Jag har hört att aspergare är väldigt detaljinriktade. Är ni så? För jag tycker att ett av mina större problem i livet är att jag har så sjukt svårt för att se detaljer. Det märks rätt tydligt i studielivet, speciellt då det ska opponeras. Jag läser arbetet om och om igen, antecknar diverse saker osv... Men sen visar det sig alltid ändå att jag missar felaktigt använda ord, konstiga meningar, etc. Felet är att jag verkligen inte klarar att läsa texter noga, jag ögnar ALLTID bara igenom texter. Skönlitterärt, fakta, intressant, ointressant, spelar ingen roll.

Samtidigt är jag väldigt bra på att till exempel se om PMet svarar på frågeställningen och så, så det är ju inte så att jag har dålig läsförståelse eller något.

Så jag undrar om några av er också är helt motsatta på den här punkten?

Jag är faktiskt inte helt säker på den här punkten.

Det verkar vara så att jag ibland ser detaljer och speciellt specifika detaljer som andra inte har lagt märke till (märktes då jag studerade och kom med helt andra infallsvinklar som inte ens lärarna hade tänkt på, eftersom jag hade sett en liten detalj i mängden av text som jag tyckte var märklig).

Men andra gånger har jag svårt att överhuvudtaget komma ihåg ens enkla detaljer som faktakunskaper, år och sådant.

Samma sak när jag korrekturläser, då missar jag en hel del felstavningar, något som jag aldrig gjorde som yngre. Då såg jag varje liten detalj jag feltavat.

Och ibland har jag lättare att se den stora helheten än de små detaljerna. Fast här är jag osäker på om den stora helheten bara är min egen tolkning och kanske inte den som alla andra ser.

Jaa, jag ser ingen logik alls. Det verkar vara olika lite var som för min del.

Jag är en mästare på att komma ihåg datum och årtal. Å andra sidan kan jag missa detaljer, som jag kanske inte tyckte var viktiga. Vad jag vill mena är att om du missar vissa detaljer, så är det nog ganska troligt att du inte märkte dem eller tyckte att de var så viktiga. Du kommer kanske ihåg andra detaljer i texten. Om de hade frågat andra frågor kanske du hade kunnat svara. Det kan också bero på att du blir nervös av situationen och inte minns detaljer som du skulle kunna minnas om du frågade dig själv hemma i en lugn och trygg miljö.

Förut när jag läste någon bok eller böcker om skolarbete så skummade jag alltid igenom dom.
Men nu när jag har börjat skriva mina egna noveller/berättelser så har jag blivit mycket bättre på att läsa igenom istället för att skumma.
Stavfel gör det bara jobbigt för läsarna.

Beror på vad det handlar om, kan gräva ner mig otroligt i smådetaljer, t.ex. om jag städar i köket kan bara spisen ta ett par timmar, sen hins inte så mycket mer.

När det gäller läsning är det lika dant för mig som för vovven. Det beror iofs på att jag är delvis dyslektiker, tror att det är rellativt vanligt hos ADHD/AS.
Min läshastighet är usel.

Jag kan få en vattenpöl på golvet att likna en hund till exempel genom att bara titta på den. Ingen annan ser att det är en hund! Men när jag broderar missar jag detaljer och syr fel.

Men jag fortsätter brodera, låtsas som inget fel begåtts, repa upp har jag ingen lust med. Det är med större arbeten som jag missar detaljer, de små är lätta att göra felfritt. I skolan hade jag problem med tyngre böcker, matte och fysik.

Jag lärde mig läsa snabbt för att jag hade det intresset. Kan det vara så att man måste ha intresset när man har AS?

Intresset har en betydande inverkan, det är sant. Jag har iof lätt att hitta detaljer även när jag är ointresserad. Jag upplever att jag har en större och tydligare uppfattning om min omedelbara än de flesta har. Kanske är det av precis den anledningen som jag ofta negligerar detaljer som jag tycker är uppenbara. Jag har fortfarande problem med det här i mina studier eftersom mina redovisningar (skriftliga) inte tar upp alla nödvändiga bitar, och jag får därför stora avdrag. Jag har visserligen uppfattat alla detaljer men tycker inte att de behöver skrivas ned.

Jag kan missa vissa detaljer, men det händer väldigt sällan.

När jag skriver mina egna texter kan jag faktiskt missa en del. Brukar i ett upprepande svep förhandsgranska ett flertal gånger dock. Ibland när jag är trött eller känner mig överaktiv kan jag missa en del. När jag läser texter missar jag ingenting.

När det gäller bilder kan jag t o m ha svårt att se helhetsbilden i olika sammanhang, och är det för många detaljer kan jag få svårt att fokusera på en detalj (men det ska vara väldigt mycket detaljer, väldigt mycket).

