I morgon tisdag den 13 juli kl 21.30 i SVT2 med repris den 18 juli 2010 sänds novellfilmen: "I rymden finns inga känslor".

Jag citerar ur programtablån:
"Svensk novellfilm från 2010. Simon 18 år, lider av Aspergers syndrom. För att kunna fungera i vardagen kräver Simon ett fast schema med samma tider, samma matsedel och samma kläder: vecka efter vecka. Han bor med sin bror Sam som hjälper honom med allt. Men när Sams flickvän gör slut och Sam hamnar i en depression vänds även Simons hela tillvaro upp och ned. Regi: Andreas Öhman. I rollerna: Bill Skarsgård, Martin Wallström, Sofie Hamilton, Cecilia Forss och Kristoffer Berglund".

mvh Noli

Tack för tipset!

Låter som en väldigt stereotyp bild av en aspergare, men man får väl se vad de lyckas göra av det.

Och jag är dödstrött på formuleringen "lider av".

Väldigt många Aspergare lider ju av sitt funktionshinder. Annars skulle endast barn med Münchausenföräldrar bli diagnosticerade.

Pemer skrev:Och jag är dödstrött på formuleringen "lider av".

Jag håller med, snarare lider man av NT's närvaro i sitt liv.

Liknelse: Judarna i koncentrationslägren led knappast av att vara judar, dom led av hur nassarna behandlade dom.

Smaklös liknelse kanske, men jag tyckte den beskrev hur jag ser på saken iaf.

sugrövmanövern skrev:Väldigt många Aspergare lider ju av sitt funktionshinder. Annars skulle endast barn med Münchausenföräldrar bli diagnosticerade.

Det finns ju som sagt två sätt att se på saken.

Det är nog ett slentrian-ordval utan att man tänker på vad det rent språkligt verkligen betyder. Som när hockeyspekers rapporterar att en spelare "drabbas av" en utvisning, som om det bara var den elaka domaren som just hittade på utvisningen och inte spelaren själv som hade gjort något regelfel...

I september kommer den längre långfilmsversionen på bio. Håll korpgluggarna öppna, jag har fått lite kontakt med SF om det och har vi riktig tur kan vi rentav få en egen förhandsvisning också. Håll tummarna!

sugrövmanövern skrev:Väldigt många Aspergare lider ju av sitt funktionshinder. Annars skulle endast barn med Münchausenföräldrar bli diagnosticerade.

Japp, jag lider av min Asperger i alla fall. Och det beror inte bara på andra människor. Det beror väldigt lite på andra människor faktiskt eftersom jag inte träffar särskilt många.
Och samma kanske gäller för Simon i novellfilmen också? Det var ju just Simon det handlade om och ingen annan.

Jag varken "lider" eller "njuter" av att ha Aspergers syndrom. Jag bara konstaterar att jag har syndromet. Enklast så!

Hej!

Håller faktiskt med geocache i det fallet. Jag har Asperger syndrom, men jag lider oftast inte av det och njuter inte av det särskilt heller.

Hälsningar

Lilla Gumman

Öum!

Var det någon av er som gillade den då?

Typiskt AS att inte diskutera innehållet kanske.

Såg den nyss och den var ju sådär romantisk och skön som kan vara behövligt att uppleva då o då i livet. Och lite fick man ju skrattat som bonus.

Den får iaf plus-poäng av mig.

Vilken dynga Sveriges Television visar! Är det den bilden som skall spridas om aspergare är steget inte långt till att vi uppfattas som "svårt störda".

Sover i en tunna, smäller folk på käften och skyller på sin diagnos, beter sig som en barnunge och vägrar växa upp. Inte ens som ett skämt var detta okej, STV borde skämmas att visa upp sådant. Sprida runt såna skadliga fördomar.

Jag blir bara mer och mer övertygad om att stanna kvar i garderoben och aldrig gå ut med diagnosen inför folk.

Reagerade visserligen på schablon-bilden som presenterades.

Men jag kunde se bortom det och se budskapet iaf.
Simon ville ha sin vardag i oförändrat skick och gjorde efter "vetenskapliga" metoder detta möjligt, något som trots stelbenhet upplevs väldans romantiskt.

Heliora skrev:Vilken dynga Sveriges Television visar! Är det den bilden som skall spridas om aspergare är steget inte långt till att vi uppfattas som "svårt störda".

Sover i en tunna, smäller folk på käften och skyller på sin diagnos, beter sig som en barnunge och vägrar växa upp. Inte ens som ett skämt var detta okej, STV borde skämmas att visa upp sådant. Sprida runt såna skadliga fördomar.

