Regeringsrättsdom om LVU (NPF-anknytning)
57 inlägg
• Sida 3 av 3 • 1, 2, 3
A skrev:Det finns alltid en baksida. I det här fallet - även om dessa domar är bra för det blir inte lika lätt godtyckligt vad som kan motivera omhändertagande enl LVU - så kommer det att bli mycket svårare att hjälpa vissa barn och ungdomar med svåra beteenden pga sina funktionshinder.
Ja, i princip. I praktiken blir det förstås avhängigt av om det finns någon bra LVU-vård för (t.ex.) NPF:are och hur populär den är att LVU:a till. Hälsan tiger still, men om inte annat så av den orsaken kan inte jag erinra mig ha hört talas om någon.
Någon som har?
Försök att bringa ordning i röran
Jag tycker några här i tråden närmar sig kärnan av ämnet, men missar målet.
Efter att ha läst domen, funderat över den och diskuterat den med andra vill jag delge er mina slutsatser.
Själva domtexten kan vara klurig att förstå eftersom meningarna är långa men ändå logiskt sammanhängande, samt skrivna på juridikens knastriga språk.
Men jag ska ändå försöka klargöra vad domen innebär, och citat från domen är kursiverade. Bered er nu på en textmassa:
Egentligen är det främst underlaget för det aktuella beslutet av tvångsvård, fattat av Socialnämnd Östra i Örebro, som döms ut.
De har helt enkelt angivit felaktiga grunder och hävdat att flickans ADHD och autistiska spektrumstörning legat till grund för hennes beteende, för att motivera sitt beslut att åberopa LVU.
Helt fel, anser jag, som starkt gillar hur Regeringsrätten knäpper både Kammarrätten, Länsrätten och Socialnämnden Östra på näsan.
LVU är tänkt som en nödlösning för allvarliga fall som föregås av ett så kallat "socialt nedbrytande beteende".
Med ett "socialt nedbrytande beteende" avses bland annat:
"att den unge beter sig på ett sätt som avviker från samhällets grundläggande normer ... [t.ex. om] den unge begår något eller några enstaka brott utan att man för den skull kan tala om brottslig verksamhet, [om] den unge vistas - annat än tillfälligt - i en s.k. knarkarkvart eller någon annan missbruksmiljö eller att den unge prostituerar sig eller uppträder på en sexklubb."
- men termen kan avse även andra situationer och Regeringsrätten citerar en annan dom där en pojke "hotat och slagit kamrater och anhöriga samt använt kniv. Utöver våld hade han gjort sig skyldig till annat brottsligt handlande (bl.a. stöld och olaga hot) samt missbrukat narkotika och han hade en tydlig dragning till asociala och destruktiva miljöer.".
Det är alltså INTE OK att omhänderta en ungdom genom att hänvisa till att hon har en psykisk störning av något slag:
"En psykisk störning hos den unge utgör i sig inte grund för vård enligt LVU. När det gäller ungdomar som till följd av en psykisk störning missbrukar, begår brott eller har ett annat socialt nedbrytande beteende kan det dock finnas skäl att ingripa med ett omhändertagande med stöd av lagen."
I Socialnämnden Östras utredning utredning står det tydligt att flickan är utåtagerande, har svårt att styra impulser, svårt att förstå sociala sammanhang osv - vilket inte är förvånande med tanke på hennes NPF.
Regeringsrätten menar att flickans problematiska beteende är ett utslag för hennes neuropsykiatriska störning och p.g.a. det är LVU inte tillämpningsbar:
"Enligt Regeringsrättens mening följer av vad som nu sagts att ett beteende som närmast kan betraktas som symptom på en psykisk störning inte utgör ett sådant socialt nedbrytande beteende som avses i 3 § LVU. I annat fall skulle själva störningen i realiteten tillåtas ligga till grund för ett beslut om LVU vilket, som framgått ovan, inte är avsikten med lagen. För att ett visst beteende ska karakteriseras som ett socialt nedbrytande beteende i LVU:s mening bör krävas att det inte framstår som ett uttryck för den psykiska störningen utan i princip lika väl kan iakttas hos någon utan ett sådant funktionshinder."
