Satt och funderade på de ramsor man hade på skolgården som barn. Fascinerande egentligen; man lär sej av varandra som barn, generation efter generation, utan att vuxna är inblandade.

Jag kan bla en uteslutnings-sång (det är handrörelser till den dessutom) som nedskriven skulle se ut ungefär såhär:

citron makaron samsari
sarado sarado
sarom sarom sississi
sarom sarom sississi
en-två-tre (alt. "ut ska du")

men mina syskonbarn har ett lite annat slut på den, nu 30 år senare.

En gammal klassiker är ju

ole dole doff
kinke lane koff
koffe lane
binke bane
ole dole doff

som också har traderats i generationer. Den är mer beständig, kanske pga att den finns i nedskriven form i större utsträckning än den föregående. Orden är dock intressanta: som de ser ut nu är det ju bara gallimattias och jag funderar på om de har haft en riktig betydelse någon gång i ett avlägset förflutet. "Kinke" är ju ganska likt "quinque" i de latinska språken. Kan ramsan ha varit på latin en gång? Det är ju inte första gången latin skulle förvanskats av generationerna. Även "hokus pokus" har ju sitt ursprung i latinet, närmare bestämt den latinska mässan.

Har någon en spaning gällande ole dole doff? Eller en annan variant på den handklappsramsa som jag skrev? Någon annan ramsa jag inte känner till?

Skriv!

A-me-la
Amela
Karamella, chachacha
Prima
Sarafax
Amela kamela kutchum mella, amela kamela kutchum mella
Sa...? (lätt frågande tonfall, går upp på slutet)
Sa Sa Sa
Ti...?
Ti Ti Ti
Bum (här stöter man höfterna mot varandra)

Det var en klappramsa som flickorna höll på med när jag var liten. Jag vet ingenting om var orden kommer ifrån, den här kanske bara finns i Uppsala?

ett två tre
på det tredje det ska ske
på det fjärde gäller det
på det femte smäller deett...


Är något jag lärde mig inför hoppa i vatten.
Kan kanske vara fel.

Jag har också fascinerats av det där. Hur kulturella fenomen överlever ganska intakta över generationer. Man skulle ju tänka sig att det blev som när man leker viskleken, att det förändras rätt snabbt. Det kan ha att göra med att barn har väldigt lätt att lära och att det åtminstone under unga år handlar om att lära sig saker rakt av. Imitera.

Denna verkar åtminstone vara likadan som när jag var barn.

essike dessike luntan tuntan
simmelimaka kuckelikaka
ärtan pärtan piff paff puff

Jag har hört varianten
ärtan pärtan pirum parum
sen kommer jag inte ihåg resten...

Vem eller vilka är det som skapat de här ramsorna?
Är det typ Lennart Hellsing eller busungar från 40-talets Södermalm?

Amela och Kamela var två indiska barn (jag tror att båda var flickor, men minns inte riktigt, läste detta för 7 år sedan) som växte upp hos djur i djungeln, det kanske är därifrån som Amela och Kamela i min ramsa kommer. Allt det andra har jag ingen aning om.

Någon annan ramsa som jag bara minns lite av:
I love you Ali-mamma, Ali-pappa
Ooh, Aah, A-ratchacha
64, 64, bom (här stöts höfterna mot varandra)

Jag hade väldigt svårt att förstå klappramsorna, orden var konstiga och rörelserna ännu värre. Likadant var det med hopprep.

KrigarSjäl skrev:Vem eller vilka är det som skapat de här ramsorna?
Är det typ Lennart Hellsing eller busungar från 40-talets Södermalm?

Ja, jag undrar det också. Hellsing tror jag inte det är, och jag har svårt att tänka mej att just stockholmare skulle vara de enda med fantasi.

Kom just ihåg en sjungen uteslutningsvisa, även den med nonsensord. Melodin låter ganska gammal och folklig, typ Lilla Karin.

Annika Dannika Söderhane
häckla däckla domare
Kung Karl general
rider i en silversal
Åtta veckor före jul
dansar Anna-Britta brud
ut med dej du långe man
ut ska du

weasley skrev:Orden är dock intressanta: som de ser ut nu är det ju bara gallimattias och jag funderar på om de har haft en riktig betydelse någon gång i ett avlägset förflutet. "Kinke" är ju ganska likt "quinque" i de latinska språken. Kan ramsan ha varit på latin en gång? Det är ju inte första gången latin skulle förvanskats av generationerna. Även "hokus pokus" har ju sitt ursprung i latinet, närmare bestämt den latinska mässan.

Och ordet "filiokus" (filioque) bidrog till att dela kristendomen i romersk-katolska och grekisk-ortodoxa kyrkan för att man inte kunde komma överens om formuleringen.

