på det känslosamma som du kunde framfört. Om jag gör mig förstådd.

Tror att många inte är så mogna, medvetna om sitt psyke och hur de funkar eller professionella som de tror och att de går igång på att man själv är ledsen, orolig, arg, brydd osv.

Kan man hålla sig saklig eller visa att man visserligen är berörd men inte arg på just personen mitt emot så är det lättare för dem att vara proffsiga.

Problem kan bli när handläggare och ansvariga börjar se på sina klienter som något de måste försvara sig mot och därmed omöjliggör en förnuftig kontakt.

Jag får det nog till att tricket är att snarare spela än vara berörd. Irriterad får man nog visserligen vara, det brukar nämligen betyda mer att fok runt är tröga än att man själv är ett offer.

Och just att man själv är ett offer får man inte med minsta känsla påskina eftersom det ger samvetsförebråelser som tjänstemän o.d. skyddar sig mot genom att klänga sig fast vid första bästa regel att avfärda en med.

Att ha den analysen klar hjälper inte mig att låta bli att (på ett behärskat men något aggresivt sätt) utstråla "offer" (när jag, rätt eller fel, känner mig som ett sånt). På sätt och vis är jag avundsjuk på dem som kan det.

alfapetsmamma skrev:Tror att många inte är så mogna, medvetna om sitt psyke och hur de funkar eller professionella som de tror och att de går igång på att man själv är ledsen, orolig, arg, brydd osv.

Nej, det stämmer kanske. Men så har jag också gått i ganska intensiv terapi de senaste fyra åren fram tills nu. Det gör det lättare att tala om sig själv, eftersom man övar på det under samtalsterapin.

Sedan betyder min autistiska personlighet mycket. De flesta med en Asperger-diagnos ligger inte lika nära "vanlig" autism som jag. Jag är ofta saklig, tills jag lackar ur och blir sarkastisk och dryg.

Vid mina kontakter verkar min saklighet varit till min nackdel. Det har t.o.m. uttryckts ibland av vårdpersonal eller LSS-tanter. "Det verkade inte som..."

Fast å andra sidan så har nog män enklare att lyckas med att vara sakliga eller lätt dominanta. Tyvärr.

På mig har ofta tricket "lura av information" lyckats. De börjar intresserat fråga om mina intressen, och får ur mig ofördelaktiga meningar som de använder emot mig. FK och LSS kör med sådant. (Ett exempel, mitt första, är att FK frågade mig om mina hundar, och till slut "hundar kan väl inte lämnas ensamma dagarna i ända?" Svaret som var "nej" gav genast "jaha, du ska inte tro att du kan vara hemma och få betalt för att leka med dina hundar".

Min dåvarande psykiatriker (som inget kunde om AS) ryckte in och räddade situationen eftersom hon såg till att vara med på möten med FK eftersom jag hade problem med kontakter. Det var ju min psykiska hälsa det handlade om, inte huruvida hundar ska vara ensamma eller inte. Jag hade aldrig klarat det själv på den tiden (att fatta situationen).

Så fort någon frågar om mina intressen eller liknande nu, så svarar jag "varför undrar du om detta?" och vid andra frågor "vad är det du vill få svar på?".

Nu börjar läkare klaga på att F-kassans skärpta sjukskrivningsregler gör det svårt för läkarna att klara av att formulera sig så som F-kassan kräver och att det tar mera tid än de ens har inbokat för hela patientbesöket.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/f-kassans-hardare-krav-pa-underlag-far-kritik-1.1126753

Läkarna behöver kanske en kurs i intygsskrivande?

Det gäller för läkarna att skriva exakt rätt formulering – annars finns risken att Försäkringskassan inte beviljar sjukskrivning eller försäkring. Och för att klara det krävs i det närmaste en grundkurs i juridik.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/f-kassans-hardare-krav-pa-underlag-far-kritik-1.1126753

Intyget måste vara utförligt, juridiskt korrekt och ändå lätt för FK:s tjänstemän att förstå. Är inte intyget tillräckligt bra, så tar inte FK kontakt med läkaren för förtydligande utan avslår. Sen får patienten överklaga (om den orkar).

Här är en UNT-artikel med rubriken: "Utförsäkrad lever på makaroner".

