Är det någon som kan rekommendera en bra medicin mot tvångstankar?

Jag har märkt så här under Eurovision-säsongen att jag har en kraftig känsla av att min TV ska explodera när som helst.
Nu är inte det ett jätteproblem eftersom jag aldrig tittar på TV annars, men det visar klart att min hjärna har något fuffens för sig och nästa skräckscenario kanske inte alls är lika lätt att undvika.

Jag äter 60 mg Fluoxetin om dagen och har gjort det i sisådär 6 år. Misstänker att jag behöver något starkare.

Zyprexa?

Xzirie skrev:Är det någon som kan rekommendera en bra medicin mot tvångstankar?

Jag har märkt så här under Eurovision-säsongen att jag har en kraftig känsla av att min TV ska explodera när som helst.
Nu är inte det ett jätteproblem eftersom jag aldrig tittar på TV annars, men det visar klart att min hjärna har något fuffens för sig och nästa skräckscenario kanske inte alls är lika lätt att undvika.

Jag äter 60 mg Fluoxetin om dagen och har gjort det i sisådär 6 år. Misstänker att jag behöver något starkare.

Lås in teven i förrådet. Dra ut sladden först.

Vad jag läst om tvångstankar så är det svårmedicinerat. Min egna erfarenhet är att låta dem passera.

Risperdal brukar fungera mot tvångstankar för mig. Fast den suger samtidigt allt liv ur mig och gör mig ledsen och rädd istället.

Hmm ok. Det låter inte alltför hoppfullt.
Får väl vänja mig vid tanken på att gå omkring och vara livrädd för bisarra grejer.
Hjärnhelvete, jag hade hoppats att den hade slutat med sånt här för det var några år sen sist. "Normala" tvångstankar om spisplattor och ytterdörr har jag ju jämt, men just osannolika katastrofer har hållt sig undan ett tag.
Jag får väl vara tacksam att det bara är TVn den här gången och inte någon dödlig sjukdom.

vilken är den bästa sortens medicin mot OCD.?

Moderator: Slog ihop med tidigare liknande tråd..

Jag har inte diagnosen OCD, men har tvångstankar och ritualer som ibland tar upp väldigt mycket tid och energi i min vardag.
Det som har hjälpt mig är Truxal, vilket är en Neuroleptika och den enda sådan jag vill ta, då många Neuroleptika kan ge trista biverkningar.

Från FASS:
"Truxal innehåller den aktiva substansen klorprotixen. Truxal är ett neuroleptikum. Det påverkar överföringen av signaler mellan olika nervceller i hjärnan och är därigenom verksamt mot ångest, tvångstankar, oro och spänning.

Truxal används för behandling av psykoser, schizofrena och paranoida tillstånd. Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/eller annan dosering än angivet i bipacksedeln. Följ alltid läkarens ordination och anvisningarna på läkemedelsförpackningen."

http://www.fass.se/m/produkt/19690618000011/uidpublic

Den doseringen jag har är 50mg varje dag. Jag tar den på kvällen, då man kan bli lite trött av den.
Sedan har jag också 50mg vid behov, eftersom kroppen vänjer sig så avtar den största effekten av medicinen efter ett tag och då hjälper det för mig att ta en tablett vid behov när det är tuffa perioder.

I början med Truxal kan det vara en del biverkningar som trötthet och seghet.
Men det avtar efter ett tag. Nu känner jag inte av några biverkningar alls.
(Möjligtvis att jag blir lite trött på kvällen, men vem blir inte det?)

För mig har det varit den bästa medicinen som inte är beroendeframkallande.

Ändå känner nästan ingen till den. (Inte ens inom vården)

rbroberg skrev:Jag har inte diagnosen OCD, men har tvångstankar och ritualer som ibland tar upp väldigt mycket tid och energi i min vardag.
Det som har hjälpt mig är Truxal, vilket är en Neuroleptika och den enda sådan jag vill ta, då många Neuroleptika kan ge trista biverkningar.

Från FASS:
"Truxal innehåller den aktiva substansen klorprotixen. Truxal är ett neuroleptikum. Det påverkar överföringen av signaler mellan olika nervceller i hjärnan och är därigenom verksamt mot ångest, tvångstankar, oro och spänning.

