Jag lever som aspergare totalt egentligen
55 inlägg
• Sida 1 av 3 • 1, 2, 3
Jag lever som aspergare totalt egentligen
Aspergerifieras som nu när jag nätskriver detta rätt rejält
känner jag det som.
Har AS. Det är ändå på nåt sätt så att jag uppfattar mig
pseudo-/kvasi-/postplacebobemängd vad gäller levandet
i och med uppfattandet-relaterandet i livsprocessen.
Corny mest alltihopa. Försöker ändå leva på i de kontinuerligt
pågåeende olika levnadsteateruppsättningarna i den s.k. verkligheten.
Vad annars!
Undrar om jag som aspergerperson är radikalt solo
med....detta med att t.ex. skriva som så hära (?)
"det finns ingenting sådant som metaspråk", sade Lacan
(i sin strukturellt beskäftiga mitt i-period förvisso), och evar.....
"Hä`gå int' förklara för den som int' begrip !",som Ingemar Stenmark sa' (.)
känner jag det som.
Har AS. Det är ändå på nåt sätt så att jag uppfattar mig
pseudo-/kvasi-/postplacebobemängd vad gäller levandet
i och med uppfattandet-relaterandet i livsprocessen.
Corny mest alltihopa. Försöker ändå leva på i de kontinuerligt
pågåeende olika levnadsteateruppsättningarna i den s.k. verkligheten.
Vad annars!
Undrar om jag som aspergerperson är radikalt solo
med....detta med att t.ex. skriva som så hära (?)
"det finns ingenting sådant som metaspråk", sade Lacan
(i sin strukturellt beskäftiga mitt i-period förvisso), och evar.....
"Hä`gå int' förklara för den som int' begrip !",som Ingemar Stenmark sa' (.)
- Neologisten
- Inlägg: 118
- Anslöt: 2009-12-30
Önskar jag kunde leva i den där bubblan, förutsatt att vara nöjd med det (hur fan då, ni som är det?). "Verklighetens" (eller mänsklighetens) gnidning mellan att vara så förbannat på riktigt och att inte ha någon riktighet i sig slipar eggen på den så att man skärs i blodiga slamsor - som sedan ändå tvingas röra sig, som någon sorts utställt missfoster.
Zombie skrev:Önskar jag kunde leva i den där bubblan, förutsatt att vara nöjd med det (hur fan då, ni som är det?)
Nickar instämmande med föregående talare ( tyvärr ) förutsatt ( än mer tyvärr ! ) att, åtminstone den närmaste, omgivningen också vore "nöjd" eller åtminstone accepterande ... och, ja hur fan blir man "nöjd" ?
Zombie skrev:"Verklighetens" (eller mänsklighetens) gnidning mellan att vara så förbannat på riktigt och att inte ha någon riktighet i sig slipar eggen på den så att man skärs i blodiga slamsor - som sedan ändå tvingas röra sig, som någon sorts utställt missfoster.?)
Jag kan återigen bara instämma, men trots att man består av dessa blodiga slamsor tycks man ändå, på nå´t vänster, kunna röra sig förb ... bra och tydligen ser ( eller kanske inte vill/orkar se !? ) omgivningen inte detta "missfoster" benämnt Bali, utan nå´n Bali "de" och också jag, med mitt ständiga anpassande, vill/orkar se.
"Hä`gå int' förklara för den som int' begrip !",som Ingemar Stenmark sa'
Nej, det kan jag också instämma med, Neologisten !
Jag önskar bara att jag ( när jag ens kan/orkar/vågar vara så "egoistisk" ) åtminstone skulle kunna förklara Bali för just Bali, men när den dagen kommer ... ja, det vet väl bara gudarna.
/ Bali
...en ny flummare har övertagit stafettpinnen ser jag...
Ta dina frågeställningar med jonsch vetja.
Slutresultatet torde kunna ställa Tractatus Logico-philosophicus i skuggan.
Ta dina frågeställningar med jonsch vetja.
Slutresultatet torde kunna ställa Tractatus Logico-philosophicus i skuggan.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Zombie skrev:Ännu inget lärt om hur andra kan uttrycka sig och kanske inte kan? Dålig empati? Stöta bort nya generationer från forumet? Skulle du behandla en uppenbar dyslektiker likadant?