Instämmer. Undra vad NT-folk tänkte om den. Undra vad syftet med den var? Bekräftade säkert mångas fördomar om AS... Tur att jag inte hann tipsa mina NT-kompisar

Jag tycker att "I rymden finns inga känslor" var i huvudsak bra. Den förmedlade effektivt en positiv känsla kring (varumärket) asperger, främst genom utstrålningen hos huvudpersonen. Den beskrev oss inte med negativa ord som "störning" och hade inga andra stora fel. Bra. Det klart viktigaste är att vi får spritt positiva värderingar kring asperger, anser jag.

Den klämde in de flesta schabloner man kan läsa sig till. Och framförandet var inte så träffsäkert att erfarna aspergare tyckte det stämde helt. Men dessa brister tycker jag är rimliga och inte det viktigaste. Autentiskt asperger-beteende kan vi se på andra håll. Bra SVT och de som har gjort filmen!

Jag tyckte den var rolig, men blev snopen när den tog slut efter bara en halvtimme.

Vi får se fram emot mer i långfilmen då... undrar om jag kan se kortfilmen via SVT Play nu... får kolla det...

Såg den inte. Det var ju Morden i Midsomer på 1:an.

Får kolla reprisen på söndag.

Lite seg i inledningen men den lyfte iom Simons sökande efter en ny flickvän till brodern. Kommer väl att lanseras som en romantisk komedi. Jag ger den +++.

TORatANDET skrev:Jag tycker att "I rymden finns inga känslor" var i huvudsak bra. Den förmedlade effektivt en positiv känsla kring (varumärket) asperger, främst genom utstrålningen hos huvudpersonen. Den beskrev oss inte med negativa ord som "störning" och hade inga andra stora fel. Bra. Det klart viktigaste är att vi får spritt positiva värderingar kring asperger, anser jag.

Har svårt att se något som helst positivt med den där Simon. Naiv, okritisk, rigid, insnöad, taktlös, stel, mekanisk och så denna offermentalitet. Går knappast att bli mer världsfrånvänd. Ett riktigt risigt porträtt där samtliga Asperger-stereotyper betats av från listan.

Nej det här blir vatten på kvarnen för icke insatta som endast har sina fördomar att gå på.

Frågan är: Känner folk här igen sig någonting i Simon? Jag gör det inte.

Så där, ja. SVT Play använt.

(http://svtplay.se/t/110997/i_rymden_finns_inga_kanslor)

Jag lutar nog mest åt TorATandets inställning.

Visst, alla schabloner staplade på varandra, men roligt gjort och på ett sätt jag tycker visade tydigt att man kan förstå oss om man vill.

Pemer skrev:Och jag är dödstrött på formuleringen "lider av".

Jag håller absolut med dig! De som tror att det bara är ett enda lidande att ha Aspergers fattar ingenting! Jag säger som Geocache.

geocache skrev:Jag varken "lider" eller "njuter" av att ha Aspergers syndrom. Jag bara konstaterar att jag har syndromet. Enklast så!

AS är en del av min personlighet, och utan den är jag inte jag. Jag kanske har vissa problem ibland, men jag skulle aldrig vilja bli normal bara för att få slippa dem, utan jag vill vara den jag är.

sugrövmanövern skrev:Väldigt många Aspergare lider ju av sitt funktionshinder. Annars skulle endast barn med Münchausenföräldrar bli diagnosticerade.

Vi "aspergare" kan behöva extra stöd ibland, och därför är det ju bra att få en diagnos. Men AS är ingen sjukdom, som man bara har problem av, utan mer som en annorlunda personlighetstyp. Och eftersom jag till största delen är nöjd med mig själv, så anser jag inte heller, att jag lider av att ha AS.

I övrigt kan jag bara hålla med Heliora och Hektiske Hektor. Den här filmen ger inte alls en bra bild av Aspergers syndrom. Jag kände visserligen igen mig lite i Simon, som att när jag var tonåring, så hade jag också ett schema för vilken maträtt jag skulle äta för varje dag i veckan. Men han påminde mig ändå mer om en högfungerande "riktig" autist, som Raymond i "Rain Man", än om en "aspergare". Så jag ger Andreas Öhman en stor hemläxa och ber honom att göra mer research nästa gång han ger sig in på ett sådant här projekt.

Jag tyckte om den, stereotyp bild till trots. Charmigt spelad av Bill Skarsgård och bra stämning. Sedan känner jag faktiskt igen mig i vissa saker också. Gillar runda saker, har favoritkläder, följer helst mitt schema, vill gärna ha den mat jag har bestämt och gillar inte när okända tar i mig. Fattas bara en liten tunna så jag kan smita ut i rymden när det blir för jobbigt, ha ha!