"I målet har inte annat framkommit än att det beteende som [flickan] uppvisar i huvudsak är att betrakta som symtom på hennes psykiska funktionshinder."
Alltså, att exempelvis missbruka, begå brott, prostituera sig, misshandla, hota, osv - är inte symtom på en neuropsykiatrisk störning som ADHD eller autistiskt syndrom - det är vad Regeringsrätten säger.
För om så skulle vara fallet, då skulle vem som helst med ADHD eller autism kunna bli omhändertagen enligt LVU. Detta eftersom alla vi som har något eller några av dessa funktionshinder bär på ett "socialt nedbrytande beteende" i och med vår NPF.
Hänger ni med?
Ytterligare en aspekt som jag tycker alla kritiker av domen bör tänka på är att LVU utreddes (SOU 2000:77 s171-173) och en av utredningens slutsatser står med i domen:
"Det råder stor enighet bland företrädare för socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin att LVU inte ska utvidgas till att omfatta även ungdomar med psykiska problem eftersom det skulle kräva en helt annan kompetens och organisation än som idag finns inom socialtjänsten."
Lite svartvitt sagt: vill man att "de här ungdomarna" [Anna Kaldal, NA 2010:05:25, s.4] mer lösryckt borde sättas på institution, då är man mot Regeringsrättens utfall. Men vill man fortsätta hoppas på att barn- och ungdomspsykiatrin ska bli bättre och ge adekvat vård, då är man för Regeringsrättens utfall.
Lämnar öppet för diskussion.
~Geemer
Efter att ha läst domen, funderat över den och diskuterat den med andra vill jag delge er mina slutsatser.
Själva domtexten kan vara klurig att förstå eftersom meningarna är långa men ändå logiskt sammanhängande, samt skrivna på juridikens knastriga språk.
Men jag ska ändå försöka klargöra vad domen innebär, och citat från domen är kursiverade. Bered er nu på en textmassa:
Egentligen är det främst underlaget för det aktuella beslutet av tvångsvård, fattat av Socialnämnd Östra i Örebro, som döms ut.
De har helt enkelt angivit felaktiga grunder och hävdat att flickans ADHD och autistiska spektrumstörning legat till grund för hennes beteende, för att motivera sitt beslut att åberopa LVU.
Helt fel, anser jag, som starkt gillar hur Regeringsrätten knäpper både Kammarrätten, Länsrätten och Socialnämnden Östra på näsan.
LVU är tänkt som en nödlösning för allvarliga fall som föregås av ett så kallat "socialt nedbrytande beteende".
Med ett "socialt nedbrytande beteende" avses bland annat:
"att den unge beter sig på ett sätt som avviker från samhällets grundläggande normer ... [t.ex. om] den unge begår något eller några enstaka brott utan att man för den skull kan tala om brottslig verksamhet, [om] den unge vistas - annat än tillfälligt - i en s.k. knarkarkvart eller någon annan missbruksmiljö eller att den unge prostituerar sig eller uppträder på en sexklubb."
- men termen kan avse även andra situationer och Regeringsrätten citerar en annan dom där en pojke "hotat och slagit kamrater och anhöriga samt använt kniv. Utöver våld hade han gjort sig skyldig till annat brottsligt handlande (bl.a. stöld och olaga hot) samt missbrukat narkotika och han hade en tydlig dragning till asociala och destruktiva miljöer.".
Det är alltså INTE OK att omhänderta en ungdom genom att hänvisa till att hon har en psykisk störning av något slag:
"En psykisk störning hos den unge utgör i sig inte grund för vård enligt LVU. När det gäller ungdomar som till följd av en psykisk störning missbrukar, begår brott eller har ett annat socialt nedbrytande beteende kan det dock finnas skäl att ingripa med ett omhändertagande med stöd av lagen."
