"Sluta spela dum, du fattar ju vad jag menar."
"Titta på mig när jag pratar med dig."
"Du är ju sjuk i huvudet."
"Därför att det bara är så."
"Sluta säga "VA" hela tiden."

Hehe, nu börjar jag ana varför morsan sa sådär...

I förrgår ramlade jag in på det här forumet av en slump och jag satt en stund och fnissade åt en del roliga inlägg.
Det tog ett tag innan jag insåg hur väl saker ni berättar om också stämde in på mig och mina problem. Efter det satt jag över ett dygn i sträck och läste på och nu känner jag mig verkligen helt övertygad om att jag har en mildare form av AS

Det vore kul att få någon slags respons, så jag kan berätta lite om mig själv i korta drag. Jag är förresten en grabb på 23 år.

Om jag tittar tillbaka på mig själv så finns det så väldigt många tecken på att jag "inte är som andra". Jag har alltid vart lite av en ensamvarg och när när jag väl är i andra människors sälskap så lyckas jag alltid smita/dra mig undan lite grand.
Jag har det också väldigt svårt socialt och vet inte riktigt hur man håller igång en spontan konversation. Att typ skicka wall posts på facebook med någon som fattar sjuk humor passar mig. =)
Därför kan samtal med en annan person ge mig sån hemsk ångest och jag blir så grymt utmattad ibland.
Ångesten och osäkerheten försöker jag dölja både för mig själv och andra och jag gör det nog väldigt, väldigt bra. Folk har ibland t.o.m. sagt att jag uppfattas som självsäker och tuff men lite tyst bara.
Det är faktiskt vansinnigt vad bra jag ändå anpassar mig till min omgivning och tyvärr har det gjort min ångest och mina känslor så sekundärt att jag knappt står ut med att leva längre. Jag uppfattar verkligen mina uttryck och känslospel som påklistrade

När jag var säg 10 år och mindre så missförstod jag väldigt ofta mina klasskamraters avsikter och använde ofta våld, vilket jag i mellanstadiet helt la av med. Jag började lära mig det sociala spelet.
Jag är har känt mig apatisk/likgiltig så länge jag kan minnas men har i princip bara blundat för det. Jag saknar helt eller delvis empati, men där emot inte sunt förnuft, artighet och hyfs, vilket antagligen beror på en ovanligt sträng och hård uppväxt.
Ända sen jag var liten har jag dagdrömt, "försvunnit in i min egen värld" och liksom konverserat med mig själv i tankarna.
Jag kan vara lite av en besserwisser och nördar ofta in på mina egna intressen. Datorn är t.ex. en favorit och jag har samlat på alla möjliga saker saker.

Det finns nog många flera saker med mig som jag tror kan stämma in på AS och det skulle inte förvånamig om jag har missat det viktigaste eller mest uppenbara. =D

Kan lägga till otroliga svårigheter med myndigheter och auktoriteter. Jag har t.ex. inte klarat att deklarera på flera år.
Haha, jag kan inte ens gå till biblioteket längre för att jag har en skuld där...

Små egenheter jag kom på att jag har
Jag trycker över vänster öga när jag behöver koncentrera mig eller är stressad.
Jag står ofta med ytterkanten av fötterna på marken (hehe, lite som om jag balanserade på en boll) Jag måste också ha låga strumpor eftersom det gör riktigt ont mot benen annars. Jag har alltid bitit på insidan av kinderna.
Min handstil är också hemskt dålig (dysgrafi?).


Ursäkta om jag bara staplar fakta på fakta... Blir väl grymt råkigt för er att läsa.

Jag skulle hur som helst vara väldigt glad om jag kunde få till en utredning.

Låter som en klockren aspie.

Testat dig själv? http://www.rdos.net/Aspie-quiz

Hej ridird och varmt välkommen till forumet !

Jag känner igen mig massor i det du berättade om att vara "ensamvarg" och om att dra sig undan lite grann när jag hamnar i stora sällskap, stora folksamlingar.

Savanten Svante skrev::)

Låter som en klockren aspie.

Testat dig själv? http://www.rdos.net/Aspie-quiz

=) Skönt att få en bekräftelse på att jag inte är inne på fel spår.
Det känns faktisk som en riktig lättnad. Dumt bara att det inte ingick någon riktigt användbar aspie-egenskap. =P Jag är dock övertygad om att jag har ett ganska högt IQ i.o.m. resultatet på vissa delar av högskoleprovet och mönstringen.


Tack! Jag gjorde testet igår och fick resultatet "mycket hög sannolikhet"

Jag börjar förstå mer och mer om mig själv och kan därför börja skilja på vad som är vad jag uppfattar som andras förväntningar och vad som faktiskt är mina egna tankar. (Var det där begripligt?)
Knasigt hur jag har kunnat lura mig själv så...

geocache skrev:Hej ridird och varmt välkommen till forumet !

Jag känner igen mig massor i det du berättade om att vara "ensamvarg" och om att dra sig undan lite grann när jag hamnar i stora sällskap, stora folksamlingar.

