Bror Duktig skrev:EDIT: Tandläkaren sade att hon ALDRIG hade sett någon bita sig inuti munnen, och förstod inte varför man skulle göra något så dumt mot sig själv. Borde inte tandläkarna ha sett detta? Eller är det så überovanligt?

Jag biter på insidan av kinderna, men inte jättemycket. Inte som med mina stackars sönderpillade överarmar, där varenda liten plita eller talg-vad det nu är åker bort, så jag ser helt spetälsk ut för att såret som blir blir fulare än plitan eller det jag inbillade mig var en plita var.

Och så håller jag verkligen med om att om det t o m finns ett namn på eländet så borde vårdfolk känna till det.

alfapetsmamma skrev:

Bror Duktig skrev:EDIT: Tandläkaren sade att hon ALDRIG hade sett någon bita sig inuti munnen, och förstod inte varför man skulle göra något så dumt mot sig själv. Borde inte tandläkarna ha sett detta? Eller är det så überovanligt?

Jag biter på insidan av kinderna, men inte jättemycket. Inte som med mina stackars sönderpillade överarmar, där varenda liten plita eller talg-vad det nu är åker bort, så jag ser helt spetälsk ut för att såret som blir blir fulare än plitan eller det jag inbillade mig var en plita var.

Och så håller jag verkligen med om att om det t o m finns ett namn på eländet så borde vårdfolk känna till det.

Jag pillar också sönder alla plitor och sår. Drar upp skorporna om och om igen.

Förr kunde jag bita mig på huden på fingrarna, men det gör jag sällan nu, och naglarna har jag aldrig bitit mycket på (inte så att de ens bits ned).

Jag ser det som något uttryck för att "pilla" med något hela tiden, korsat med stim-grej eftersom det lugnar. För mig är det kopplat till det som gör mig till aspergare/NPF-are, inte som en separat störning i grunden.

Jag har försökt föra över sådant som förstör utseendet kraftigt, till att bita ännu mer inne i munnen.

Vidare, jag frågade om PTSD hos min psykolog, men hon halvskrattade och sade att utlösande händelsen kan man inte få PTSD av. Specialistsidan som jag fick tips av från någon här, sade att det kan man visst det. Det är inget konstigt med det, och kan vara precis en typisk sådan händelse som utlöser. Jag har nog skrivit om detta här innan, så ni behöver inte svara eller tipsa om PTSD, jag ska träffa en ny psykolog på måndag, kommer att skriva upp allt.

Jag har noll förtroende för vanliga vården. Man får nog hitta en privat specialist som verkligen brinner för det den håller på med, och är privat för att få utöva det den tror på, och inte privat för att tjäna pengar. Svårt att bedöma när man letar (och så blir det ofta dyrt...).

Som tur är, har mitt PTSD mer eller mindre läkt ut av sig självt, har inte så stora problem.

Men sedan är det dessa "smådiagnoser" som man blir skrattad åt bara, som om man är hypokondriker. Men för f*n titta i min mun, se på småskorpor, fråga mina närmaste om utseendeproblem.

Fast tvångsgrejer och fixeringar går de ju med på att jag har, men det "tillhör ju AS-diagnosen"...

Bror Duktig, om du vill ha hjälp med PTSD skulle jag skriva direkt till ett ställe som håller på med det, och strunta i pajsarna på golvnivå. Jag hade berättat om mycket jag varit med om, men ALDRIG har någon andats om PTSD förrän jag träffade nån som själv har det och sa att jag har det. När jag väl kom till proffs var jag ett solklart fall... Det säger lite tycker jag.

Jag vet att du sa att du inte behövde tips, men jag kunde inte låta bli...

Och visst är stimsen/ticsen/tvången ett npf-drag. Det bara stör mig att jag har nåt som heter nånting och aldrig fått det uppmärksammat eller erbjudits hjälp. Om det t ex är så att plockandet hjälps av högre serotoninhalter kunde jag faktiskt tänka mig en låååågdos SSRI ett tag, för att se om det faktiskt hjälper. Kanske man kunde bryta ovanan då, och så klara att inte återfalla om man sen slutade med medzen (vill inte gå på nåt hela livet, om det inte handlar om nåt livshotande).

