Är vegetarian och det innebär i princip att ingen annan än jag kan laga godtagbar mat. Äter ett lagat mål mat om dagen. Allt är egentligen ganska inrutat.

Vad jag lagar för mat går i perioder, men är sedan mest samma sak varje dag. Just nu är jag i en broccoliperiod. Broccolin kan jag absolut inte äta rå, men väl friterad i smörolja. Till det blandar jag antingen bönor eller minimajs, också friiterade. En tärnad tomat. Till det lite ris. Ja och så Turkisk yoghurt och alltid samma kryddor.

Exakt vad jag äter kan bli ganska specifikt, kräset och svårt att förstå.

I sociala sammanhang gör jag avkall på min kräsenhet, om det är vid enstaka tillfällen. Man lär sig saker i livet.

Dåliga matvanor?
Heh, Oja!

Jag skulle tveklöst kunna livnära mig enbart på bran flakes/laktosfri yoghurt och sushi varje dag, året om.

Varför är det så ickeaccepterat i NT-världen att bara se mat som en funktion? Jag vet människor som nästan blivit provocerade av mina matvanor.

Samma här. Konstiga matvanor. Tråkigt och jobbigt att laga mat. Tål ganska få råvaror vilket gör läget än värre. Äter helst saker som är lätta att fixa - ex. smörgås, youghurt, kräm osv.
Dricker hellre än äter då jag (och min mage) gillar flytande föda bäst.

Lavender_Blue skrev:Jag skulle tveklöst kunna livnära mig enbart på bran flakes/laktosfri yoghurt och sushi varje dag, året om.

Varför är det så ickeaccepterat i NT-världen att bara se mat som en funktion? Jag vet människor som nästan blivit provocerade av mina matvanor.

Jag väntar fortfarande på att nån smart jävel ska uppfinna sånt "Bachelor Chow" torrfoder som de har i Futurama så man slipper oroa sig för bristsjukdomar.

För tillfället lever jag mest på Fjällfil och Gammaldags mjölk. Allt annat får jag tvinga i mig (förutom godis förstås).

skulle antagligen inte äta lika bra om jag inte skull tänka på min fästman (jag lagar i princip all mat hemma för ingen annan får vara i mitt kök, däremot tycker jag om att laga mat)
jag vill att han ska vara frisk, må bra och äta gott.

om jag skulle bo ensam skulle nog maten vara mer "funktionell" (dvs tänka på näring och hur praktiskt det är istället för hur det smakar) iallafall i perioder.
eftersom jag inte tål mjölk (och nötter, råa morötter, råa äppklen m.m.) och äter vegetariskt (ovo-veg minus mjölk såklart då) så kan de flesta inte göra mat jag kan äta (även när jag äter ute, vegetariana utan ost är inte så kul) så jag måste göra min egen mat även när ja är hemma tex, så jag har perioder då jag inte orkar variera så mkt (tex linssoppa till middag varannan dag, majskolvar, några gamla rester m.m)

Jag är missnöjd med mina matvanor men orkar inte göra ngt åt dom.

Fattar inte hur folk får till d m matlagning i vardagen? Om man dessutom t ex jobbat, pluggat, pendlat och /eller handlat under dagen? Och detta med att avbryta det man håller på med för att äta?!

Va hos en dietist några ggr och efter det skötte jag mig exemplariskt i ca 10 veckor- måltiderna va regelbundna (6 mål mat om dan), lagom stora i portionsstorlek o näringsriktigt sammansatta.

Jag hade eg ingen energi över till detta projekt men gav mig sjutton på att klara det som andra klarar och som dessutom ska göra så att man mår bättre på en rad områden...

Resultatet efter 10 var att jag var ännu mer utbränd och deprimerad och inte orkade fortsätta. Obs att jag under denna tid inte hade ngn skola eller ngt jobb att bli trött av.

Ngn medelväg är inget för mig och det e ju aspigt att ge allt eller inget i olika situationer, t ex när det gäller kosthållning.

Regelbundna måltidstider är till för idioter. Jag äter när jag är hungrig/i undantagsfall för att få extra energi. Om jag har tur, så har jag precis lagat färdigt maten.

Knappast svårt att hinna, problemet är att det blivit så lätt att fuska.
Om man förknippar matlagning med (orsak till) depression/illamående, så har man garanterat ett problem.

Parvlon skrev:Om man förknippar matlagning med (orsak till) depression/illamående, så har man garanterat ett problem.