Ja.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Zombie skrev:Önskar jag kunde leva i den där bubblan, förutsatt att vara nöjd med det (hur fan då, ni som är det?). "Verklighetens" (eller mänsklighetens) gnidning mellan att vara så förbannat på riktigt och att inte ha någon riktighet i sig slipar eggen på den så att man skärs i blodiga slamsor - som sedan ändå tvingas röra sig, som någon sorts utställt missfoster.
Nöjd? Njä, men betydligt friskare i sinnet än om jag försökte leva NT-liv.
Jag har lärt mig säga nej.
Jag skiter högaktningsfullt i vad människor tycker jag borde göra.
Jag lever inte "riktigt" utan blir en kuf i andras ögon, men det gör inget.
Ingen kan tvinga mig att flytta mig från A till B.
Men jag är priviligierad. Fysiska tillkortakommanden har förlänat mig permanent ersättning. Dotter klarar sig själv i en annan stad och är glad att jag numera mår bra till skillnad mot hur jag mådde för några år sen.
Efter 52 år av ångest och depression orkar jag inte längre möta såna känslor. Dyker de upp så analyserar jag varför - och ser till att utplåna orsaken, oavsett "kostnad".
Men inte blir jag förstådd, inte ens av npf-kollektivet....
Bali skrev:Nickar instämmande med föregående talare ( tyvärr ) förutsatt ( än mer tyvärr ! ) att, åtminstone den närmaste, omgivningen också vore "nöjd" eller åtminstone accepterande ... och, ja hur fan blir man "nöjd" ?
/ Bali
Har i det närmaste avskaffat nära omgivning, får räcka med de kolegor på jobbet som envisas med att vantolka mig, och försöka få mig att förstå att mitt problem inte är AS. Har insett att dom aldrig kommer att ge sig, det måste vara så att dom ser sig som budbärare för den absoluta sanningen. Jag kommer ändå aldrig tro dom.
Väldigt skönt att skita i krav från alla andra, rent personligt/privat.
Nu försöker jag sluta att anpassa mig till andra människor. Ska försöka ta mig själv på lite alvar. Se att jag faktiskt har ett eget värde, även om man försöker ta det från mig.
- lasseivägen
- Inlägg: 4798
- Anslöt: 2009-07-20
- Ort: På havet kaparkapten inte Rövare
Zombie skrev:Säger han som påstår sig litterat.
Ännu inget lärt om hur andra kan uttrycka sig och kanske inte kan? Dålig empati? Stöta bort nya generationer från forumet? Skulle du behandla en uppenbar dyslektiker likadant?
Går väl inte att räkna med att bli behandlad på ett speciellt sätt om man inte gör sig förstådd. Finns många frågor att besvara, t.ex vad TS menar med "lever som en aspergare totalt" ser jag som ett konstigt påstående. Ingen har ens berört detta vad jag kan se, det tycker inte jag är särskilt välbehandlat.
Du jämför ju med dyslektiker? De har ett handikapp, jag har svårt att se att själva dyslexin är en fördel någon gång faktiskt. Om man flummar tillräckligt mycket så kan man iallafall få sparken från ett seriöst löneslavsarbete, och om man har tur, kanske insparkad på försäkringskassan.
Dyslektiker sympatiserar jag mer med p.ga detta.
Dyslektiker sympatiserar jag mer med p.ga detta.
Jag förstår inte vad du menar. Ingen har talat om flum här utom Krigis, och han gjorde det som en nedsättande metafor mot en annan forummedlem som han inte känner. Det är det jag reagerar emot. Ingenting annat.
Jag känner inte heller Neologisten. Jag försökte påpeka möjligheten att h@n kanske inte kan uttrycka sig annorlunda, eller har andra goda skäl att inte göra det, vilket vare sig Krigis eller jag vet något om men vilket man kan vara öppen för med ledning av både hans och min erfarenhet. Det var i det sammanhanget jag drog parallellen med en dyslektiker.
Jag känner inte heller Neologisten. Jag försökte påpeka möjligheten att h@n kanske inte kan uttrycka sig annorlunda, eller har andra goda skäl att inte göra det, vilket vare sig Krigis eller jag vet något om men vilket man kan vara öppen för med ledning av både hans och min erfarenhet. Det var i det sammanhanget jag drog parallellen med en dyslektiker.
