Hejsan. =)

Min bror är 26 år (jag är 15) och jag har mycket bra kontakt med honom, så därför funderar man lite smått ibland.

Jag har små misstankar om att han kanske har AS. Min mamma har berättat att han lärde sig att läsa när han var 2-3 år och ofta hade specialintressen. När han var riktigt liten spenderade han tydligen varje ledig minut med att snurra kastrull-lock.

Var väldigt duktig i skolan (betygen låg på omkring VG-MVG), fast han har alltid hatat idrott.

Han bor fortfarande hemma. Gick på KTH (teknisk fysik), men ångrar att han gjorde det (tycker inte att han tänkte igenom det hela tillräckligt noggrant) och skall nu byta. Tycker inte om sociala kontakter och min mamma kallar honom ofta för "jättebebis" när han inte riktigt klarar av att kommunicera med andra han inte känner och hon får göra det åt honom. Sitter nästan hela tiden vid datorn (en av de få sysselsättningarna han har) och tycker om att pyssla med den. Har knappt någon kontakt med omvärlden, bara en kompis från skoltiden som han är med ibland.
Har en gigantisk samling nyckelringar och har enligt familjen alltid samlat på saker.

Ger inte upp när han väl har börjat med något, utan sitter och försöker att göra klart det trots att man bokstavligt talat får lov att dra honom därifrån. Envis, riktigt envis. Har även ett starkt kontrollbehov och vill hålla koll på det mesta han tar sig för med och kontrollera att allt går rätt.

Han har även en stor fobi för smuts. Avskyr orena tallrikar, bestick, glas osv och är manisk med att hålla dem rena och får panik och skriker på mamma när något är orent. Dock är hans rum inte riktigt lika renligt...Antar lite för att det är hans eget :p. Bacillrädd och sådant.
Är även riktigt petig med mat och har svårt att prova nya saker då han är ganska känslig för nya saker osv.

Har aldrig haft någon flick/pojkvän och verkar väldigt ointresserad av sådant.

Min pappa och ännu äldre bror (36) har även de också lite små-aspiga (om det nu har någon betydelse :p).

Kanske lite konstigt att en lillasyster frågar om sin bror, hehe, men det begränsar liksom hela hans vuxenliv.

Själv skulle han nog inte kolla upp något sådant här själv, eller tja, han skulle inte acceptera det i alla fall.

Tror ni att han kanske har Apergers?
Har fått någon föreställning om att allt skulle bli enklare med jobb (och att i framtiden flytta ut?) om han fick någon sorts hjälp med det.

Det verkar ganska sannolikt. Och att din fader och äldre broder har liknande drag har betydelse.

earlydayminer skrev:Det verkar ganska sannolikt. Och att din fader och äldre broder har liknande drag har betydelse.

Instämmer.

Utifrån beskrivningen låter han som en klockren aspie, helt klart.

Imponerad av dig som bara är 15 år är kan ge så en sådan här utförlig beskrivning av din bror Du har verkligen AS-dragen klara för dig och känns påläst när man läser beskrivningen. Vilket engagemang från ett yngre syskon

Ja verkligen.

Oj, tack så mycket! För alla svar och berömmet. Han betyder mycket och jag är intresserad av ämnet.

Har ni någon aning om hur man kan berätta om sina misstankar på ett bra sätt?

Jag upprepar ett förslag i en annan tråd: Ta med honom och se filmen Max & Mary. Du kan också låna en bok om AS, och lämna den framme.

Jag skulle nog spontant berätta om de bra delarna först.
Så det blir en positiv övervikt så det inte blir så han får för sig att han är dålig.
Min första reaktion var "asperger? jag?, aldrig", jag hade iofs mina fördomar som innebar att jag trodde att man som aspergare satt i rullstol o dreglade i princip.

Det där med jobb, jag har tokstora bekymmer med o SÖKA jobb, jag tycker det är det jobbiga, göra jobbet är nästan aldrig något bekymmer.
Antar att det är på liknande vis för din bror, man kan med fördel visa saker man kan istället för att vara så fest-aktig.
Jag kan gå ned mig ordenkligt av att söka jobb o tro att det inte ska lyckas o skjuter upp det i evigheter tills någon gammal arbetsgivare hör av sig o frågar om jag är ledig.
Numera har har jag iofs löst det hela riktigt bra