Här är länken:

http://www.unt.se/uppsala/utforsakrad-l ... 86250.aspx

I den artikel finns två länkar att läsa mera till höger om artikel med rubrikerna: "Nya sjukförsäkringen försämrar hälsan" och "Utförsäkrade hamnar i en svår ekonomisk situation" och längst ned under artikeln finns det debattforum med många inlägg angående om artikeln.

mvh Noli

Som sagt, det finns anledning för fattiga att göra politisk revolt. Men det är en sak som aldrig kommer att ske i Sverige.

Men tänk om de fattiga bl.a. utförsäkrade ändå gör revolt här i Sverige där de kräver pengar av myndigheter och politiker för att de inte vill leva i fattigdom, svält och hemlöshet.

mvh Noli

Här är ytterligare en UNT-artikel med rubriken: " Nekades sjukpenning - trots intyg".

Här är länken:

http://www.unt.se/uppsala/nekades-sjukp ... 87228.aspx

mvh Noli

Noli skrev:Här är ytterligare en UNT-artikel med rubriken: " Nekades sjukpenning - trots intyg".

Här är länken:

http://www.unt.se/uppsala/nekades-sjukp ... 87228.aspx

mvh Noli

Artikelserien fortsätter idag:

http://www.unt.se/uppsala/funktionshind ... 87920.aspx

Funktionshindrade i Uppsala är så oroade över att gå miste om sin aktivitetsersättning att de inte vågar ta praktik eller jobb som de erbjuds. Orsaken är att Försäkringskassan intensifierat sin kontroll av deras arbetsförmåga.

Vad ska man säga?!?! Förjävligt är vad det är.

Ja, jag läste också detta och reagerade:

De senaste åren har Försäkringskassan ifrågasatt allt fler av deltagarnas rätt till aktivitetsstöd inom ramen för socialförsäkringen.
– I princip varje vecka får vi samtal från Försäkringskassan där man ifrågasätter våra deltagares rätt till stöd, berättar Elin Lindberg.
Försäkringskassan tar också i större utsträckning kontakt med arbetsgivare och ställer frågor om de funktionshindrades prestation på arbetsplatserna.
– Om arbetsgivaren är stressad när de får samtalet och ger ett positivt omdöme, kan det leda till att Försäkringskassan ifrågasätter rätten till stöd.
I flera fall har ett enkelt vänligt omdöme från en arbetsgivare om en av de funktionshindrade, i stil med ”det har gått bra”, lett till att Försäkringskassan velat dra in aktivitetsersättningen och därmed tvinga personen i fråga ut på den ordinarie arbetsmarknaden.
– Jag förstår varför handläggarna agerar på detta sätt. De sköter ju bara sitt jobb. Men jag skulle önska att Försäkringskassan också frågade arbetsgivaren om de skulle anställa personen. Där skulle svaret de flesta gångerna bli nej, trots att de gett positiva omdömen om personen, säger Elin Lindberg.

http://www.unt.se/uppsala/funktionshind ... 87920.aspx

Det är just det som är kärnfrågan. Det rätta svaret, som arbetsgivaren kanske inte vill säga rent ut, är "hän gör ju så gott hän kan, men inte kan man anförtro hän några viktiga arbetsuppgifter. Men eftersom det är gratis för oss, vi får rentav betalt för besväret och vi känner att vi gör en insats så får hän vara kvar. Men aldrig att vi skulle betala. Det är häns arbetsinsats inte värd" (är arbetsgivaren kommun el stat dessutom "det har vi inte råd med").

Ett arbete med lönebidrag är förutom att det är svårt att få också mycket osäkrare. Men trots detta vill FK att de ska behandlas precis som vanliga löntagare. Så här säger en chef på FK:

... rätten till försäkringsersättning ska baseras på medicinska kriterier utan att särskilda arbetsmarknadsmässiga eller sociala förhållanden vägs in i bedömningen. En försäkrad som kan utföra ett arbete har ingen rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Kan den försäkrade inte få ett arbete är han eller hon att anse som arbetslös.

Men det är ju "medicinska kriterier" som gör att man inte kan få/klara av ett vanligt arbete. Annars hade ju inte lönebidrag varit aktuellt öht.

Inga armar, inga ben. Skulle en SÅN har rätt till assistans?

