Kvasir skrev:Det där med "glaskupan", är inte den stora skillnaden att en autist alltid befinner sig inne i sin glaskupa medans aspergare försvinner in i sin ibland och sedan kommer ut igen?

Stämmer.

Laika skrev:jag vill tillbaka till mitt "konstanta meditationstillstånd".

Testat Tai Chi Chuan? Meditation i rörelse. Om du tränar det kanske du kan återvända till ditt konstanta meditationstillstånd oberoende yttre faktorer.

treeman skrev:

geocache skrev:

treeman skrev:Fast materia är faktiskt en osanning. Den är inte "fast". Den är VIBRERANDE och mest tom.

Ja visserligen det, men man brukar skilja mellan fast, flytande och gasformig materia.

/geocache, tillfällig självutnämnd språkpolis

* busted *

Lås in mig.... hehe
AHH!

1+

earlydayminer skrev:

Inger skrev:

DIProgan skrev:Aspergare tycks ha en läggning åt hypokondri. Hittar alla möjliga fel överallt.

Det där var väl onödigt.

Varför? Det är förmodligen till stor del sant, undantagen är väl en större andel av de som är 40+ och kommit till freds med livet.

Vad skönt, bara åtta år kvar...

earlydayminer skrev:40+ och kommit till freds med livet

... inte för att jag vill skrämma någon, men...

Zombie skrev:

earlydayminer skrev:40+ och kommit till freds med livet

... inte för att jag vill skrämma någon, men...

Kan bara instämma med föregående "talare" !

/ Bali

Zombie skrev:

earlydayminer skrev:40+ och kommit till freds med livet

... inte för att jag vill skrämma någon, men...

haha

Jag har tre huvudtyper av overklighetskänslor. En är när något svårt/pinsamt/jobbigt händer mig, då kan jag känna att det inte kan hända mig till den grad att det känns som om jag inte längre existerar. Lite Kafka.

En annan är när min hjärna plötsligt "släpper omvärlden och därefter startar om", och då kommer jag på mig med att stirra ut i tomma intet. Oftast relaterat till mycket som händer mig för tillfället.

Det tredje är att omvärlden inte existerar, att jag väntar på att vakna upp och inse att jag är i någon annans (mar)dröm. Också stressrelaterat.

Har fått borderlinediagnos, men börjar undra om det här mer hör till AS än till personligheten... Särskilt det där med "omstarten".

DIProgan skrev:Aspergare tycks ha en läggning åt hypokondri. Hittar alla möjliga fel överallt.

<OT>
Jag tror inte det stämmer. Dels kan det att ha att göra med perceptionsstörningar (att ta in sinnesintryck helt ofiltrerat och ohämmat), vilket har räddat mig från mer än en allvarlig hudinfektion som primärvården tyckt att jag borde ignorerat. (När jag väl hamnat på infektionsklinik har läkare där ofta undrat hur jag kunde stå upp, eller varför jag inte sökte två veckor tidigare - men så är jag van att bli bemött som hypokondriker och undviker vårdcentraler...)

Dels kan det handla om att man har hälsa som särskilt intresse. Det har jag i varje fall, och kombinerat med ärftlighet i släkten har det lett mig att hålla koll på mitt på gränsen till höga blodtryck. När det stigit upp till 180/110 sökte jag vård. (Det tog över ett halvår och rejäla bråk med soc innan detta inträffade, tills det låg det stadigt på ca 140/100, så jag tror inte det var "white coat hypertension".)

Dels kan det ha att göra med stress, vilket NPF-folk verkar ha ofta, delvis på grund av t.ex. perceptionsstörningar, och som bekant är stress en av de absolut mest sjukdomsframkallande tillstånd man kan befinna sig i. Dessutom skulle inte det förvåna mig om NPF i sig, med "omkopplat nervsystem", kan få som "biverkan" att man får funktionella störningar som t.ex. autonoma störningar vilket kan leda till magtarmbesvär, cirkulationsrelaterade störningar och annat lite smått och gott.
</OT>

Låter rimligt.

En annan förklaring som kan passa in på en o annan är att man vill att folk ska bry sig om en pga. sin sociala utsatthet och drar växlar på diverse tillstånd för att få det på omvägar. Jag har en person i min närhet som visar tydliga tecken på både AS och hypokondri. Vare sig han har rätt om sina grejer emellanåt eller inte så är det ett väldigt irriterande betéende. Ingen annan utpekad.

Du har redan framfört den hypotesen.

DIProgan skrev:En annan förklaring som kan passa in på en o annan är att man vill att folk ska bry sig om en pga. sin sociala utsatthet och drar växlar på diverse tillstånd för att få det på omvägar.

Det här är två påståenden i följd, efter vilka kommer

Jag har en person i min närhet som visar tydliga tecken på både AS och hypokondri. Vare sig han har rätt om sina grejer emellanåt eller inte så är det ett väldigt irriterande betéende. Ingen annan utpekad.

det här. Men varför ägna tiden åt att tänka i tre led, om man inte vet säkert mer än ett? Korrelation är inte kausation, och social situation är inte nödvändigtvis orsaken till ett fysiskt tillstånd, eller till dess uttryck. Det gör också enstaka uttryck likvärdiga.

Det skulle t.ex. helt enkelt kunna vara så enkelt att det är ett ämnesområde som den personen anser är negligerat, ett socialt misstajmat uttryck eller någon annan orsak, om jag förstår dig rätt?

Jag känner igen mig. Identitetskris, kan man väl kalla det för i mitt fall. Jag levde i den under 10-15 år -

Jag hoppas innerligt att det går snabbare för dig att komma ur det,
zport!

