Hej allihop! Jag är en 15-årig tjej som har Aspergers syndrom.
Diagnosen fick jag i november 2009.
Mina största intressen är djur, fotografering, att läsa, att skriva och språk.
Jag är en inåtvänd, tyst och tillbakadragen person, är en så kallad ensamvarg.
I skolan får jag mycket extra stöd av lärarna eftersom jag har gott om särskilda behov. Jag bytte skola ganska nyss, och trivs i min nya skola där alla mina lärare vet om att jag har en diagnos.
Lärarna i min förra skola gjorde narr av mig, men mina nya lärare är väldigt snälla mot mig. Jag går i en vanlig klass, och de andra eleverna tycker nog att jag är helknäpp.
Min ena lärare fixade en dator åt mig, eftersom hon ville att jag skulle kunna kommunicera med henne på något sätt.
I skolan sitter jag ofta gömd i ett hörn och stirrar på väggen, och ofta kommer lärare fram till mig för att se hur jag mår.
Jag är överkänslig mot ljud, beröring, smak och lukt.
Jag vågar inte att testa nya saker.
Mina föräldrar tvingar mig att ha kontaktperson, eftersom jag vägrar att vara i närheten av andra människor och drar mig undan den sociala gemenskapen.
De flesta människor som vet att jag har en diagnos, särbehandlar mig. De bemöter mig på ett nedlåtande sätt.

Jag hoppas att jag är välkommen här inne ...

Du är så välkommen, Withdrawn.

Här kommer du i alla fall inte bli behandlad nedlåtande - jag och väldigt många med mig vet hur det känns att vara där du befinner dig just nu, och det finns vad jag förstår en hel del yngre medlemmar här också.

Återigen, välkommen.

Withdrawn skrev:De flesta människor som vet att jag har en diagnos, särbehandlar mig. De bemöter mig på ett nedlåtande sätt.

Jag hoppas att jag är välkommen här inne ...

välkommen!
Här finns det många särbehandlade...

Och många som blivit behandlade som sär!

Välkommen skall du vara!

Välkommen hit! Jag var ständigt mobbad i skolan men jag saknade stöd. Fick ingen diagnos heller förrän i år, är 36 nu. Så du har goda förutsättningar att klara dig mycket bättre än vad jag gjort. Nu först ska jag få stöd!

Tack så mycket för det vänliga bemötandet!

Jättevälkommen!

Extra kul med en ungdom här inne, tycker jag som har barn (okej, hon är inget barn, men hon är mitt barn) i din ålder, som tyvärr är diagnosförnekare.

Hoppas du ska hitta nåt av värde här!

Klart att du är välkommen!

Kul med flera runt min ålder

Ja skolor jobbar enormt dåligt

Jepp, instämmer med föregående kör, välkommen
Jag vill påstå att saker är väldigt olika på en del ställen, när jag var liten så bodde jag i en liten stad som hette Mariefred, 2500 innevånare på vintern och ca 5000 på sommaren.
Där blandades alla, jag tror det var bra, det var enögda, sådana som inte kunde gå, utvecklingsstörda och så min kompis Anna-Karin som hade två fingrar på ena handen.
Nu såg iofs inte vi det som ett handikapp riktigt, hon var sådan och kunde plocka upp godisbitar ut tablettaskarna som vi brukade få av våra föräldrar från den lokala butiken utan att ha sönder tabelttasken.
Det hade blivit ett samlande på de där tablettaskarna så man åkte hem till henne om man var ute och då ville hon ha lite godis för besväret och så brukade hon följa med ut o leka eller så gick man in till henne.