@alfapetsmamma, jag tror inte att jag har tillräckligt svåra problem kvar med PTSD för att själv orka hålla på med det (leta terapeut, åka flera mil för att träffa den regelbundet).

Och för de andra sakerna har jag inte ork/energi att leta någon vårdavtalsansluten, så jag testar med en ny gratisvariant på öppenpsyk. Jag har redan sagt till min läkare att jag fungerar annorlunda och att det KRÄVS att en terapeut kan AS och/eller är mycket duktig på att läsa individer och agera därefter.

Jag har inga större förhoppningar, men ger det en chans.

En helt privat ej vårdavtalsansluten terapeut skulle jag inte ha råd med.

Hur skulle det vara att testa EFT (energiknackning)? Det kan man göra själv, även om det är bra att lära sig av nån som kan (om man inte är bra på att läsa instruktioner). Har sett otroligt övertygande videos på nätet, där krigsveteraner fått fantastiska resultat av "bara" det.

Brattberg skriver om det i Att acceptera det oacceptabla.

alfapetsmamma skrev:Hur skulle det vara att testa EFT (energiknackning)? Det kan man göra själv, även om det är bra att lära sig av nån som kan (om man inte är bra på att läsa instruktioner). Har sett otroligt övertygande videos på nätet, där krigsveteraner fått fantastiska resultat av "bara" det.

Brattberg skriver om det i Att acceptera det oacceptabla.

Aldrig hört talas om, men kan ju googla på vad det är. Det låter lite misstänkt dock. (Tänker på bioresonans och konstiga saker jag hört om, som inte var så seriösa.)

Bror Duktig skrev:

alfapetsmamma skrev:Hur skulle det vara att testa EFT (energiknackning)? Det kan man göra själv, även om det är bra att lära sig av nån som kan (om man inte är bra på att läsa instruktioner). Har sett otroligt övertygande videos på nätet, där krigsveteraner fått fantastiska resultat av "bara" det.

Brattberg skriver om det i Att acceptera det oacceptabla.

Aldrig hört talas om, men kan ju googla på vad det är. Det låter lite misstänkt dock. (Tänker på bioresonans och konstiga saker jag hört om, som inte var så seriösa.)

Det är inte det. Det funkar enligt samma principer som akupunktur och annat som har med energier att göra. Dvs, "tror" man inte på t ex akupunktur heller så är det förstås flummigt.

Min EMDR-terapeut gör EFT med mig, och hon finns på ett stort välkänt sjukhus..

Och Brattberg är läkare och extremt kunnig på området, förutom att hon har AS själv.

Jag hittade en "manual" om det, ska kolla i den lite mer.

Det finns risk att det inte fungerar på mig, för det gör inte akupunktur eller akupressur.

Bror Duktig skrev:Det finns risk att det inte fungerar på mig, för det gör inte akupunktur eller akupressur.

Oj då. Funkar inte?? Nog för att jag visste att det är olika effektivt, men att det kunde inte funka alls visste jag inte. Vad trist.

alfapetsmamma skrev:

Bror Duktig skrev:Det finns risk att det inte fungerar på mig, för det gör inte akupunktur eller akupressur.

Oj då. Funkar inte?? Nog för att jag visste att det är olika effektivt, men att det kunde inte funka alls visste jag inte. Vad trist.

Jag har inte testat massor, just eftersom det inte fungerade.

Det har varit mot sådant som huvudvärk, ryggvärk, hård mage.

Sedan har jag testat lite saker själv efter tips, men det fungerade inte heller (akupressur på egen hand, bokstavligen förresten ). Och någon akupressurpunkt som skulle få näsan att inte vara täppt, men det fungerade inte heller.

Däremot kan jag sticka nålar i mig själv (ej djupt) på vissa ställen, och som utlöser endorfiner. Vissa punkter bak högt upp på rumpan/korsryggen. Samma fast ännu bättre effekt om någon trycker hårt med en rotborste eller kör ett sådant där pigghjul (sytillbehör) på vissa ställen där bak Jag känner mig alldeles drogad av det. Och det känns fortfarande lika bra när jag börjar bli röd och få skavsår av borsten.