Om det nu är identitetskris du har. Själv spelade jag helt enkelt roller,
och spelade roller inom rollerna tills jag inte längre visste vad mitt
verkliga jag var. Nånstans innanför rollerna satt jag och såg rollerna
styra mitt ansikte, min röst etcetera. Känns det igen, tror du? Du kan
få mer detaljerade beskrivningar från mig om du vill.

Kanske har du inte någon "simpel" identitetskris. Kanske är du istället drabbad av något medicinskt, vilket ju andra lagt fram som gissning.

Om det är identitetskris du lider av, särskilt då, kan du tänkas ha glädje av erfarenhet från forumfolk. Om det är något mediciinskt finns det kanske något som medicinare kan göra för dig.

...

Fortfarande vet jag egentligen inte vad "verklighetskänslor" är för något; övergången mellan overklighets- och verklighetskänslor brukar vara flytande, tror jag. Övergången åt andra hållet är nog mer abrupt. Så jag tror inte att du bör hoppas på en abrupt återgång till "verklighetskänslor".

Frhoppningsvis hamnar du i något socialt sammanhang och/eller nån sysselsättning som håller dig upptagen tills du upptäcker att den också har blivit litet av ett ankare till "verkligheten".

/ J

Det var fint uttryckt jonsch. Socialt liv som smörjmedel för att se de rätta rosa elefanterna ^^

Och de rätta rosa elefanterna, väl att märka!

jonsch, är avatar-fotot nyttaget? Jag vet inte men jag... får.. smärre... overklighetskänslor när jag ser dej.

Jag känna korta episoder med overklighetskänslor, men dom är inte direkt obehagliga som ni beskriver, bara skumma.

Det vanligast är i alla fall att när jag är och handlar typ mat och står och ska betala, kan tycka hela den grejen är ganska jobbig och känner mig ofta lite fumlig och långsam, och jag hatar att inte hinna plocka ihop mina grejer innan nästa i kön ska börja packa ner sina grejer.

men i alla fall, från det att jag betalar tills jag har plockat på mig växelpengar och gått runt och börja packa så kan jag uppleva det som jag för några sekunder hamnar i en "bubbla" det känns som om allt går i slowmotion och jag kan inte bedöma hur lång tid som gått, även om jag kan räkna ut att det bara va jag som ens märkte något och att det inte tog mer än dom vanliga sekunderna är det en skum overklighetskänsla.

måste ha något att göra med att jag känner mig stressad av själva situationen

*känner igen*

Instämmer i ovanstående inlägg. * känner igen *

Admin

Slog ihop denna tråd med "Overklighetskänslor" och "Flickan i glaskupan" då de berör samma ämne.

Jag tycker att det känns allt mer overkligt att jag skulle ha AS!

Efter många försök att identifiera mig med andra aspergare börjar jag ge upp!

Jag är Känslor som jag ofta och gärna uttrycker på ett rätt så överdrivet sätt. Är ev. "översocial" - whatever that means?

Hatar ensamhet. Vill va med folk så mycket som möjligt. Misslyckas dock ofta i relationer med allt från människor till möss. (En mus t ex bet mig i fingret när jag försökte hälsa på honom!)

Depersonalisering känner jag ofta. Varför inte? Vad gör man här och varför? Livet är ju en surrealistisk film? Illusioner säger hinduismen. De har ev. rätt?

En pratglad, social aspergare - finns det? Eller blev det fel diagnos? Jag har levt ett rätt så vilt liv och gör grejer som de flesta aspergare avstår ifrån. Sitter inte inne frivilligt, utan pga reumatism. I natt flyr jag nog till en nattklubb, för att få vara bland folk. Autistiskt?

Guuud, vad jag är trött på att försöka passa in i alla dessa diagnoser, som byts ut mot nya då och då!!!

Känner ändå igen vad du säger Debbido även om jag inte lever på samma sätt så vem vet. Sluta försöka passa in vetja, använd det som verktyg när det behövs inte för att styra vad du ska göra. Ingen behöver umgås med eller ens tycka om aspergare för att de har diagnosen - som jag ser det.

Jag är hypersocial inom min comfort zone just nu.

DIProgan skrev:Känner ändå igen vad du säger Debbido även om jag inte lever på samma sätt så vem vet. Sluta försöka passa in vetja, använd det som verktyg när det behövs inte för att styra vad du ska göra.

Exaxt - Vem vet? Experterna byter ju diagnos på oss då och då. Borderline var den stora grejen i många år. Sedan blev de flesta ADHD:are. Märkligt!

My own story:

- Astenisk
- Psykiskt insufficiens
- Hypofyssvikt
- Personlighetsstörning
- Borderline
- GAD
- SAD
- AS
......................och? Jag bara väntar på nästa diagnos....

då mina fysiska sjukdomar däckar mig allt mer är jag beredd på att bli helt galenförklarad. Min död kommer att betecknas som en stark verklighetsförvrängning!

Jag drabbas allt mer av mystiska infektioner (pga cellgift etc) och blir då allt oftare avförd som helgalen, eftersom allting inte borde kunna drabba just mig....men det kan det.

DIprogan: Tur att du inte lever som jag! Det är få som orkar det. Hoppsan! NU måste blekmedlet ur håret innan det faller av. Ska ju ut och ragga i natt, så då bör man vara blond! Anpassar jag mig efter omgivningens krav...hmmm....gör jag? Tja, jo, men jag lyckas inte särskilt så bra.

Har inte en lika lång resa som tur är, fick AS diagnosen efter ett par turer och sedan kändes det mest skitsamma hur jag definieras av andra i det avséendet. Blir mer problematiskt när man ska ha en medicinsk "relation" kan jag tänka mig. Lucky lucky me.

Lycka till i kväll, have fun