Tur att det inte gäller mig då

Jag älskar att laga mat och det är väl ett specialintresse att göra konstiga och extrema matutmaningar.
Dock skulle jag själv gärna kunna tänka mig att leva på näringslösning året om. Ätningen av maten är inte så intressant förutom i analyseringssyfte för att förbättra produkten.

Jag tvingar mig dock att försöka äta regelbunden näringsmässig mat bara för att kroppen behöver det.

Parvlon skrev:Regelbundna måltidstider är till för idioter. Jag äter när jag är hungrig/i undantagsfall för att få extra energi. Om jag har tur, så har jag precis lagat färdigt maten.

---klipp---.

jag måste ha regelbundna mattider, blir trött, tjurig, lättretad, orkeslös och det är inte ovanligt att det känns som jag ska svimma om jag inte äter mina måltider då jag ska
(dvs frukost efter jag stigit upp ca 7:30, mellanmål 9, lunch 12, mellanmål 14, middag 17, kvällsfikat är väl det enda som varierar i tid ganska mkt ca 21 på kvällen)
tyvärr så är jag dålig på att börja laga mat så att lunch och middag blir på rätt tid så ibland blir jag vrålhungrig då jag ska äta igentligen. däremot går det bättre nu när jag har min memo

Laga det mesta själv. Mn är inte så noga med när och vad jag äter. Kan ibland gå ganska länge utan att bli hugrig.

Jag är kräsen och äter bara samma mat varje dag. Här om veckan var jag på ett medeltidsevenemang där vi lade pengar i en matpott och lagade mat tillsammans, och alla blev chockade och förstummade över hur mycket det var jag aldrig hade smakat. Att smaka på nya saker går bättre utanför hemmet än hemma. Hemma skulle jag bara få kväljningar av det mesta jag inte smakat på förut.

Jag har också extremt konstiga matvanor, och väldigt oregelbundna matvanor.
Vissa dagar klarar jag mig på att knappt äta något alls, medan jag andra dagar kan äta nästan hur mycket som helst. Dessutom äter jag EXTREMT onyttigt, eftersom jag aldrig har lust eller orkar laga mat.
Vilket leder till att jag vissa dagar bara äter yoghurt, kräm, chips och dricker folköl eller cola. Medan jag andra dagar äter skräpmat istället när jag nu väl äter "riktig mat".
Sedan har jag alltid varit kräsen när det gäller s.k. "riktig" mat, jag avskyr "ihopblandade" maträtter med såser o.s.v.

Jag stod just och tänkte på den här tråden när jag stekte potatisbullar. Jag HATAR verkligen att laga mat. Skulle ge mycket för bachelor chow, som nämnt här ovan.

rejected_doll skrev:Sedan har jag alltid varit kräsen när det gäller s.k. "riktig" mat, jag avskyr "ihopblandade" maträtter med såser o.s.v.

Vet vad du menar. Det är okej om jag lagar det själv, men inte om jag blir serverad det.

Är det någon mer här som har svårt för varm mat och kryddstark mat? Jag får ont i munnen av vanlig varm mat, som andra tycker är lagom varm. Och vi skall inte ens tala om kryddor ... det är fruktansvärt smärtsamt. Jag har en teori om att det är för att jag har ett så extraordinärt luktsinne som minsta lilla krydda känns för mycket.

Själv är jag ganska intresserad av matlagning men det är ju sååå tråkigt att laga mat åt sig själv och även att äta själv, tycker jag. Uppskattar faktiskt sällskap vid matbordet men bor själv så det blir ju inte så ofta...

För övrigt har jag lite fobi för alla dessa färdigrätter, mixpaket och en massa konstiga tillsatser. Jag vill veta vad maten jag äter innehåller!
Hemlagat är alltid nyttigast och billigast.

Jag har också konstiga matvanor. Jag har knappt ätit någon frukost i sju års tid nu.

Det fanns dagar då jag inte åt något överhuvudtaget förutom kanske en smörgås. Det resulterade i att jag höll på att svimma efter två dagar ca.

Som tur är så har jag min pojkvän som lagar mat, så jag äter i alla fall en gång om dagen nuförtiden. Jag hatar att laga mat själv.

