Du behöver självklart inte berätta vilket ditt förnamn är, om du inte vill. Frågan gäller hur vanligt namnet är i Sverige (eller svensktalande Finland om du bor där). Du kan ju ha ett namn som är jättevanligt i t.ex. Ryssland eller USA, men ovanligt i Sverige - rösta då efter svenska förhållanden.

Apropå namn läste jag i dag om en liten kille som fått heta Allexzhander. Hur tänker föräldrarna då!? Han kommer ju att få bokstavera sitt namn hela livet!
"Gud vad vi är häftiga som stavar vår sons namn så cooolt! Dottern skall heta Mhaddellaynë!"
Ännu mer stör jag mig på namn som inte ens stämmer överens med uttalsreglerna. Hur kan Chatarina bli Katarina? Hur kan Cewin bli Kevin? Hur kan Candra bli Sandra?

Kastade just ett getöga (vad är det för jädra uttryck?) på min avatar och kom på att Sarah med H också är ganska larvigt, man säger ju inte Sarahöhh. Men det kanske ligger närmare det hebreiska ursprungsnamnet?

Statistiska centralbyråns namnstatistiska sökfunktion

[EDIT: Mitt tilltalsnamn är ganska vanligt. Det var populärt just då jag föddes, men verkar finnas på en ganska jämn, halvvanlig nivå i alla åldersgrupper. Däremot har jag ett mycket ovanligt förstanamn för svenska förhållanden, men det är vanligt i Svenskfinland.]

Mitt förnamn är ganska ovanligt och gammaldags; jag får däremot ofta höra att det är vackert, vilket förstås är kul. Mitt andranamn är däremot jättevanligt.

Min dotter har ett nästan unikt tilltalsnamn (iaf med den stavningen). Det finns bara två i hela Sverige. Visst riskerar namnet att bli felstavat, men det fanns en särskild orsak till stavningen (och det var inte för att det skulle bli unikt).

Men vad är skillnaden mellan "ganska ovanligt" och "mycket ovanligt"? Om det är färre än 100 som har namnet som tilltalsnamn, är det "mycket ovanligt" då?

Sarah är ok med den stavningen i anglosaxiska länder, där brukar bibliska namn stavas så (Hannah, Deborah, Leah). Men för svenskar tycker jag det känns "vi-härmar-allt-amerikanskt". Dessutom så tycks många tro att Nora också måste stavas Norah, trots att det inte alls är hebreiskt.

Alien skrev:Men vad är skillnaden mellan "ganska ovanligt" och "mycket ovanligt"? Om det är färre än 100 som har namnet som tilltalsnamn, är det "mycket ovanligt" då?

Hmm, det har jag inget bra svar på. Men dina urvalskriterier var ju bra.

Jag heter Aahndhäähczhhhhhh.

Pemer skrev:Jag heter Aahndhäähczhhhhhh.

Mina ögon!

Förut fanns det någon jeppe i Stockholmskatalogen som hette Öözten Öööztwåldt. Är man inte känd för något annat så kan man ju alltid fixa platsen sist i telefonkatalogen...

Sedan har vi ju stackaren vars föräldrar ville döpa honom till Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116

Uttalat Albin.

Jag har bara en bok med dopnamnsstatistik och den är från 1888. Men om den är representativ även idag, så bärs det vanligaste mansnamnet (Karl) av 9 % av männen och det vanligaste kvinnonamnet (Maria) av 6 % av kvinnorna. Det tionde vanligaste namnet innehades av 2 % av männen (Erik) och 2 % av kvinnorna (Katarina).

Norrman, Norrman & Senell. 1888. Förteckning öfver svenska dopnamn. P. A. Norstedt & Söner, Stockholm.

Kahlokatt skrev:Apropå namn läste jag i dag om en liten kille som fått heta Allexzhander.

Mycket märkligt.

" [ett långt stycke som handlade om ett specifikt förnamn] "

Källa: Wikipedia


Admin
Redigerade bort enligt ovan.

