Möjligheter till snabb flytt med hjälp av LSS?
7 inlägg
• Sida 1 av 1
Möjligheter till snabb flytt med hjälp av LSS?
Jag har idag ett förstahandskontrakt, men mår verkligen inte bra där jag bor då jag delar lägenhet med 3 andra och ni förstår kanske hur det kan bli när man är beroende utav rutiner och ordning å reda samt att vara ensam och så bor man med 3 andra...
Som det är nu så behöver jag i princip akutflyttas innan jag bryter ihop totalt.
Sålänge som det är mitt 'egna' ställe där jag har mitt egna kök, toalett, ytterdörr osv så skiter jag i om det inte är förstahandskontrakt eller "gruppboende" osv..
I vilket fall som helst, det fungerar inte som det är nu och jag undrar vad för resurser LSS kan ha i sånna här fall? Jag har en trevlig och samarbetsvillig LSS handläggare, men jag vill gärna veta vad som gäller och ifall man ens kan få stöd med sånt här innan jag vänder mig dit..
Tack på förhand!
Som det är nu så behöver jag i princip akutflyttas innan jag bryter ihop totalt.
Sålänge som det är mitt 'egna' ställe där jag har mitt egna kök, toalett, ytterdörr osv så skiter jag i om det inte är förstahandskontrakt eller "gruppboende" osv..
I vilket fall som helst, det fungerar inte som det är nu och jag undrar vad för resurser LSS kan ha i sånna här fall? Jag har en trevlig och samarbetsvillig LSS handläggare, men jag vill gärna veta vad som gäller och ifall man ens kan få stöd med sånt här innan jag vänder mig dit..
Tack på förhand!
Du måste framför allt kunna visa att du inte mår bra i detta boende, utan verkligen behöver något annat.
Rätten till särskilt boende ingår i LSS, så det är bara att söka och peka kraftfullt på att du har ett rejält behov.
Tyvärr är det här LSS-handläggare landet runt sitter och friskt fabulerar ihop egna krav på "hur pass svårt" funktionsnedsatt man måste vara för att ha rätten just till hjälp med boende, som det inte finns någon grund för i lagen eller dess förarbeten.
Här där jag bor ljuger just nu min handläggare om att man "måste ha behov av vård dygnet runt" för att ha rätt till sådan servicelägenhet som jag fick beslut om 2004, som om någon av de andra boende i samma serviceboende skulle ha ett vårdbehov dygnet runt... och samtidigt som det redan finns publicerade rön om att tillsynsinstanserna länsstyrelserna inte anser att det finns något stöd i lagen för den tolkningen, inte ens för rätten att få plats i gruppboende.
Så det gäller tyvärr ofta att ha is i magen, veta sina rättigheter och ha en jävla ork att bråka och härja, för ofta lär det behövas...
Men har du en trevligt och samarbetsvillig LSS-handläggare låter det ju klart positivt. Ta ett djupt andetag och ta upp saken med honom/henne.
Fort lär det nog knappast gå, i alla fall.
Rätten till särskilt boende ingår i LSS, så det är bara att söka och peka kraftfullt på att du har ett rejält behov.
Tyvärr är det här LSS-handläggare landet runt sitter och friskt fabulerar ihop egna krav på "hur pass svårt" funktionsnedsatt man måste vara för att ha rätten just till hjälp med boende, som det inte finns någon grund för i lagen eller dess förarbeten.
Här där jag bor ljuger just nu min handläggare om att man "måste ha behov av vård dygnet runt" för att ha rätt till sådan servicelägenhet som jag fick beslut om 2004, som om någon av de andra boende i samma serviceboende skulle ha ett vårdbehov dygnet runt... och samtidigt som det redan finns publicerade rön om att tillsynsinstanserna länsstyrelserna inte anser att det finns något stöd i lagen för den tolkningen, inte ens för rätten att få plats i gruppboende.
Så det gäller tyvärr ofta att ha is i magen, veta sina rättigheter och ha en jävla ork att bråka och härja, för ofta lär det behövas...
Men har du en trevligt och samarbetsvillig LSS-handläggare låter det ju klart positivt. Ta ett djupt andetag och ta upp saken med honom/henne.
Fort lär det nog knappast gå, i alla fall.
Flytta akut hade i alla fall kommunerna här på Södertörn något gemensamt för att man skulle kunna göra när jag var berörd 2000.
Jag hade talat med min senaste soc-handläggare om att jag var bostadslös från 1 oktober, och fick sakta men säkert klart för mig att jag hade hjälp ordnat med en kompis med att flytta ut mitt bohag från lägenheten och att jag kunde magasinera allt tills vidare i min morsas källare.
Några dagar innan flyttdagen fick jag info från soc om numret jag skulle ringa för akutboende när jag var klar med utflyttningen den 1 oktober. Det visade sig vara till soc-jouren för flera av kommunerna i södra Stockholm. De huserade i en egen ingång i polishuset vid Flemingsbergs station, så det var dit vi åkte. När jag väl var där kollade de i sina listor över just min hemkommun Botkyrkas tillgängliga akutlägenheter, plockade fram nycklar som de hade där och så åkte vi bil dit, en lägenhet i Norsborg, precis på gränsen till Hallunda.
Sådana lägenheter visade sig vara treor (i det här fallet) med låsta sovrum så att den boende kan låsa om sig, gemensamt vardagsrum och kök och badrum. Jag kom till en lägenhet där det inte bodde någon annan just då. Blev boende där från 1 oktober till 5 december det året, och hann ha två grannar under tiden. (Varav en invandrargrabb jag tvingades anmäla för att han bröt mot allsköns regler, inklusive åt av min mat, så att han åkte ut.)