När det gäller film kan jag ha svårt att se detaljer för att jag i princip ser som i en tunnel, ungefär. Det är svårt att beskriva hur jag menar, men jag är totalt fokuserad på mitten. Jag försöker träna upp att se "hela bilden", kanske förgäves - men jag ger inte upp.

I musik är detaljer avgörande, en sekund av en ganska tråkig låt kan göra den helt sjukt bra. Ni som älskar musik och skapar musik vet vad jag skriver om!

---

Sedan är det också så här, när jag fastnar i en detalj - då är det kört. Då fastnar jag verkligen, jag kan fokusera på detaljen in i evighetens tidscirkel. Det kan även gälla i relationer, alltså situationer som uppstår och så vidare. Det är något som jag alltid tränar på dock, man lär sig ett och annat med tiden.

Jag har bra sinne för detaljer. Men jag har också ett bra sinne för att se helhetsbilden. Att lägga ihop alla detaljerna och se helheten klart.

Autister ska väl enligt teorin ha svårt att se helheten, det har inte jag. Tvärt om. Är mer begåvad än de flesta NT jag träffat på det området.

Jag analyserar allt likadant som en dator.

Jag har en känsla för obetydliga små detaljer som inte har värde för någon annan än mig fast ibland har dem inte något värde för mig heller.. men jag tänker på det och ser dem nästa helatiden ändå

Jag har ett otroligt sinne för detaljer. Samtidigt har jag ganska svårt för att analysera och dra slutsatser, vilket nästa är standard på många skolprov idag. Jag är förresten även en av de få i min klass som tycker bättre om raka och detaljrika faktafrågor istället för en mer analyserande.

Detaljkunskap kan vara både till för- och nackdel har jag märkt!

Ja, jag har nog lätt för att se semantiska felaktigheter, vilket jag tror flera andra med AS också har. Detaljseendet, yttrar sig även i den bemärkelsen (åtminstone för mig), en tendens att plocka upp fakta vilket för NT:a känns helt onödigt. Men som vi behöver, eller vill komma ihåg av någon anledning, för att helhetsbilden/sammanhanget ska vara så fullkomlig som möjligt.

Jag vet inte vart jag är på skalan, men jag har alltid varit bra på det mesta i skolan. Skall jag ex skriva ett arbete om 2a VK, så börjar jag med helheten för att senare läsa mer och mer detaljerat, annars försvinner min koll på vilken detalj som hörde till vilken del av helheten. Först läser jag vilka länder som invaderades i vilken ordning, sedan kan jag gå in på ett specifikt land.

Jag ser oftast små saker som ingen annan ser. Folk säger att jag är jätte bra på detaljer men det tycker inte jag. Jag blir jätte irrererad om jag ser ett streck på mina glasögon eller ett avtryck från ett finger på dom.

Jag ser nästan bara detaljer. Jag upptäcker alltid stavfel, till exempel. Däremot har jag svårt att skapa helhetsbilder. Jag minns en gång när jag som en övning på en kurs skulle rita av en kurskamrat. När jag var klar såg jag att det inte stämde, men jag såg inte vad. Senare visade det sig att jag inte hade sett att han hade stort skägg. Jag var väl upptagen med att titta på något annat. Jag ser heller inte vilka kläder som passar ihop och jag lyckas aldrig lära mig vägen någonstans, eftersom jag alltid är upptagen med att titta på meningslösa detaljer i stället för vägen som helhet.

Det som sägs vara typiskt för AS, att se mönster i allt, stämmer inte in på mig. Jag fastnar så mycket i detaljer att jag inte kan se en helhetsbild av flera detaljer som ju ett mönster är.

Jag har ett lite för starkt sinne för detaljer kan man säga. Jag kan bli helt besatt av att fixa till småsaker så att jag inte hinner klart med det jag ska. Hittar alltid alla stavfel i en text. Jag kommer även ihåg årtal och andra detaljer som NT-personer ser som onödiga.

Jag har svårare med helheter, som t ex att förstå sammanhanget i en film. Jag får inte ihop det utan är helt upptagen av detaljer hela tiden.

Så det är nog individuellt mellan olika AS-personer, vissa är fokuserade på detaljer och andra har lättare att se helheten.

Jag är proffs på att lägga (meningslösa) detaljer i minnet. Gärna visuella sådana. Till exempel kan jag komma ihåg vilken t-shirt en person hade vid ett visst tillfälle för 4 år sen.

Helheter däremot är svåra att greppa om jag inte har fått tillräckligt med detaljer att bygga helheterna av.