Senaste gången jag försökte så blev resultatet väldigt bränd mat.

jag har strikta rutiner och äter 9, 14 och 20 varje dag. till frukost äter jag 2 dl yoghurt med 30 gram flingor, till lunch 100 gram avokado och 125 gram bröd, till middag äter jag två stycken Polarbröd Hällakaka med 120 gram rökt kalkon och två teskeder mellanbregott. utöver det äter jag två Allevó-bars och har sammanlagt 3 dl mjölk i kaffet under dagen.

jag kan inte äta med andra, och kan inte improvisera. finns inte "rätt" bröd i affären får jag hjärnsläpp och kan inte komma på en enda sak att äta istället. då brukar det sluta med att jag köper glass (särskild sort) istället.

jag lider av att vara så snäv, och vill kunna variera min kost och äta tillsammans med andra. vill kunna ändra mattider så att jag slipper säga nej till alla aktiviteter som krockar. känner mej bakbunden. och hur f-n ska jag kunna börja jobba igen med dessa rutiner? jobbade hemifrån förut, så då var det inget problem, men nu är jag inte egen längre.

finns det fler som jag? i så fall: hur löser ni det?

oj det väldigt snävt... hur kommer det sig att du inte kan äta andra saker är det konsostensen eller smaken... vad beror det på?

Jag borde ha dina strikta rutiner, men det går åt helskotta varenda dag. Jag kan egentligen, pga. sjukdom, bara äta viss typ av mat. Jag har tre rätter som jag växlar mellan.
MEN sen är det där med orken, tiden, kraven runt omkring (plus ett tjog andra stressande saker) som gör att jag aldrig äter det jag borde eller vid de tiderna jag borde. Och pga. detta försämras min hälsa.

Jag borde anställa en hushållerska som håller koll på mig, för jag fixar det inte själv. Dropp kanske vore en annan lösning???

Nåväl... Jag har inget bra tips till dig. Vad händer om du trotsar dina snäva rutiner? Har du testat?

Hur är det med er andra och matvanor? Har fått höra en del gånger att mina matvanor är konstiga. Men försöker äta så "normalt" som möjligt när andra ser på.

I perioder kan jag äta väldigt enformigt, eller äta för andra konstig mat.

Exempel på enformighet är att jag under perioder kan bli "fixerad" vid ett livsmedel, t.ex. äta kopiösa mängder broccoli (efter att ha läst om dess nyttighet) varje dag till maten.

Andra livsmedel jag har "fixerat" mig vid i perioder har varit t.ex. morötter (t.ex äta 5-10 morötter om dagen), vitlök, kycklingfilé, ägg (t.ex. i perioder äta 5-10 ägg om dagen, ibland mer), kött i allmänhet (t.ex. hänt att jag ätit över 1 kg kött vissa dagar).
Efter ett antal veckor brukar jag i regel tröttna på livsmedlet och plötsligt sluta äta det helt eller reducera intaget kraftigt.

Exempel på "konstig" mat är att jag t.e.x kan äta stekta ägg med blåbär, hallon och kanel vilket andra tycker är konstigt, hälla kanel på bär eller mat i allmänhet, krydda all mat jag äter med curry, i perioder äta rått kött (aldrig gjort det när andra tittar på dock ).

Provar hela tiden olika dieter såsom LCHF, kolhydratscykling, periodisk fasta, vattenfasta, warrior diet, raw diet m.m.

A just det, nutrition är ett av mina intressen.


Moderator: Slog ihop med en tidigare tråd.

Jag känner igen det där med att "hyperfokusera" på ett visst livsmedel. Just nu äter jag tex ofantliga mängder kokta rödbetor, gärna med fetaost. Jag har också haft dille på kanel vissa perioder. Vet inte om jag äter så konstig mat, snarare ensidig. Jag är vegetarian + fisk och skaldjur så det är grunderna jag har att utgå ifrån.

Känner igen mig, men försöker att variera maten utifrån ett nyttigt perspektiv samt försöka fokusera på bra och lätt lagad god mat som jag gillar men även går hem i familjen. Jag kallar mig för periodare, gillar olika saker i perioder, tröttnar och börjar med något annat. Det händer att jag är mera ihållande med vissa matvanor än andra men brukar gärna hitta tillbaka till dem någon gång igen.

Låter lite som jag, Vegeta. Jag kan ha kanel på salladen, och jag kan äta för mycket av enskilda livsmedel om jag inte tänker mig för.

Just nu "betalar jag" för att jag är galen i kål...

Får också höra att jag är konstig med mat, helt inrutad - eller tvärtom, fixerad vid vissa ingredienser/livsmedel, måste ha maten på ett visst sätt, tjafsar och frågar om allt på restaurang och kan aldrig välja rakt av från menyn.

Är också intresserad av nutrition, och måste verkligen tänka till för att inse att det inte är nyttigt att vältra sig i ett specifikt kostråd så man glömmer allt annat.