Kanske, om han först redogör för sina toalettbesök, och sitt sexliv.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/leif-axelsson-armar-ben-forsakringskassan-1.1131259

"De vill veta exakt hur många – och långa – toalettbesök jag gör varje dag. Jag blir väldigt irriterad, ingen människa kan väl veta hur många gånger man kommer att gå på toa under en dag? Och det ska dessutom få avgöra min rätt till personlig assistans?"

Alien skrev:Ett arbete med lönebidrag är förutom att det är svårt att få också mycket osäkrare. Men trots detta vill FK att de ska behandlas precis som vanliga löntagare. Så här säger en chef på FK:

... rätten till försäkringsersättning ska baseras på medicinska kriterier utan att särskilda arbetsmarknadsmässiga eller sociala förhållanden vägs in i bedömningen. En försäkrad som kan utföra ett arbete har ingen rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Kan den försäkrade inte få ett arbete är han eller hon att anse som arbetslös.

Men det är ju "medicinska kriterier" som gör att man inte kan få/klara av ett vanligt arbete. Annars hade ju inte lönebidrag varit aktuellt öht.

Och jag tror fortfarande inte det hjälper ett dugg att bara kritisera FK. Det är politikerna och deras väljare som ger direktiven och det är dem man måste tvinga till ansvar för vad de gör, kräva ändrade direktiv av, rösta bort och i värsta fall obstruera mot. Att folk koncentrerar sin kritik till FK är det bästa som kan hända dem som faktiskt bär skulden för det här (när det nu inte finns något av vikt att berömma).

Vilken fruktansvärd otur, att drabbas så att både armar och ben måste amputeras.

– Jag är aldrig någonsin själv, för jag klarar mig inte själv. Men jag har fått mycket hjälp av anhöriga – mina vuxna söner och deras flickvänner samt mitt ex – och bara behövt utnyttja omkring 15 av de 20 timmar jag beviljats varje dag.

– Jag tyckte att jag var snäll, att jag hade sparat pengar åt staten. Men det vänder de emot mig nu.

Det som nu skett är att Leif Axelsson, som aldrig tidigare behövt försvara sin rätt till personlig assistans, riskerar att bli helt utan. Orsaken är en ny rättspraxis som gör att den tid han anses behöva för stöd av sina ”grundläggande behov” inte per automatik anses överstiga 20 timmar i veckan, vilket är ett krav.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/utan-a ... assistans/

Men jag fattar inte riktigt, om man inte kommer upp i över 20 timmars behov, får man ingen personlig assistans alls då?

Och vad är egenligen "grundläggande behov"?

•Att rengöra proteserna på insidan klarar han inte av med sina stumpar, men rena proteser anses inte vara grundläggande – trots att han annars får både klåda och svamp på armar och ben.

Alien skrev:Det är just det som är kärnfrågan. Det rätta svaret, som arbetsgivaren kanske inte vill säga rent ut, är "hän gör ju så gott hän kan, men inte kan man anförtro hån några viktiga arbetsuppgifter. Men eftersom det är gratis för oss, vi får rentav betalt för besväret och vi känner att vi gör en insats så får hän vara kvar. Men aldrig att vi skulle betala. Det är häns arbetsinsats inte värd" (är arbetsgivaren kommun el stat dessutom "det har vi inte råd med").

Ett arbete med lönebidrag är förutom att det är svårt att få också mycket osäkrare. Men trots detta vill FK att de ska behandlas precis som vanliga löntagare.

Hur får man betalt för att ha någon anställd ? Vilken form av anställning gäller det ? Om det rör sig om lönebidrag ersätts väl endast en viss procent av lönen upp till och med 16 700:-. Försäkringar, ev arbetskläder och mycket annat måste arbetsgivaren betala för även när det gäller personal med lönebidrag.

Arbetsgivarna borde ju köa för att få ha någon anställd helt gratis och som man dessutom tjänar pengar på.

På vilket sätt är en lönebidragsanställning osäkrare ?

Selma skrev:

Alien skrev:Ett arbete med lönebidrag är förutom att det är svårt att få också mycket osäkrare. Men trots detta vill FK att de ska behandlas precis som vanliga löntagare.

Hur får man betalt för att ha någon anställd ? Vilken form av anställning gäller det ? Om det rör sig om lönebidrag ersätts väl endast en viss procent av lönen upp till och med 16 700:-. Försäkringar, ev arbetskläder och mycket annat måste arbetsgivaren betala för även när det gäller personal med lönebidrag.