[WikiEng]http://en.wikipedia.org/wiki/East–West_Schism[/WikiEng]

weasley skrev:Jag kan bla en uteslutnings-sång (det är handrörelser till den dessutom) som nedskriven skulle se ut ungefär såhär:

citron makaron samsari
sarado sarado
sarom sarom sississi
sarom sarom sississi
en-två-tre (alt. "ut ska du")

Intressant! Jag minns en klappramsa med liknande takt/melodi som ovanstående. Någonting med

San makadam samfari
...... (minns ej den raden)
leon leon chi chi chi
leon leon chi chi ci
(...... (minns ej om det var en sista rad) )

Jag minns inte att det var någon uteslutningsramsa, utan snarare en sångramsa som man sjöng samtidigt som man klappade i händerna på något visst sätt, först sina egna sen den andras enligt något mönster, två och två alltså.

Gud, vad det retar mig att jag inte minns ramsan!!! Den var så himlig rolig, minns jag från min barndom. Och vilken gemenskap man kände med sina klasskompisar då också.

Ingen som minns denna ramsa?

Miche skrev:Jag har hört varianten
ärtan pärtan pirum parum
sen kommer jag inte ihåg resten...

Äppel, päppel, pirum, parum.
Kråkan satt på tallekvist.
Hon sa ett, hon sa tu,
ute ska du vara nu!

Från: http://www.sagokistan.se/traditionella% ... ramsor.htm

Hittade även den här alfabetsramsan som jag kommer ihåg från när jag var liten:

A- b- c- d- råttan kokar te
e- f- g- h- barna tittar på
i- j- k- l- får vi ost i kväll
m- n- o- p- vi får pappa be
q- r- s- t- u- se han kommer [nu]
v- x- y- z- å- ä- ö- hit med ost och brö!
Katten är ju dö!

Den här har jag något vagt minne av också:

Ättiga dättiga lånton tånton
se mig till maka puffelikaka
ärtan pärtan piff paff puff.

weasley skrev:ole dole doff
kinke lane koff
koffe lane
binke bane
ole dole doff

som också har traderats i generationer. Den är mer beständig, kanske pga att den finns i nedskriven form i större utsträckning än den föregående. Orden är dock intressanta: som de ser ut nu är det ju bara gallimattias och jag funderar på om de har haft en riktig betydelse någon gång i ett avlägset förflutet. "Kinke" är ju ganska likt "quinque" i de latinska språken.

Mycket möjligt, "kinke" är dessutom det quinque:te (fjärde) ordet i ramsan. Resten av rimmet tror jag dock har tyskt ursprung. Lägg märke till "lane"s position i rimmet och jämför med " loßt"/"lossd".

Kurpfalsisk dialekt:

Ene dene dorz
de Deiwel loßt en Forz
un loßt noch ener naus
un du bischt draus

Vorderpfalsisk dialekt:

Ene dene dorz
de Deiwel lossd en Forz
de Deiwel lossd en Drache schdeige
die Kordl is zu korz

http://de.wikipedia.org/wiki/Abzählreim

Heliora skrev:Jag minns en klappramsa med liknande takt/melodi som ovanstående. Någonting med

San makadam samfari
...... (minns ej den raden)
leon leon chi chi chi
leon leon chi chi ci
(...... (minns ej om det var en sista rad) )

Jag minns inte att det var någon uteslutningsramsa, utan snarare en sångramsa som man sjöng samtidigt som man klappade i händerna på något visst sätt, först sina egna sen den andras enligt något mönster, två och två alltså.

Gud, vad det retar mig att jag inte minns ramsan!!! Den var så himlig rolig, minns jag från min barndom. Och vilken gemenskap man kände med sina klasskompisar då också.

Ingen som minns denna ramsa?

Jo, jag vet att jag har hört den. Tjejerna stod och klappade i händerna, ja. Tyvärr minns jag nog inte så mycket mer än du. Jag tror i alla fall att det som kom före "leon leon" löd något i stil med "mariann mariann".

Fem byar, som ligger i Jörns församling i Västerbotten, fick sina namn på 1800-talet som en följd av en lantmätares lek med en barnramsa: "Snipp, Snapp, Snorum, Hej Basalorum".

http://sv.wikipedia.org/wiki/Snipp,_snapp,_snorum

HGJ skrev:Jo, jag vet att jag har hört den. Tjejerna stod och klappade i händerna, ja. Tyvärr minns jag nog inte så mycket mer än du. Jag tror i alla fall att det som kom före "leon leon" löd något i stil med "mariann mariann".

Jaaaa, så var det, "mariann mariann" !

Då blir det så här:

San makadam samfari
mariann mariann
leon leon chi chi chi
leon leon chi chi chi
(...... (minns ej om det var en sista rad) )

Någon som minns sista raden? Om det nu fanns en sådan, det känns så i rytmen iallafall att det saknas en rad. Ingen mer som minns denna ramsa? Eller fanns den kanske bara i Uppsala?

Jag funderade mycket på denna sångramsa när jag var liten, vad det hela egentligen betydde, nonsensord (?) blandade med lite namn typ? Och hur den uppkom? Den verkar rent muntligt traderad iallafall, för jag har inte sett den i någon bok.