Ok, jo jag håller med om att det verkade nedsättande. Det är väl ingen ide att tjaffsa om.Zombie skrev:Jag förstår inte vad du menar. Ingen har talat om flum här utom Krigis, och han gjorde det som en nedsättande metafor mot en annan forummedlem som han inte känner. Det är det jag reagerar emot. Ingenting annat.
Jag känner inte heller Neologisten. Jag försökte påpeka möjligheten att h@n kanske inte kan uttrycka sig annorlunda, eller har andra goda skäl att inte göra det, vilket vare sig Krigis eller jag vet något om men vilket man kan vara öppen för med ledning av både hans och min erfarenhet. Det var i det sammanhanget jag drog parallellen med en dyslektiker.
I för nån mening,på nåt sätt,så,aspergerlever...
(Jag lever som aspergare totalt egentligen)
I för nån mening,på nåt sätt,så,aspergerlever jag näratill fullt ut.
--------------------------------------------------------------
Intressant.
Kommer in här-uppstigandes 05.30 och kikar till på den ämnestråd jag
initierade igår... Får se,alltså,13 "svar" t.o.m. 4/7 0.56,av en Parvlon senast.
Min ideation med ämnesbegreppet är egentligen en spontant kreerad
meningskonstruktion där grunden var en upplevande tankegång,då det skrevs
om att jag var/är på nåt sätt fullt ut inbegripen med,och via,ett slags
AS-rekonstitutionerande : närmast i analogi med en uppfattning däri stunden
av att jag heter Hans Asperger vad gäller ontogeniteten
i den aktuella verkligheten.
I detta -fingrarna på tangentbordet...
också: 'Jag lever som aspergare totalt egentligen'.
Inte så särdeles intellektuellt märkvärdigt konstruerat egentligen.
Evar känner jag mig "mött" i och med den vidareutveckla(n)de dialogen.
När jag å-ser förevarande reflektioner/dialektik ser jag svårigheter/-en
i tillvaron för AS-personer inklusive mig själv på...ett nästan nytt sätt.
Dialogen och det som medföljer inkl. mitt egna nu-begrundande återger
det signifikativa,eller signifikant signifikativa,det karakterogena på nåt sätt.
På vilket sätt ?
Det avspeglas inte så som jag något hermeneutiskt uppfattar det
i precisa termer--utan mest FINNS DÄR.
Lite mischmaschigt. Bra så. Det är (ju) så det är.
Item ordet 'total' med dess (socialt)etymologiska betydelse av 'hel',
"all...-varande";fullständig -blir ju lätt missvisande...
...i alla fall anbelangandes (hela) varandet i tillvaron som sådan-t.
I för nån mening,på nåt sätt,så,aspergerlever jag näratill fullt ut.
--------------------------------------------------------------
Intressant.
Kommer in här-uppstigandes 05.30 och kikar till på den ämnestråd jag
initierade igår... Får se,alltså,13 "svar" t.o.m. 4/7 0.56,av en Parvlon senast.
Min ideation med ämnesbegreppet är egentligen en spontant kreerad
meningskonstruktion där grunden var en upplevande tankegång,då det skrevs
om att jag var/är på nåt sätt fullt ut inbegripen med,och via,ett slags
AS-rekonstitutionerande : närmast i analogi med en uppfattning däri stunden
av att jag heter Hans Asperger vad gäller ontogeniteten
i den aktuella verkligheten.
I detta -fingrarna på tangentbordet...
också: 'Jag lever som aspergare totalt egentligen'.
Inte så särdeles intellektuellt märkvärdigt konstruerat egentligen.
Evar känner jag mig "mött" i och med den vidareutveckla(n)de dialogen.
När jag å-ser förevarande reflektioner/dialektik ser jag svårigheter/-en
i tillvaron för AS-personer inklusive mig själv på...ett nästan nytt sätt.
Dialogen och det som medföljer inkl. mitt egna nu-begrundande återger
det signifikativa,eller signifikant signifikativa,det karakterogena på nåt sätt.
På vilket sätt ?
Det avspeglas inte så som jag något hermeneutiskt uppfattar det
i precisa termer--utan mest FINNS DÄR.