Tack tack! Jo, det verkar ju nästan vara några av grundkriterierna för att passa in. Jag avskyr julen och födelsedagar och allt trams med julklappar kan vara så otroligt påfrestande.

välkommen in i värmen!

nu slipper du må dåligt över att du drar dig undan eller känner dig annorlunda. "normal" är nu din värsta fiende och fokus ligger på att du ska må bra istället!

att vara aspie är att vara sig själv.

( ooh hittade min nya signatur )

ridird skrev:Jag börjar förstå mer och mer om mig själv och kan därför börja skilja på vad som är vad jag uppfattar som andras förväntningar och vad som faktiskt är mina egna tankar. (Var det där begripligt?)

Hur begripligt som helst!

outzaidur skrev:välkommen in i värmen!

nu slipper du må dåligt över att du drar dig undan eller känner dig annorlunda. "normal" är nu din värsta fiende och fokus ligger på att du ska må bra istället!

att vara aspie är att vara sig själv.

( ooh hittade min nya signatur )

Det har vart en väldigt intressant dag och jag måste säga att jag för var endaste timme har lärt mig mer om mig själv än vad jag gjort under hela mitt liv.
Jag har känt ett inre lugn som jag helt glömt bort eller ens visste fanns.
Men negativ sak som jag väldigt snabbt upptäckte när jag gick ut en stund var att höga oljud från t.ex. bussar blev smått outhärdliga eftersom jag inte var på helspänn/beredd som innan. Även plötsliga ljud och knäppningar från grannar har vart mer påtagliga.


Tack för era svar. Nu kommer jag kunna presentera mina problem för en läkare och med ett helt annat självförtroende.

FY FAN VAD RÄDD JAG BLEV!! NU KOM DET NÅ REKLAM I BREVLÅDAN. SMALL TILL SOM ETT PISTOLSKOTT I SKALLEN.

Hej och välkommen! Visst är det härligt när man får en förklaring?

Inger skrev:Hej och välkommen! Visst är det härligt när man får en förklaring?

=)
Det är faktiskt helt fantastiskt. Jag har plötsligt fått ett ganska behagligt liv.

Jag är dock väldig förvånad över hur snabbt "spärren" (som annars jämt var påslagen, även när jag var själv) har släppt.
Nu är det lättare att prata och jag kan släppa ut det jag vill säga utan att det ska filtreras genom det NT-vänliga filtret (uppfann jag precis ett nytt begrepp?) i hjärnan och analyseras ifrån alla vinklar och håll tills det man vill få fram inte ens är aktuellt att säga längre.

Välkommen hit!

Om du inte gjort det så läs gärna i tråden "Du vet att du är en aspie när du". Där får du massor av fakta serverat på ett lättuggat och ofta hemskt roligt sätt (iaf tycker jag det).

Så kan du göra små (eller varför inte stora... ) listor om dig själv, att förbereda dig inför läkarbesök med. Många läkare har nämligen föreställningar om att man måste vara si och så för att kvala in för AS, en bild som många av oss inte stämmer in på.

Sen kan det förstås vara så att du har en bra kontakt med läkare redan och allt går lätt som en plätt. Men om nu inte, så kan det vara bra att ha tänkt på vad det är man tror gör att man skulle kvala in för en npf-diagnos.

alfapetsmamma skrev:Välkommen hit!

Om du inte gjort det så läs gärna i tråden "Du vet att du är en aspie när du". Där får du massor av fakta serverat på ett lättuggat och ofta hemskt roligt sätt (iaf tycker jag det).

Så kan du göra små (eller varför inte stora... ) listor om dig själv, att förbereda dig inför läkarbesök med. Många läkare har nämligen föreställningar om att man måste vara si och så för att kvala in för AS, en bild som många av oss inte stämmer in på.

Sen kan det förstås vara så att du har en bra kontakt med läkare redan och allt går lätt som en plätt. Men om nu inte, så kan det vara bra att ha tänkt på vad det är man tror gör att man skulle kvala in för en npf-diagnos.

Hahaha! Ja, jag har för mig att det var genom den tråden som jag upptäckte mina likheter. Det gick liksom snabbt från skratt till riktigt allvar. Men 2 minuter senare skrattade jag bara ännu mer åt det =D

Ja jag har förstått att det kan vara bra med en lista och en del förberedelser. Fast hur svårt kan det bli att övertyga en läkare?
Jag har iofs en tendens att bli helt tom tom på exempel plockade ur minnet i en sån situation.

Har tyvärr ingen regelbunden kontakt med läkare så jag kommer nog bli tvungen att utgå från scratch där.
Jag har ett par inläggningar att referera till men då var jag ju utifrån sett helt frisk fick jag höra av flera andra. Jag spelar/spelade alltså NT väldigt bra. Det som jag t.ex. nu har förstått är konstanta ångestattacker syns inte på mig utifrån.

Jag hoppas dom exempel jag har nämnt här i tråden ska vara (mer än) tillräckligt. Annars tycker jag det är det ett allvarligt fel på sjukvården. Om det inte finns någon annan VÄLDIGT nära diagnos jag har missat. =)

tack mamsen!