Populärvetenskaplig länk: http://www.aolnews.com/science/article/ ... s/19559884

Fulltext PNAS artikel: http://www.pnas.org/content/early/2010/ ... 7.full.pdf

Supplement: http://www.pnas.org/content/suppl/2010/ ... l/sapp.pdf

Väldigt intressant artikel som förtjänar en analys i min blogg.

Bra länkar och bra pek.

Det är svårt att dra slutsatser ifrån artikeln och supplementinformation kring hur skillnaderna egentligen ser ut, och vad man kommit fram till förutom en metod att bedöma risk för ASD-diagnos.

Vad jag dock i nuläget tror är att första fyra värdena hör ihop med normal, neurotypisk språkinlärning (babbling, cooing m.m). Deras algoritmer är anpassade för NTs genom ren empiri. I PCA-analysen finns oxå denna neurotypiska faktor som första faktor i NTs och språkförsenade, och som andra faktor i ASD-populationen. Det saknas dock en ASD-faktor, vilket troligen beror på att man inte har med deras specifika språkpreferenser i sina algoritmer.

Frågan är oxå om dessa fynd enbart hör ihop med de som får autism-diagnos tidigt i livet, eller om de även finns hos barn som senare får AS-diagnos. Den senare gruppen skulle man kunna undersöka på lång sikt genom att värva föräldrar med småbarn och egen AS-diagnos. En annan fråga är hur språkskillnaderna ser ut senare i livet, vilket borde gå att undersöka med lite andra algoritmer.

Iaf så verkar det som om autistiska barn inte lär sig språk på samma sätt som NTs, vilket säkert kan förklara deras senare språkutveckling.

Slutsatserna som artikelförfattarna drar är typiskt formulerade för en amerikansk studie. I Sverige skriver man "resultaten pekar mot att...", medan man i USA ofta skriver "resultaten visar tydligt att...", även om datasetet är detsamma.

Det jag fann vara mest intressant är författarnas ambition att bidra till en säkrare diagnostisering av mycket små barn och att samtidigt lära sig mer om språkutvecklingen hos människan.

Det jag undrar lite över är hur grupperna "Försenad språkutveckling" (Del) och "Autistic" (Aut) var sammansatt på subsetnivå. Men jag är inte kunnig inom området, så det är möjligt att de båda grupperna var tillräckligt stora för att ge bra statistik även om de var heterogena.

Man måste nog läsa supplementet noggrant innan man läser själva artikeln, om man inte är insatt i teorierna kring barns språkutveckling. Hur man satt ihop grupperna framgpår i supplementet. Intressant är att en del av grupperna rekryterats via Internet. Det är en intressant metodik som skulle kunna användas i egna studier.

Jo, jag såg att de hade en mer utförlig M&M-del i bilagan när jag läste den, efter att jag svarade här i tråden. En del av det kunde de nog ha haft med i huvudartikeln. Men jag antar att det som vanligt fanns alldeles för många redaktionella regler för dem att följa.

rdos skrev:Intressant är att en del av grupperna rekryterats via Internet. Det är en intressant metodik som skulle kunna användas i egna studier.

Så länge slutpopulationen för studien bli sammansatt utan risk för biasstörningar, så är Internet ett fantastiskt verktyg vid rekryteringar. Så jag tycker absolut att du skall göra det. Men se till att ha så bra formulär att du kan se om populationen börjar att luta åt ett visst håll.

Jag vill bara peka på det uppenbara problemet att de med aspergerdiagnos kvalificerar för flera grupper samtidigt - både autistiska och utan språkförsening. Detta kan tänkas göra resultaten lite luddiga eftersom "utan språkförsening" inte nödvändigtvis betyder "normal språkutveckling", se Gillbergs forskning om typiska avvikelser i språket hos Aspergare.

Angelic Fruitcake skrev:Jag vill bara peka på det uppenbara problemet att de med aspergerdiagnos kvalificerar för flera grupper samtidigt - både autistiska och utan språkförsening.

I den befintliga studien uteslöts barn med AS.

Angelic Fruitcake skrev:Detta kan tänkas göra resultaten lite luddiga eftersom "utan språkförsening" inte nödvändigtvis betyder "normal språkutveckling", se Gillbergs forskning om typiska avvikelser i språket hos Aspergare.

Njäe, hans forskning vill jag nog helst inte befatta mig med.

Det är dock inte säkert att det finns en grupp AS-barn utan språkförsening öht. AS och autism går ju inte att separera på något meningsfullt sätt (man använder i princip IQ i utredningar). Det som gör att autism-diagnosen kan sättas mycket tidigare än AS-diagnosen är ju att barnet inte utveckar språk på vanligt sätt. Det i sin tur kan kanske antas bero på att barnet saknar någon av de alternativa vägar som AS-barnet använder för att utveckla språk så pass i tid att de inte uppmärksammas som autistiska under sina första levnadsår.

De gör en ganska bra sammanställning över sina kriterier i bilagan. Personligen skulle jag ha velat se en tydligare och mer utförlig "Material & metoder", men det är bilagan som står för det den här gången.

Blogg inlägg om studien: http://blog.rdos.net/?p=88