Lite mischmaschigt. Bra så. Det är (ju) så det är.
Item ordet 'total' med dess (socialt)etymologiska betydelse av 'hel',
"all...-varande";fullständig -blir ju lätt missvisande...
...i alla fall anbelangandes (hela) varandet i tillvaron som sådan-t.
- Neologisten
- Inlägg: 118
- Anslöt: 2009-12-30
Den rådande sommarplågan med sina 30+ och fler förväntningar & krav från omgivningen fick tyvärr mitt "missnöjes - system" att bli lite överhettat igår, sorry !
Förstod nog inte heller trådens "poäng" ... tror jag mig nu förtså !?
Ja, lassievägen, jag behöver då verkligen tillgång till en bättre förmåga att skita i krav från alla andra, men hur fasiken lyckas man med det ... ja, Bali kan vara en riktig mes.
När jag sedan ibland ändå klarar av att göra det i praktiken, så ligger det likt förbaskat kvar och snurrar i mina mentala skrymslen.
Jag behöver ju den här kraften till att bättre kunna anpassa mig till och stå ut med mig själv, så jag måste bara bättra mig här ... får fortsätta plugga den här kursen i LHS.
Mina största "gratulationer" till er som funnit ett åtminstone mer uthärdligt förhållningssätt till er livssituation.
/ Bali
Förstod nog inte heller trådens "poäng" ... tror jag mig nu förtså !?
lasseivägen skrev:Bali skrev:Nickar instämmande med föregående talare ( tyvärr ) förutsatt ( än mer tyvärr ! ) att, åtminstone den närmaste, omgivningen också vore "nöjd" eller åtminstone accepterande ... och, ja hur fan blir man "nöjd" ?
/ Bali
Har i det närmaste avskaffat nära omgivning, får räcka med de kolegor på jobbet som envisas med att vantolka mig, och försöka få mig att förstå att mitt problem inte är AS. Har insett att dom aldrig kommer att ge sig, det måste vara så att dom ser sig som budbärare för den absoluta sanningen. Jag kommer ändå aldrig tro dom.
Väldigt skönt att skita i krav från alla andra, rent personligt/privat.
Nu försöker jag sluta att anpassa mig till andra människor. Ska försöka ta mig själv på lite alvar. Se att jag faktiskt har ett eget värde, även om man försöker ta det från mig.
Ja, lassievägen, jag behöver då verkligen tillgång till en bättre förmåga att skita i krav från alla andra, men hur fasiken lyckas man med det ... ja, Bali kan vara en riktig mes.
När jag sedan ibland ändå klarar av att göra det i praktiken, så ligger det likt förbaskat kvar och snurrar i mina mentala skrymslen.
Jag behöver ju den här kraften till att bättre kunna anpassa mig till och stå ut med mig själv, så jag måste bara bättra mig här ... får fortsätta plugga den här kursen i LHS.
Mina största "gratulationer" till er som funnit ett åtminstone mer uthärdligt förhållningssätt till er livssituation.
/ Bali
Vi får väl se, KrigarSjäl, vad jag kan bidra med.
Overklighetskänslor igen, alltså, liksom i en tråd med det namnet härom dagen.
Jag (liksom Krigis, gissningsvis) är osäker på vad åtminstone du här menar med "bubblan", Zombie, men jag vågar gissa. Jag gissar att man kan se "bubblan" både som en hyfsat ren inre upplevelse av att "vara så förbannat på riktigt " och som det samhällsliv som vanligt folk rent praktiskt deltar i. För mig går de två synsätten för tillfället nästan helt ihop; jag både känner mig som och är på deltid deltagare i samhället. Det känns ibland jättebra och ger andra gånger dåligt samvete.
Om det kan sägas ha varit samhällsdeltagande som du syftade på, så kanske du gör rätt i att längta efter känsla av deltagande men att trivas med den känslan är i.a.f. inte nödvändigtvis något att stå efter.
Vad sen gäller Neologisten:
Jag tolkar det som att du skiljer rätt fullständigt på upplevelser å ena sidan, och praktiskt samhällsdeltagande å den andra. Och att du i den här tråden skiter rätt rejält i det praktiska.
