Hej!

Försöker du alltid att agera så vuxet som möjligt, eller går du din egen väg och gör som du själv vill?

Jag brukar alltid tänka att jag vill att folk ska uppfatta mig som en vuxen person och därför agerar jag därefter. Det kan vara skönt att ha en bit av täcket mellan benen, men vuxna har inte täcket mellan benen och därför har inte heller jag täcket mellan benen.

Och det finns en massa andra exempel också. Det handlar om utstrålning, och vilka signaler man sänder ut till andra. Visst kan man vara lite barnslig ibland, det är inte så jag menar. Men man vill ju inte bli behandlad som en pajas eller ett barn. En del med AS är ju mer naiva och barnsliga än andra, medan det finns de som verkligen jobbar stenhårt på att vara och agera vuxen i alla situationer. Sen finns det ju så klart en gradskillnad.

Vore kul att se hur många som är barnsliga, eller alltid agerar vuxet.

Hälsningar

Lilla Gumman

Vad är vuxet? Att ta ansvar för mig och fråga om vägledning snarare än rådgivning?

Jag känner mig inte alls vuxen. "I'm not a child, I'm much younger than that."

Jag vill uppfattas som en person med intigritet och som handlar förutsägbart och välvilligt.

Att vara vuxen för mig är nog att våga vara sig själv. Utan masker, lögner och förbehåll, att ha den självkännedomen. Slippa vara någon annan än den jag är. Stå upp för mig själv utan att vara respektlös mot andra.

Jag agerar vuxet för det mesta, men har barnasinnet kvar

Förhoppningsvis är de två på passande ställen. Hittills har alla röstat på detta.

MsTibbs skrev:Hittills har alla röstat på detta.

Inte nu..

Oj, "alla" var visst bara jag och en annan... xD

Parvlon skrev:

MsTibbs skrev:Hittills har alla röstat på detta.

Inte nu..

hihi

=D

Jag är både och och alla tre.

Jag upplever mig som vuxnare än andra i min ålder, och barnsligare än andra i min ålder. När jag försöker odla NT-bekantskaper försöker jag bete mig "normalt" (försöker agera normalt vuxet). Det går sådär och är rätt jobbigt.

MsTibbs skrev:Oj, "alla" var visst bara jag och en annan... xD

Jag, var den andra!

Bror Duktig skrev:=D

Jag är både och och alla tre.

Jag upplever mig som vuxnare än andra i min ålder, och barnsligare än andra i min ålder. När jag försöker odla NT-bekantskaper försöker jag bete mig "normalt" (försöker agera normalt vuxet). Det går sådär och är rätt jobbigt.

Blir lite ledsen av att du gör det men jag har inte på fötterna att döma någon i detta.

AAA skrev:Vad är vuxet? Att ta ansvar för mig och fråga om vägledning snarare än rådgivning?

Jag känner mig inte alls vuxen. "I'm not a child, I'm much younger than that."

Jag vill uppfattas som en person med intigritet och som handlar förutsägbart och välvilligt.

Att vara vuxen för mig är nog att våga vara sig själv. Utan masker, lögner och förbehåll, att ha den självkännedomen. Slippa vara någon annan än den jag är. Stå upp för mig själv utan att vara respektlös mot andra.

Håller med här!
Jag älskar förövrigt att sova med täcket mellan benen, ett stort tjockt duntäcke ska det vara, mitt i heta sommaren. Jag tycker det är vuxet att kunna ta det beslutet utan att tänka på vad andra anser om det, eftersom det inte är något som drabbar någon annan.

Jag är 36 år gammal, så naturligtvis är jag vuxen. Om sedan andra inte anser att jag är det, så är de antingen blinda, dyskalkyliker eller omedvetna om vilken myndighetsålder som gäller i Sverige.

Om det däremot handlar om hur jag beter mig, så har jag ingen aning. Det vore kanske på sin plats att definiera ett begrepp innan andra ombeds gradera sig själva enligt det.

Jag är barnslig och skäms inte över det.

Om situationen kräver det kan jag vara mer vuxen och mogen än de flesta andra. Okay dumt och jämföra men.