Men spikmatta fungerar inte alls för detta. Jag trodde att det skulle fungera, men nej.

Bror Duktig skrev:Samma fast ännu bättre effekt om någon trycker hårt med en rotborste eller kör ett sådant där pigghjul (sytillbehör) på vissa ställen där bak.

Tack för tipset!

alfapetsmamma skrev:

Bror Duktig skrev:Samma fast ännu bättre effekt om någon trycker hårt med en rotborste eller kör ett sådant där pigghjul (sytillbehör) på vissa ställen där bak.

Tack för tipset!

^_^

Det där med pigghjulet har verkligen fastnat i huvudet. Nästa gång jag går till Ohlssons tyger eller annat sånt ställe jag ändå går till ofta så!

alfapetsmamma skrev:Det där med pigghjulet har verkligen fastnat i huvudet. Nästa gång jag går till Ohlssons tyger eller annat sånt ställe jag ändå går till ofta så!

Jag köpte min på en loppis. Det finns nästan alltid sådana där, eftersom de nog inte används ofta längre.

Oj, höll på att missa den här tråden!

Truly skrev:

Inger skrev:En del av sakerna du radar upp är typiskt autistiska "stimming" (self-stimulatory behavior) för att antingen stimulera eller lugna ner sitt under- eller överreaktiva nervsystem, bli av med överskottsenergi eller trösta sig själv. Här är några exempel på stims:

http://www.creative-minds.info/index_files/Stimming.htm

Jag kollade in din sida Inger och läste om olika stims. Nu undrar jag lite över att bita av sitt eget skinn. Är det ett "typiskt" stim inom AST?

Jag är ingen expert på stimming men av berättelser från olika forum att döma så verkar sånt här vara hyfsat vanligt bland personer med AS och ADHD. Om det är vanligare hos NPF:are eller om vi bara är mer öppenhjärtliga om det vet jag inte.

Eller är det den egna diagnosen "Dermatophagia" som gäller i dessa fall?

http://en.wikipedia.org/wiki/Dermatophagia

Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Enskilda beteenden kan ju få egna diagnoser (t ex trichotillomani, att dra ut hårstrån på sig själv) och ändå vara en sorts stims. T o m proffsen är osäkra på i vilken kategori sådana här beteenden bör räknas till och gränserna mellan stims, tics och tvång verkar ganska flytande.

Just den här diagnosen har jag aldrig hört talas om förut men den stämmer precis på mig! Jag har alltid pillat eller bitit på huden runt naglarna och har extremt svårt att hålla tassarna borta från sårskorpor o dyl. Dels är det för att jag har rastlösa fingrar, dels för att jag har lite OCD-drag och inte kan låta bli att dras till allt som sticker ut.

Sedan har noterat ett kuriöst samband mellan att vara 'trög i magen' och att vilja bita precis på sidan om naglarna - vilket får mig att undra om det kan vara ett instinktivt sätt att stimulera meridianerna som ju slutar precis där. Eller om det bara är att man får svårare att vara helt avslappnad när magen är i olag och därmed blir mer benägen att bita på saker som sticker ut, som t ex de där nagelbandsändarna som slutar precis där.

Det är svårt att sluta med eftersom allt pillande och bitande i sin tur ofta ger fler irriterande hudflikar som sticker upp och som man behöver dra eller bita i för att bli av med - vilket i sin tur skapar nya. Jag har börjat lösa problemet med en kombination av nagelklippare och grov nagelfil som jag filar huden slät med.

När jag var liten bet jag på naglarna av rastlöshet men slutade i tonåren.

Dermatofagi på svenska.

Grekiska. Betyder väl "hudätning".

Äter dock inte upp hudflagorna.

Kanske termen är myntad av lika eminenta experter som de som har fastställt att aspergare aldrig kan mentalisera, alltid behöver fasta rutiner osv.?