Kom just på en klappramsa till. Den kanske kanske har engelskt ursprung, men jag skriver det så fonetiskt jag kan.

sissi komplejm(b)i
kåmmbäcktodarlin slip
kåmmbäckto
wow-wow-wow
kåmmbäckto
wow-wow-wow-wow

Någon som känner igen den?

tveskägg - ledsen, quinque betyder fem, inte fyra. Sedan tror jag man ska akta sig för att läsa in likheter med alltför kraftiga skohorn, de (skohornen eller likheterna ) kan vara slumpmässiga eller komma från andra håll också.

vadloink skrev:Jag har också fascinerats av det där. Hur kulturella fenomen överlever ganska intakta över generationer. Man skulle ju tänka sig att det blev som när man leker viskleken, att det förändras rätt snabbt. Det kan ha att göra med att barn har väldigt lätt att lära och att det åtminstone under unga år handlar om att lära sig saker rakt av. Imitera.

Denna verkar åtminstone vara likadan som när jag var barn.

essike dessike luntan tuntan
simmelimaka kuckelikaka
ärtan pärtan piff paff puff

Lär ha medeltida anor, om den nu inte är importerad senare, för här flyger fragment av den latinska mässan omkring. Luntan tuntan liknar latinets [fiat] voluntas tua '[ske] din vilja', semmelimaka (som jag har det traderat) kuckelikaka kretsar kring när prästen låter brödet och vinet transsubstantieras till Kristi kropp och blod. Exakt vilka fraser som ingår är jag för trött för att ta reda på, men orden similis 'lik' eller similitudo 'likhet, avbild' och quoque 'också, likaså' verkar finnas där.

En annan, om inte ramsa så formel, med ursprung i den magiska transsubstantiationen är hokus pokus - av hoc est corpus [meum] 'detta är [min] kropp'; filiokus kommer av filioque 'och av sonen' (ur nicenska trosbekännelsen? - kommer inte ihåg).

Mässan måste ha gjort intryck på folk...

Kom på att essike dessike liknar en fras som et in dextero [patris] 'på [faderns] högra sida', som man säger åtminstone något liknande som i trosbekännelsen. *spekulerar*

Hej!

Vi sjöng ju och lekte Bro, bro breja på lågstadiet:
Bro, bro breja,
över stockar och stenar
alla goda renar
ingen slipper här fram, här fram
förrän han säger sin kärestas namn
Vad heter hon (eller han, om en tjej "fastnade" mellan bron)

Jag minns också denna:
Storgatan åtta
tre trappor upp
Dörren till vänster
sparkas upp
Ut kommer Hitler
och sparkar och svär
Efter kommer gumman
med laddat gevär

Eller uttalsramsor som denna:
Sju hekto skinka
skäres i skivor
skickas till Skeppargatan sjuttiosju
Sjögren på skylten

Eller säga fort-ramsor:
Packa pappas kappsäck
Sex laxar i en laxask
Flyg, fula fluga flyg, och den fula flugan flög

Och denna visa:
Köp varm korv
Köp varm korv
Köp en korv med mycket senap
Köp varm korv

Eller två klassiker från Lennart Hellsing:
Här dansar Herr Gurka
Både vals och mazurka
Grön är Herr Gurka
Grön är hans bror
Båda har strumpor
Men inga har skor

Krakel Spektakel
Kusin Vitamin
Hängde och slängde
I en gardin
Hej och hå
I gardinen den blå
Krakel Spektakel
Vad tänker du på?


Hälsningar

Lilla Gumman

Zombie skrev:Mässan måste ha gjort intryck på folk...

Ja visst gjorde den det. Tänk bara själv hur häftigt det måste ha varit för de medeltida människorna att gå i kyrkan. Tyvärr förstod dock de flesta inte vad prästen sade, då han talade på latin (reformatorerna skulle ju också senare ändra på detta). Och så uppstod det sådana här ramsor.

Heliora skrev:San makadam samfari
mariann mariann
leon leon chi chi chi
leon leon chi chi chi
(...... (minns ej om det var en sista rad) )

Min syster har sjungit dem som:
So mackadam, so fairy,
Mariann, Mariann,
Lion, lion, sea, sea, sea,
lion, lion, sea, sea, sea,
Sedan räknade man bara till tre.

Själv lärde jag mig den här varianten:
Se makaroni, marosse, marosse,
deo, deo, puss, puss, puss,
deo, deo, puss, puss, puss.

Minns inte de första raderna nu, kanske kan gräva fram dem ur minnenas skattkammare nån gång.

Ledaren först, alla repeterar:
???
???
Westa!
Westa!
Oh no no no, not a westa
Oh no no no, not a westa
Inimini tessamini ooooa
Inimini tessamini ooooa
Itts billi oden boden bo bo badiden daden tch!
Itts billi oden boden bo bo badiden daden tch!