I Socialnämnden Östras utredning utredning står det tydligt att flickan är utåtagerande, har svårt att styra impulser, svårt att förstå sociala sammanhang osv - vilket inte är förvånande med tanke på hennes NPF.
Regeringsrätten menar att flickans problematiska beteende är ett utslag för hennes neuropsykiatriska störning och p.g.a. det är LVU inte tillämpningsbar:
"Enligt Regeringsrättens mening följer av vad som nu sagts att ett beteende som närmast kan betraktas som symptom på en psykisk störning inte utgör ett sådant socialt nedbrytande beteende som avses i 3 § LVU. I annat fall skulle själva störningen i realiteten tillåtas ligga till grund för ett beslut om LVU vilket, som framgått ovan, inte är avsikten med lagen. För att ett visst beteende ska karakteriseras som ett socialt nedbrytande beteende i LVU:s mening bör krävas att det inte framstår som ett uttryck för den psykiska störningen utan i princip lika väl kan iakttas hos någon utan ett sådant funktionshinder."
"I målet har inte annat framkommit än att det beteende som [flickan] uppvisar i huvudsak är att betrakta som symtom på hennes psykiska funktionshinder."
Alltså, att exempelvis missbruka, begå brott, prostituera sig, misshandla, hota, osv - är inte symtom på en neuropsykiatrisk störning som ADHD eller autistiskt syndrom - det är vad Regeringsrätten säger.
För om så skulle vara fallet, då skulle vem som helst med ADHD eller autism kunna bli omhändertagen enligt LVU. Detta eftersom alla vi som har något eller några av dessa funktionshinder bär på ett "socialt nedbrytande beteende" i och med vår NPF.
Hänger ni med?
Ytterligare en aspekt som jag tycker alla kritiker av domen bör tänka på är att LVU utreddes (SOU 2000:77 s171-173) och en av utredningens slutsatser står med i domen:
"Det råder stor enighet bland företrädare för socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin att LVU inte ska utvidgas till att omfatta även ungdomar med psykiska problem eftersom det skulle kräva en helt annan kompetens och organisation än som idag finns inom socialtjänsten."
Lite svartvitt sagt: vill man att "de här ungdomarna" [Anna Kaldal, NA 2010:05:25, s.4] mer lösryckt borde sättas på institution, då är man mot Regeringsrättens utfall. Men vill man fortsätta hoppas på att barn- och ungdomspsykiatrin ska bli bättre och ge adekvat vård, då är man för Regeringsrättens utfall.
Lämnar öppet för diskussion.
~Geemer
Rättelse av tidigare inlägg
Eftersom editeringstiden gått ut vill jag rätta mig själv:
Ett "socialt nedbrytande beteende" är ETT av två skäl för att åberopa LVU:
2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk
misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller
något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att
den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa
eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk
av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något
annat socialt nedbrytande beteende.
I det aktuella målet var det alltså 3 § som åberopades, men på min formulering lät det som om det endast var "socialt nedbrytande beteende" som kunde åberopas.
Sorry för missen
Ser att en annan tråd på forumet tangerar det jag skrivit om. Därför vill jag hänvisa till den om någon är tveksam gentemot bruket av "psykisk störning" ovan.
~G
Ett "socialt nedbrytande beteende" är ETT av två skäl för att åberopa LVU:
2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk
misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller
något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att
den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa
eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk
av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något
annat socialt nedbrytande beteende.
I det aktuella målet var det alltså 3 § som åberopades, men på min formulering lät det som om det endast var "socialt nedbrytande beteende" som kunde åberopas.
Sorry för missen
Ser att en annan tråd på forumet tangerar det jag skrivit om. Därför vill jag hänvisa till den om någon är tveksam gentemot bruket av "psykisk störning" ovan.