5 december blev jag sedan vid ett möte på Boenheten på stående fot erbjuden att flytta in direkt i en sunkig lägenhet i Tumba centrum som jag sedan blev sittande i i fyra år, delvis pga diverse missförstånd på vägen. Hade blivit placerad på något slags daglig verksamhet i just Tumba då sedan några veckor och var beroende av bussresor dit och hem, och det var sista dagen jag hade SL-kort, så delvis just därför tackade jag genast ja. Med facit i hand kan man misstänka att det var ett dåligt val just då., men men.
Sådana system hoppas man det ska kunna finnas överallt, men... jag undrar, jag...
Och rent allmänt verkar ju det mesta i fråga om samhällsstöd till svaga och utsatta tillämpas enligt "ge avslag i första hand" numera...
Jag hade samma sommar, för tio år sedan idag ju, för första gången blviit sjukskriven för mina grundläggande besvär (och framåt våren 2001 inleddes min ett år utdragna diagnosutresning), så jag var ju sjukskriven för pyskiska besvär och var man för sjuk för att kunna jobba eller söka jobb utgick jag från att man logiskt sett också är för sjuk för att kunna förväntas ordna boende själv på den ordinarie bostadsmarknaden, och fick rätt om det. Då, åtminstone.
Jag hade talat med min senaste soc-handläggare om att jag var bostadslös från 1 oktober, och fick sakta men säkert klart för mig att jag hade hjälp ordnat med en kompis med att flytta ut mitt bohag från lägenheten och att jag kunde magasinera allt tills vidare i min morsas källare.
Några dagar innan flyttdagen fick jag info från soc om numret jag skulle ringa för akutboende när jag var klar med utflyttningen den 1 oktober. Det visade sig vara till soc-jouren för flera av kommunerna i södra Stockholm. De huserade i en egen ingång i polishuset vid Flemingsbergs station, så det var dit vi åkte. När jag väl var där kollade de i sina listor över just min hemkommun Botkyrkas tillgängliga akutlägenheter, plockade fram nycklar som de hade där och så åkte vi bil dit, en lägenhet i Norsborg, precis på gränsen till Hallunda.
Sådana lägenheter visade sig vara treor (i det här fallet) med låsta sovrum så att den boende kan låsa om sig, gemensamt vardagsrum och kök och badrum. Jag kom till en lägenhet där det inte bodde någon annan just då. Blev boende där från 1 oktober till 5 december det året, och hann ha två grannar under tiden. (Varav en invandrargrabb jag tvingades anmäla för att han bröt mot allsköns regler, inklusive åt av min mat, så att han åkte ut.)
5 december blev jag sedan vid ett möte på Boenheten på stående fot erbjuden att flytta in direkt i en sunkig lägenhet i Tumba centrum som jag sedan blev sittande i i fyra år, delvis pga diverse missförstånd på vägen. Hade blivit placerad på något slags daglig verksamhet i just Tumba då sedan några veckor och var beroende av bussresor dit och hem, och det var sista dagen jag hade SL-kort, så delvis just därför tackade jag genast ja. Med facit i hand kan man misstänka att det var ett dåligt val just då., men men.
Sådana system hoppas man det ska kunna finnas överallt, men... jag undrar, jag...
Och rent allmänt verkar ju det mesta i fråga om samhällsstöd till svaga och utsatta tillämpas enligt "ge avslag i första hand" numera...
Jag hade samma sommar, för tio år sedan idag ju, för första gången blviit sjukskriven för mina grundläggande besvär (och framåt våren 2001 inleddes min ett år utdragna diagnosutresning), så jag var ju sjukskriven för pyskiska besvär och var man för sjuk för att kunna jobba eller söka jobb utgick jag från att man logiskt sett också är för sjuk för att kunna förväntas ordna boende själv på den ordinarie bostadsmarknaden, och fick rätt om det. Då, åtminstone.
Att flytta till en annan lägenhet där det befinner sig en massa människor är ju rent kontraproduktivt och inte bättre än vart jag befinner mig i dagsläget. Så det är väl inte att föredra, då kan man ju lika gärna stanna här där jag är.
Men sen så har jag ju LSS, så det bör vara skillnad? Du hade väl kontakt med Soss och inte en LSS handläggare?
Hur bor du nu?..
Men sen så har jag ju LSS, så det bör vara skillnad? Du hade väl kontakt med Soss och inte en LSS handläggare?
Hur bor du nu?..
Då var allt via soc, men 2002 fick jag min första diagnos inom autismspektrumet - atypisk atutism (som det heter i ICD) eller genomgripande störning i utvecklingen UNS (som det heter i DSM) - och blev berättigad till LSS. (Hösten 2008 fick jag ren AS-diagnos i stället.)
Fick information om LSS och ansökte om mina första insatser i början av 2003, och om särskilt boende enligt LSS senare under året. Fick beslut om att att att det var beviljat i april 2004, och till 1 oktober samma år kunde de erbjuda lägenheten jag bor i nu, i ett serviceboende.
Fick information om LSS och ansökte om mina första insatser i början av 2003, och om särskilt boende enligt LSS senare under året. Fick beslut om att att att det var beviljat i april 2004, och till 1 oktober samma år kunde de erbjuda lägenheten jag bor i nu, i ett serviceboende.
Återgå till Att leva som Aspergare