Enligt SCB:s namnstatistik är de vanligaste tilltalsnamnen för män:
Lars, Karl/Carl, Anders, Mikael/Michael och Johan

Och de vanligaste tilltalsnamnen för kvinnor är:
Anna, Eva, Maria, Karin/Carin och K(j)erstin

Gällande Christer vet jag inte, men jag har träffat många som stavar som jag


Heter egentligen Christär


Mvh
Christär

Mitt förnamn är mycket ovanligt som efternamn (men det förekommer, så mycket ovanligt != 0).

Både vanligt förnamn och efternamn. Det finns säkert över 1000 stycken som heter samma sak som jag.

Kahlokatt skrev:Sedan har vi ju stackaren vars föräldrar ville döpa honom till Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116

Uttalat Albin.

Ahh... Nu förstår jag. Det femte c:et är stumt.

Lakrits skrev:

Kahlokatt skrev:Sedan har vi ju stackaren vars föräldrar ville döpa honom till Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116

Uttalat Albin.

Ahh... Nu förstår jag. Det femte c:et är stumt.

Hee hee

Jag har ett jättevanligt, trist efternamn. Har funderat lite på att ta släktnamnet Schön (mig veterligen inte tyskt, utan en vanlig soldatsläkt). Vore ju mer spännande om man kunde hävda att man härstammar från någon österrikisk kejsarinna eller så...

Kahlokatt skrev:(...) Har funderat lite på att ta släktnamnet Schön (...). Vore ju mer spännande om man kunde hävda att man härstammar från någon österrikisk kejsarinna eller så...

Habsburgarna hade ett "sommarslott" som heter Schönbrunn.

Jag delar efternamn med 221 personer i Sverige.

Kahlokatt skrev:Sedan har vi ju stackaren vars föräldrar ville döpa honom till Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116

Uttalat Albin.

Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116.

Så får inte lille Albin stava sitt namn. Kammarrätten i Göteborg fann inget stöd i lagen för att döpa människor i sådan anda. Den vida kända halländska namnstriden började med att länsrätten i Halland utdömde ett vite mot föräldrarna på 5000 kronor för att inget förnamn alls registrerats på gossebarnet, trots att han hunnit bli fem år. Då skickade föräldrarna in stavningen med 43 tecken. Namnförslaget bör ses i patafysisk anda, skrev föräldrarna i sin inlaga. Men kammarrätten kunde inte se patafysiskt på stavningen. Patafysik är de inbillade lösningarnas vetenskap, uppfunnen av absurdisten Alfred Jarry som annars är mest känd som författare till teaterstycket "Kung Ubu".

Då tänker jag ta ett namn som enbart existerar i sinnevärlden, samt ett andranamn som bara kan uttalas av stumma och ett efternamn som låter som ljudet av en hand som klappar.
Jolifanto bambla o falli bambla.

Ovanligt på vilket sätt skulle jag vilja säga. Man kan ju ha ett förnamn som är ovanligt i ens åldersgrupp/generation, t ex. De flesta som heter som jag är tjugo år äldre än jag är.

Under hela min skolgång fanns det minst en till i min klass (som mest tre) och minst ytterligare 3 i samma årskull som hade samma förnamn som jag. Mitt efternamn är också ett av Sveriges vanligaste.

Jag har dock aldrig träffat på någon som varit mer än 2 år yngre än jag som har samma förnamn, så jag misstänker att det blev omodernt.

För min bror är det raka motsatsen. Han har aldrig träffat på någon som har samma förnamn som honom, och idag finns det bara 327 stycken i Sverige som har hans namn som tilltalsnamn.

Något alternativ kan jag dock inte kryssa i, eftersom mitt förnamn är vanligt, ganska vanligt eller ovanligt beroende på vilken årsgrupp man pratar om. Idag tycks t.ex ingen döpa sina barn till det jag heter.