Du gör nog rätt i att känna dig hyfsat unik, lika unik som åtskilliga jag tyckt mig lära känna litet här. Om du gärna vill kalla det för nåt i stil med "att vara aspergare fullt ut" så kör i vind. Jag kan själv tänka likadant om mig och så godtycklig och motsägelsefull som "den vedertagna" definitionen av AS är så kan vi mcket väl ha rätt båda två.
Jag hoppas bli klokare framgent, på vad du menar dig vara fullt ut!
/ J
Zombie skrev:Önskar jag kunde leva i den där bubblan, förutsatt att vara nöjd med det (hur fan då, ni som är det?). "Verklighetens" (eller mänsklighetens) gnidning mellan att vara så förbannat på riktigt och att inte ha någon riktighet i sig slipar eggen på den så att man skärs i blodiga slamsor - som sedan ändå tvingas röra sig, som någon sorts utställt missfoster.
Overklighetskänslor igen, alltså, liksom i en tråd med det namnet härom dagen.
Jag (liksom Krigis, gissningsvis) är osäker på vad åtminstone du här menar med "bubblan", Zombie, men jag vågar gissa. Jag gissar att man kan se "bubblan" både som en hyfsat ren inre upplevelse av att "vara så förbannat på riktigt " och som det samhällsliv som vanligt folk rent praktiskt deltar i. För mig går de två synsätten för tillfället nästan helt ihop; jag både känner mig som och är på deltid deltagare i samhället. Det känns ibland jättebra och ger andra gånger dåligt samvete.
Om det kan sägas ha varit samhällsdeltagande som du syftade på, så kanske du gör rätt i att längta efter känsla av deltagande men att trivas med den känslan är i.a.f. inte nödvändigtvis något att stå efter.
Vad sen gäller Neologisten:
Jag tolkar det som att du skiljer rätt fullständigt på upplevelser å ena sidan, och praktiskt samhällsdeltagande å den andra. Och att du i den här tråden skiter rätt rejält i det praktiska.
Du gör nog rätt i att känna dig hyfsat unik, lika unik som åtskilliga jag tyckt mig lära känna litet här. Om du gärna vill kalla det för nåt i stil med "att vara aspergare fullt ut" så kör i vind. Jag kan själv tänka likadant om mig och så godtycklig och motsägelsefull som "den vedertagna" definitionen av AS är så kan vi mcket väl ha rätt båda två.
Jag hoppas bli klokare framgent, på vad du menar dig vara fullt ut!
/ J
Min bubbla.....
Ibland är den tjock som en transparent ballong och omsluter mig när jag är utomhus. Jag ser ut genom membranet, men det är lite suddigt.
Inne i mitt eget revir utvidgas den och omsluter hela min lägenhet, men då tunnas också materialet ut så att jag kan se omvärlden tydligare.
Ibland lyckas någons ögon komma in innanför, någon enstaka gång, för en kort stund, en hel människa
Ibland är den tjock som en transparent ballong och omsluter mig när jag är utomhus. Jag ser ut genom membranet, men det är lite suddigt.
Inne i mitt eget revir utvidgas den och omsluter hela min lägenhet, men då tunnas också materialet ut så att jag kan se omvärlden tydligare.
Ibland lyckas någons ögon komma in innanför, någon enstaka gång, för en kort stund, en hel människa
DIProgan skrev:Jag menar att om man har ett behov av att utveckla modeller kring hur man är inkapslad, i en bubbla o allt vad som har beskrivits så lär det finnas ett behov av att koppla ihop med människor o då blir det lite sne-gängat att snacka om sin inkapsling istället för att bara hitta det där som förenar
Nej så är det inte.
Jag studerar mig själv helt enkelt, och ser resultatet i bilder.
Jag ser bubblan och trivs med den.
Re: Jag lever som aspergare totalt egentligen
Neologisten skrev:Försöker ändå leva på i de kontinuerligt
pågåeende olika levnadsteateruppsättningarna i den s.k. verkligheten.
Vad annars!
levnadsteateruppsättningarna
Coolt ord. Lägger jag på minnet.
Zombie skrev:Säger han som påstår sig litterat.
Varför skulle det vara litterärt att använda felaktig kommatering?
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Återgå till Att leva som Aspergare