Truxal används för behandling av psykoser, schizofrena och paranoida tillstånd. Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/eller annan dosering än angivet i bipacksedeln. Följ alltid läkarens ordination och anvisningarna på läkemedelsförpackningen."

http://www.fass.se/m/produkt/19690618000011/uidpublic

Den doseringen jag har är 50mg varje dag. Jag tar den på kvällen, då man kan bli lite trött av den.
Sedan har jag också 50mg vid behov, eftersom kroppen vänjer sig så avtar den största effekten av medicinen efter ett tag och då hjälper det för mig att ta en tablett vid behov när det är tuffa perioder.

I början med Truxal kan det vara en del biverkningar som trötthet och seghet.
Men det avtar efter ett tag. Nu känner jag inte av några biverkningar alls.
(Möjligtvis att jag blir lite trött på kvällen, men vem blir inte det?)

För mig har det varit den bästa medicinen som inte är beroendeframkallande.

Ändå känner nästan ingen till den. (Inte ens inom vården)

Intressant. Man kan alltså få det utan att ha diagnosen OCD? Skulle det vara till hjälp om man lider av BDD?

All förskrivning av neuroleptika för annat än psykoser och bipolär sjukdom är off-label. Det kan föeskrivas men är ej indicerat.

Neuroleptika funkar pga dess förmåga att lugna ner folks hjärnor. Både på gott och ont, mest ont pga av alla jäkla biverkningar som kan uppstå. Metabola, hormonella och neurologiska.
För BDD gäller SSRI. Källa: http://emedicine.medscape.com/article/291182-medication

Adira skrev:Intressant. Man kan alltså få det utan att ha diagnosen OCD? Skulle det vara till hjälp om man lider av BDD?

Enligt FASS så är ju Truxal "verksamt mot ångest, tvångstankar, oro och spänning", vilket bör innebära att det skulle vara till hjälp om man har BDD.

Jag har ju fått Truxal utan att ha diagnosen OCD, och har inte egentligen någon annan diagnos som jag tror är mer vanligt att man då får Truxal.

Men den enda som kan bedöma dels om någon kan få Truxal, och dels om det vore till någon hjälp är en läkare.

Men jag ser inget hinder.
Läkare brukar vara mer restriktiva när det gäller beroendeframkallande läkemedel, som benzodiazepiner t.ex.

H2SO4 skrev:Neuroleptika funkar pga dess förmåga att lugna ner folks hjärnor.

Jag hade mycket problem innan att jag "tänkte för mycket", och fastnade i tankemönster och kunde inte bryta det.

Men som sagt, jag är inte heller ett fan av Neuroleptika, och om man kan så ska man försöka hitta andra läkemedel.

Jag vet att vissa Neuroleptika blir man som en 'robot' och helt avstängd.
Så helt klart är Neuroleptika något att vara försiktig med, om man vill fortsätta vara klar i huvudet.

H2SO4 skrev:All förskrivning av neuroleptika för annat än psykoser och bipolär sjukdom är off-label. Det kan föeskrivas men är ej indicerat.

Neuroleptika funkar pga dess förmåga att lugna ner folks hjärnor. Både på gott och ont, mest ont pga av alla jäkla biverkningar som kan uppstå. Metabola, hormonella och neurologiska.
För BDD gäller SSRI. Källa: http://emedicine.medscape.com/article/291182-medication

rbroberg skrev:

H2SO4 skrev:Neuroleptika funkar pga dess förmåga att lugna ner folks hjärnor.

Jag hade mycket problem innan att jag "tänkte för mycket", och fastnade i tankemönster och kunde inte bryta det.

Men som sagt, jag är inte heller ett fan av Neuroleptika, och om man kan så ska man försöka hitta andra läkemedel.

Jag vet att vissa Neuroleptika blir man som en 'robot' och helt avstängd.
Så helt klart är Neuroleptika något att vara försiktig med, om man vill fortsätta vara klar i huvudet.

Så SSRI är det som man ska ta vid BDD, neuroleptika är ingen idé?
SSRI är väl den vanligaste medicineringen vid depression? Betyder det att man skulle "slå två flugor i en smäll" med SSRI om man lider av både depression och BDD?
Jag vet att ingen här är en expert och jag kan fråga en läkare själv, men vill höra andras funderingar först.

Adira skrev:

H2SO4 skrev:All förskrivning av neuroleptika för annat än psykoser och bipolär sjukdom är off-label. Det kan föeskrivas men är ej indicerat.

Neuroleptika funkar pga dess förmåga att lugna ner folks hjärnor. Både på gott och ont, mest ont pga av alla jäkla biverkningar som kan uppstå. Metabola, hormonella och neurologiska.
För BDD gäller SSRI. Källa: http://emedicine.medscape.com/article/291182-medication

rbroberg skrev:

H2SO4 skrev:Neuroleptika funkar pga dess förmåga att lugna ner folks hjärnor.