Om jag "anstränger" mig att vara "vuxen", så verkar min omgivning oftast väldigt barnslig och omogen. Men det gör jag bara när jag måste. Tycker inte om tråk i onödan.

"Tråkig vuxen" blir jag nog aldrig.

Jag har inte utvecklats som andra människor. Jag är en bindgalen jättebebis. Inget av röstningsalternativen passar in på mig.

Täcket ska visst vara mellan benen, det är händerna som ska vara på täcket .

Ja, det är bara att ha precis vad man vill mellan benen - det är att vara vuxen.

Parvlon skrev:

MsTibbs skrev:Hittills har alla röstat på detta.

Inte nu..

Jaså, har inte röstat. Jag är för vuxen för sånt trams!

känner mig allt för ofta lite och barnslig ..... inte om jag har barnen omkring mig men om jag har vuxna omkring mig ..... dom verkar så mycket mera vuxen ....

AAA skrev:

Den varianten passar mig!

sugrövmanövern skrev:Jag har inte utvecklats som andra människor. Jag är en bindgalen jättebebis. Inget av röstningsalternativen passar in på mig.

Täcket ska visst vara mellan benen, det är händerna som ska vara på täcket .

LOL

Ger sugrövmanövern nappen och gullar med bebban.
Ah mommi mommin nooh... ah poppi pooooo

Så ja!

AAA skrev:

LOL



AAA bra bild-redigering där. Impad som in i helvete.

Jag läste den här tråden i natt och jag tyckte att röstningsfrågorna nästan liknar varandra så det blev svårt för mig att rösta.

I dag kom jag på idén om fler röstningsfrågor som lyder så här.

Det ena är: Jag är rätt barnslig och agerar barnsligt i vissa situationer.

Det andra är: Jag är rätt barnslig och agerar barnsligt i alla situationer med gott samvete utan att skämmas för det fast jag är vuxen.

Men ändå har jag svårt att välja vilket alternativ som passar mig bäst.

Jag brukar för det mesta vara diskret dvs mer vuxet då jag är bland helt okända människor på stan för att slippa höra negativt påpekanden från dem. och att jag beter mig mer vuxet när jag är på besök hos min släkt bl.a min mamma för att slippa höra flera ålderskommentarer och negativt påpekanden från dem.

mvh Noli

Jag väljer också AAAs alternativ.

Bump!

Det är svårt att vara vuxen jämt. Vi har nog alla en treåring, en tonåring etc inom oss. Och ibland reagerar och agerar den istf den vuxna personen. Så jag kan inte rösta på det första alternativet. Håller med om att ett till alternativ behövts typ "Jag är barnslig och försöker inte ens vara vuxen". (Fast jag skulle inte röstat på det heller.) Och kanske "Jag agerar jämt vuxet, vill bli barnsligare", om man känner att vuxenheten blivit en börda som gjort livet grått och tråkigt.

Vad menas då med att vara vuxen?

Att ta ansvar för sig själv och sitt liv?
Att kunna ta ansvar för andra också (djur, familj)?
Att kunna välja det som är bra på lång sikt istf för det som är kul på kort sikt?
Att klara av att jobba (komma överens med chef, kollegor och kunder)?
Att stå upp för det man tror på (i stället för att följa gruppen)?
Att följa alla regler?

Vet att jag inte klarar allt detta. Men vad har ni andra för kriterier för att vara vuxen?

Agerar för det mesta vuxet, när man ska det. Men jag gillar att spela apa o pajas sen min sociala fobi försvann. Jag är 35 år, men för ett par veckor sen var jag hemma hos en tjejkompis som ville hitta på bus. Hon hade precis tvättat, o hennes granne skulle tvätta efter. Så gick vi ner i tvättstugan o kastade in en stinkbomb precis innan han skulle tvätta.

Sen brukar jag släppa ut luften på felparkerade cyklar o sätta upp Muhammed-klistermärken:

http://i.imgur.com/V9V8x5d.jpg
http://i.imgur.com/94KDgWW.jpg
http://i.imgur.com/f0WlcGX.jpg
http://i.imgur.com/hjV2Za3.jpg
http://i.imgur.com/E1ZmBds.jpg