Arbetsgivarna borde ju köa för att få ha någon anställd helt gratis och som man dessutom tjänar pengar på.

På vilket sätt är en lönebidragsanställning osäkrare ?

Daglig verksamhet är ju ingen anställning utan en sysselsättning som vi i personkrets har rätt till. Vi får ingen lön där vi jobbar utan lever på aktivitets- el sjukersättning. Vi får "handledning" av en handläggare från kommunen + den handledare vi har på arbetsplatsen. Den som jobbar på DV har inte samma krav på sig som andra, men tar ändå plats och behöver handledning = kostnad för arbetsgivaren.

Betr lönebidrag framgår ju här varför det är osäkert:

Många av deltagarna har en lång väg kvar till att få en anställning, men ibland faller allt på plats och det fungerar. Då kan det bli fråga om en lönebidragsanställning.
– Det är fantastiskt roligt när det händer. Men man måste komma ihåg är att det bara gäller under de speciella förutsättningar som finns på just den arbetsplatsen, på en annan arbetsplats kanske det inte fungerar alls. Upphör anställningen av ett eller annat skäl och deltagaren då har blivit av med sin rätt till aktivitetsersättning är han eller hon hänvisad till den öppna arbetsmarknaden med de krav som ställs där, säger Elin Lindberg.

Om arbetsgivaren omorganiserar el drar ned på personalen, så riskerar den lönebidragsanställde att få nya arbetsuppgifter (som den kanske inte klarar av) el bli friställd. Då är det svårare att få nytt jobb. I stället för att konkurrera med sin kompetens ska man konkurrera med att arbetsgivaren får en billligare.

Dessutom omprövas lönebidraget regelbundet. Myndigheten vill oftast att arbetsgivaren ska betala mera (ta emot mindre bidrag), helst ta över hela lönekostnaden efter en tid. På min tidigare arbetsplats medförde detta att arbetsgivaren då i stället sade upp de lönebidragsanställda.

HGJ skrev:

Noli skrev:Här är ytterligare en UNT-artikel med rubriken: " Nekades sjukpenning - trots intyg".

Här är länken:

http://www.unt.se/uppsala/nekades-sjukp ... 87228.aspx

mvh Noli

Artikelserien fortsätter idag:

http://www.unt.se/uppsala/funktionshind ... 87920.aspx

Funktionshindrade i Uppsala är så oroade över att gå miste om sin aktivitetsersättning att de inte vågar ta praktik eller jobb som de erbjuds. Orsaken är att Försäkringskassan intensifierat sin kontroll av deras arbetsförmåga.

Sista delen:

http://www.unt.se/uppsala/forsakringska ... 88220.aspx

Var fjärde anställd på Försäkringskassan saknar förtroende för ledningen och bara var tjugonde har fullt förtroende för generaldirektören och staben. Myndigheten har fortfarande stora interna problem. Men arbetsron börjar sakta återvända.

Här är Aftonbladet-artikel med rubriken: "Hon har fastnat i byråkratiträsket".
Här är länken:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7510504.ab

Jag läste den artikel i samma papperstidning som artikeln om pinsamma hobbyn finns och när jag läste den artikeln om den sjuka kvinnan som ställs helt utan pengar från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sedan förra året blev jag både förbannad och ledsen över hur myndigheter kan låta henne vara helt utan pengar dvs ersättning trots att hon lider av svår värk.

Det känns som att myndigheterna föredrar att skicka massa papper till henne och glömmer att ta fram pengarna och betala ut pengarna till henne.

Det står inte i artikeln vad hon lever av och om hon är ensamstående eller har partner och om hon lever på socialbidrag eller något annat?

Hon har svår värk så hon borde ha rätt till sjukpenning och senare sjukersättning anser jag.

mvh Noli

Glömde tillägga att innan jag klickade vidare till den artikeln på Aftonbladets hemsida så löd rubriken på länken innan jag klickade till artikeln där och den löd: "Hon står utanför alla system"

Jag rös och tyckte att det lät hemskt att man ställer en människa helt utanför alla system.

mvh Noli

Jag kommer inte ihåg när jag skrev då så jag kollade en gång till och den rätta rubriken löd så här "Utkastad ur alla system"

Jag rös för jag tyckte att det lät hemskt att man kastar ut en människa ur alla system.

mvh Noli