Jag hade mycket problem innan att jag "tänkte för mycket", och fastnade i tankemönster och kunde inte bryta det.

Men som sagt, jag är inte heller ett fan av Neuroleptika, och om man kan så ska man försöka hitta andra läkemedel.

Jag vet att vissa Neuroleptika blir man som en 'robot' och helt avstängd.
Så helt klart är Neuroleptika något att vara försiktig med, om man vill fortsätta vara klar i huvudet.

Så SSRI är det som man ska ta vid BDD, neuroleptika är ingen idé?
SSRI är väl den vanligaste medicineringen vid depression? Betyder det att man skulle "slå två flugor i en smäll" med SSRI om man lider av både depression och BDD?
Jag vet att ingen här är en expert och jag kan fråga en läkare själv, men vill höra andras funderingar först.

SSRI har ett brett användningsområde. Ökad signalering av serotonin verkar fördelaktigt inom en rad ångeststörningar. De har även en viss mild "avtrubbande" effekt. Den egentliga mekanismen för hur förbättring sker vet man inte till fulla med alla psykotropiska mediciner. Man prövar sig fram och ser vad som händer helt enkelt.

Nej neuroleptika verkar inte fördelaktigt här. Man väger även för och nackdelar med medicinering mot olika tillstånd innan man sätter rekommendationer och riktlinjer.

För mig, definitivt fluvoxamin. Den som även statistiskt sett är bäst. Har dock av svenska staten stämplats som värdelös. Anledningen var att de krävde att alla SSRI skulle gå ner i pris för att hamna inom högkostnad, denna gjorde det eftersom den inte fanns som generika (eller egentligen... den fanns bara som det men eftersom den var den enda så blev det samma effekt). Staten tyckte då att den var för dyr för att vara antidepressiv. Efter det släpptes massa antidepressiva igenom som var mkt dyrare! De anser all antidep är värdelös, därför måste den vara billig. Eller ngt sånt.

Jag är biverkningskänslig men har INGA biverkningar.

Zoloft används flitigt men eftersom den medicinen skapade min depression så är det inget som jag egentligen vill råda ngn att ta. Dessutom inte ens hälften så bra.

Fontex ungefär lika bra som Zoloft men fler biverkningar.

Även testat Anafranil helt utan effekt och bara hemska och i vissa fall farliga biverkningar.

Mina egna upplevelser naturligtvis.

Egentligen så avskyr jag SSRI som sådan, eftersom den alltid har möjlighet att skapa depression. Den är även beroendeframkallande på så sätt att man blir sämre än man var innan när man slutar så att man måste ta den. De flesta jag känner som tagit SSRI i ett år har måstat fortsätta, annars blir de vrak.

Av antipsykotisk medicin blir jag mest öppen för världen på ett groteskt hemskt sätt. Den mentala mur jag har gentemot världen försvinner och allt ter sig extra verkligt. Det är som en slags mental bild som blir alldeles för skarp och där allt otäckt blir extremt skrämmande. Kanske ska kännas så att leva i verkligheten men den känslan kan jag klara mig utan.

kiddie skrev:Egentligen så avskyr jag SSRI som sådan, eftersom den alltid har möjlighet att skapa depression. Den är även beroendeframkallande på så sätt att man blir sämre än man var innan när man slutar så att man måste ta den. De flesta jag känner som tagit SSRI i ett år har måstat fortsätta, annars blir de vrak.

Har inte samma erfarenhet av SSRI. Har tagit det i perioder och testat flertalet olika med olika resultat. Alltid har förbättring varit ytterst liten och du har rätt i att det ofta kan leda till rebound av depression.

Jag har alltid kunnat sluta enkelt och succesivt mått bättre snabbt. Avskyr egentligen psykofarmaka eftersom det mesta är ren skit på sikt. Man får tolerans mot allt utom MAO-hämmare. Inget för OCD dock.
Många blir nog också lite för bekväma av sig. Man pallar inte gå igenom lite utsättningssymptom som kan mildras rejält om man trappar ur långsamt under några månader.

Alla är olika och SSRI kan hjälpa väldigt mkt, min nuvarande gör det! Men att de inte kan sluta då menar jag inte utsättningsproblem utan att de har t ex värre depression än innan och att det varar även efter abstinensen.