~G
Jag vet inte vilka som har missat målet, det är väl egentligen bara jag som har skrivit, dock mest i helt andra trådar, om vad domen innebär. Och då noterat just den aspekt du framhåller - att LVU inte över huvud taget är menad att kunna "dömas ut" på ungdomar enbart för att de uppvisar drag av någon psykiatrisk diagnos.
Och att en aspergares rena aspergerdrag som att vara aningen "osocial" enligt socialsekreterarens referensramar plus att tendera att kunna vända på dygnet absolut inte är sådant "socialt nedbrytande beteende" som ska kunna motivera LVU. Vilket var i princip varför en medlem här på formet hade ett LVU-beslut över sig förra året.
Wow, du har ju hittat den första tråden på forumet om domen, den som jag har försökt söka fram med sökfunktionen men inte hittade! Kanon!
Och att en aspergares rena aspergerdrag som att vara aningen "osocial" enligt socialsekreterarens referensramar plus att tendera att kunna vända på dygnet absolut inte är sådant "socialt nedbrytande beteende" som ska kunna motivera LVU. Vilket var i princip varför en medlem här på formet hade ett LVU-beslut över sig förra året.
Wow, du har ju hittat den första tråden på forumet om domen, den som jag har försökt söka fram med sökfunktionen men inte hittade! Kanon!
Mer om detta i NA Det finns en lag man kan använda om psykiska störningar utgör en fara för personen själv eller andra nämligen lpt förhoppniongsvis garanterar detta att en omhändertagen ungdom får rätt vård, att sätta ungdomar med adhd eller as tillsammans med kriminella och missbrukare är en katastrof. Är adhd eller aspreger tendenserna så allvarliga att tvångsvård behövs anser jag att man i stället ska använda lpt. http://na.se/opinion/ledare/1.934688-ju ... hotar-vard
Det här låter iofs som en rimlig fråga:
Men då har ledarskribenten inte alls tänkt på LPT. Eller på att det kan vara (utformningen av) lagen det är fel på, inte på juristerna.
NA-ledare: Juristmakt hotar vårdRegeringsrätten säger i en dom att ungdomar som agerar destruktivt enbart på grund av en psykisk störning, inte kan tvångsomhändertas.
Så här står det i regeringsrättens dom:
”... för att ett visst beteende ska karakteriseras som ett socialt nedbrytande beteende i LVU:s mening bör krävas att det inte framstår som ett uttryck för den psykiska störningen, utan i princip lika väl kan iakttas hos någon utan ett sådant funktionshinder”.
Det är sannerligen att ge sig ut på djupt vatten. Vad är det som gör att Kalle slår sönder hemmet och ger sig på sina kamrater? Om han inte har en diagnos framstår det som relativt enkelt. Då kan han vårdas enligt LVU.
Men om han har en diagnos blir det juridiskt finlir. Vad är det som gör att han agerar som han gör? Är det störningen? Är det drogmissbruk? Är det hemförhållanden? Ofta är det en kombination av flera olika faktorer. Hur ska domstolen agera då?
Men då har ledarskribenten inte alls tänkt på LPT. Eller på att det kan vara (utformningen av) lagen det är fel på, inte på juristerna.
Autism och Aspergerförbundet lämnade i ett remisssvar förra hösten som jag tycker var väldigt bra. Kan läsas här: http://www.autism.se/RFA/uploads/nedlad ... ng_LVU.pdf
Man konstaterar just att det är vanligt att npf-drag tolkas som omsorgsbrister och ligger som underlag för LVU. Om socialstyrelsen tänker göra något åt dessa problem är dock mera osäkert.
Man konstaterar just att det är vanligt att npf-drag tolkas som omsorgsbrister och ligger som underlag för LVU. Om socialstyrelsen tänker göra något åt dessa problem är dock mera osäkert.
Återgå till Aspergare och vården