Inger skrev:
Sedan har noterat ett kuriöst samband mellan att vara 'trög i magen' och att vilja bita precis på sidan om naglarna - vilket får mig att undra om det kan vara ett instinktivt sätt att stimulera meridianerna som ju slutar precis där. Eller om det bara är att man får svårare att vara helt avslappnad när magen är i olag och därmed blir mer benägen att bita på saker som sticker ut, som t ex de där nagelbandsändarna som slutar precis där.

Wow, vilket spännande samband! (Obs, jag är inte ironisk.)

Jag har nog lindrig AS, och har ingen utvecklingsstörning som en del har.
Har lätt att ta in saker ( ibland ) , har rätt bra ordförråd då jag tyckte om frågesport-program då jag var yngre. Som barn och i ungdomen var jag väldigt blyg och tillbakadragen, och kände att skolan var skrämmande delvis. I gymnasiet "mognade" jag , eller kom ikapp och kunde ta in både ämnena jag studerade lättare och vara lite mera social typ.


Mvh
Christer

alfapetsmamma skrev:

Bror Duktig skrev:EDIT: Tandläkaren sade att hon ALDRIG hade sett någon bita sig inuti munnen, och förstod inte varför man skulle göra något så dumt mot sig själv. Borde inte tandläkarna ha sett detta? Eller är det så überovanligt?

Jag biter på insidan av kinderna, men inte jättemycket. Inte som med mina stackars sönderpillade överarmar, där varenda liten plita eller talg-vad det nu är åker bort, så jag ser helt spetälsk ut för att såret som blir blir fulare än plitan eller det jag inbillade mig var en plita var.

Och så håller jag verkligen med om att om det t o m finns ett namn på eländet så borde vårdfolk känna till det.

Jösses, trodde inte någon annan haft / har dessa "konstigheter" för sig ... har inte ens själv förstått att det kanske kan ha något samband med min problematik.
Jo, det har jag väl faktiskt ändå alltmer, nu på senare år, börjat inse, för vilka "normala" blir helt "låsta" under lång tid med detta pillande, klämmande på t.ex. pormaskar och små plitor på armar, bröst, ben och ansikte ... det är ju nästan stört omöjligt att ta sig ur om man dessutom har "hamnat" där för att man känner sig stressad.

Jag har inte "tillgång" till mitt episodiska minne, men när jag läser den här tråden ( ja, just det här med "pillandet" alltså ) så ringer det ändå någon klocka i bakhuvudet ... jag tror att jag på högstadiet faktiskt t.o.m. blev "pikad" för att jag satt och klämde på armarna och fick en massa ärr av det och då var det nog under t.ex. grupparbeten där jag faktiskt kan förstå om jag kännt mig jäkligt stressad.

Tja, det här sker ju ändå även idag, så jag känner igen mig gör jag !

Nu är jag för trött för att skriva mer här, men PTSD som "är uppe på tapeten" här kan man väl bara säga att jag har eller "tyvärr" inte, eftersom det verkar ha gått ett snäpp vidare ... "ständig PTSD" blir ju liksom inte PTSD längre om man ska snurra till det ... och det ska ju Bali

Tack för tråden och jag hoppas att jag orkar återkomma när jag ev. kan hitta just den där orken ... går t.ex. själv hos en psykolog med EMDR - kompentens.

/ Bali

Inger skrev:Just den här diagnosen har jag aldrig hört talas om förut men den stämmer precis på mig! Jag har alltid pillat eller bitit på huden runt naglarna och har extremt svårt att hålla tassarna borta från sårskorpor o dyl. Dels är det för att jag har rastlösa fingrar, dels för att jag har lite OCD-drag och inte kan låta bli att dras till allt som sticker ut.

Samma här. Blir jämt att man drar bort för mycket och så börjar det göra ont och man får sår.

Fast det känns alltid som att bara man drar bort den här sista fliken så blir allt perfekt och slätt sen då man fått bort alla överflödiga flikar.

Bali skrev: "ständig PTSD" blir ju liksom inte PTSD längre om man ska snurra till det ...

/ Bali

Varför inte? Eller, hur menar du? Visst kan den vara långvarig eller "kronisk"? Om den är tidigt grundad och obehandlad/obearbetad? Som min, tänker jag..