Många blir uppsagda i dessa tider. Effektivitetskraven ökar och toleransen mot bristande effektivitet ökar troligen i ett allt kärvare ekonomiskt läge. Många av oss med npf är långsammare än andra
(även om vi gör vårt bästa) och kanske är oroliga för att bli uppsagd pga detta eller tom har blivit det. Har någon uppsagd lyckats få behålla jobbet genom att arbetsgivaren erhållit lönebidrag för en redan anställd (som ej fått jobbet mha lönebidrag)?

Lönebidrag har oftast kommit ifråga vid anställning av arbetstagare med funktionshinder. Risken finns ju alltid att bli uppsagd av personliga skäl - för att man jobbar alltför långsamt, anses ha samarbetssvårigheter mm.
Det är inte alltid man kan hävda arbetsbrist (som täckmantel) för att bli av med impolulära personer.
Jag har inte blivit utsatt för det, men man vet ju aldrig med de allt hårdare kraven på arbetsmarknaden. Jag har frågat Habiliteringen i Köping som jag tillhör, men de hade inget svar.
Det kan vara bra att veta vad som gäller om det skulle bli aktuellt.

Moderator Alien: Slog ihop två liknande trådar om lönebidrag.

Jag tror inte riktigt jag förstår vad du menar med frågan.

Menar du att om man är på gränsen till att bli uppsagd på sitt arbete pga. personliga skäl så kanske man kunde få behålla samma arbete men med lönebidrag från arbetsförmedlingen/försäkringskassan? Är det så du menar?

(personliga skäl = symtom/begränsningar/problem pga. sin funktionsnedsättning?)

Truly skrev:Jag tror inte riktigt jag förstår vad du menar med frågan.

Menar du att om man är på gränsen till att bli uppsagd på sitt arbete pga. personliga skäl så kanske man kunde få behålla samma arbete men med lönebidrag från arbetsförmedlingen/försäkringskassan? Är det så du menar?

(personliga skäl = symtom/begränsningar/problem pga. sin funktionsnedsättning?)

Jag tolkar det som skäl som beror på att man inte kan fullfölja de arbetsuppgifter som man ställs inför. Alla andra uppsägningar pga funktionshinder är förmodligen inte tillåtna innan arbetsplatsanpassning skett. Avsked är nog hursomhelst inte aktuellt isåfall.

Lönebidrag får man väl knappast om man inte arbetar? Är väl a-kassa som gäller då, precis som för andra. Sen att det kanske är svårare att avskeda personer p.ga någon specifik diagnos är mycket möjligt, men att det skulle vara omöjligt låter tokigt, särskilt om det är en beteendediagnos och beteendet är det som skapar dålig miljö på arbetsplatsen eller t.ex saktar ner produktionen, whatever som är skälet till uppsägning.

Är nog bäst att ta kontakt med någon facklig representant ifall man blir drabbad av uppsägning, de ska ha koll på sånt. Men jag har för mig att man iaf ska få en muntlig och sen en skriftlig varning innan de har rätt att avskeda en, om det inte är jätteallvarligt fel man begått då.

Jag skiljer på avsked och uppsägning eftersom det tidigare är så pass mycket mer kännbart för den avskedade och pga den avskedade, men jag är inte säker på att det var det som var tanken i första inlägget. Annars gäller ju LAS.

Ah, verkar vara avsked som är aktuellt dock.

carl skrev: Alla andra uppsägningar pga funktionshinder är förmodligen inte tillåtna innan arbetsplatsanpassning skett.

Så du menar att en hel arbetsplats tvingas justera sig till en person med funktionsnedsättande diagnos? Bara för att ta ett exempel: nån blir rullstolsbunden på sin fritid och återgår till sin lagliga rätt till arbete, personen arbetar i ett hus med trappor, och det krävs ben för att gå upp och ned för dem varje dag. Blir säkert billigt att installera hiss för det första..

Såklart inom rimliga ramar, men handikappanpassning är så vitt jag vet lagstadgat i stort sätt överallt.

carl skrev:

Truly skrev:Jag tror inte riktigt jag förstår vad du menar med frågan.

Menar du att om man är på gränsen till att bli uppsagd på sitt arbete pga. personliga skäl så kanske man kunde få behålla samma arbete men med lönebidrag från arbetsförmedlingen/försäkringskassan? Är det så du menar?

(personliga skäl = symtom/begränsningar/problem pga. sin funktionsnedsättning?)

Jag tolkar det som skäl som beror på att man inte kan fullfölja de arbetsuppgifter som man ställs inför. Alla andra uppsägningar pga funktionshinder är förmodligen inte tillåtna innan arbetsplatsanpassning skett. Avsked är nog hursomhelst inte aktuellt isåfall.

Jaha. Ja, jag tolkade Evas inlägg som om person X just nu har ett arbete. Person X har även en funktionsnedsättning som gör att den inte kan samarbeta och arbeta lika snabbt som de andra anställda. Person X har intyg på att den har detta funktionshinder men riskerar ändå att bli avskedad eftersom arbetsgivaren kan skylla på andra omständigheter än funktionsnedsättningen.
Om person X får Lönebidrag från arbetsförmedlingen/Försäkringskassan så kan arbetsgivaren anse personen vara intressant igen eftersom staten står för en stor del av lönekostnaden och på så sätt kan person X få behålla sitt arbete.

Så tolkade jag Evas inlägg. Och JA, man kan få lönebidrag för att få behålla sitt nuvarande arbete om man har en funktionsnedsättning.

För Eva skulle det nog vara bra att kontakta facket och fråga vad som gäller. Om hon inte själv anser att hon inte kan fullfölja arbetet och därmed få lönebidrag.

Parvlon skrev:Så du menar att en hel arbetsplats tvingas justera sig till en person med funktionsnedsättande diagnos? Bara för att ta ett exempel: nån blir rullstolsbunden på sin fritid och återgår till sin lagliga rätt till arbete, personen arbetar i ett hus med trappor, och det krävs ben för att gå upp och ned för dem varje dag. Blir säkert billigt att installera hiss för det första..

Ett mycket dåligt exempel. För det första så är det få arbetsplatser, som saknar möjlighet för rullstolsburna personer att arbeta (där hiss saknas), och för det andra så ska du inte bli arbetslös på grund av att du är rullstolsburen. Det här får arbetsgivaren ordna, eller alternativt ordna ett arbete som är likvärdigt, men som inte kräver att man använder trappor, om hiss saknas.

carl skrev:Såklart inom rimliga ramar, men handikappanpassning är så vitt jag vet lagstadgat i stort sätt överallt.

Står det hur man anpassar andra människor oxå? Eller finns det riktlinjer hur en social kontakt ska se ut? Jag tror att lagen ger arbetsgivare fria händer att avskeda folk p.ga beteendestörningar. Självklart vill de inte avskeda dock, det är dyrt som f-n, så de försöker först med omplacering.

andypandy skrev: För det första så är det få arbetsplatser, som saknar möjlighet för rullstolsburna personer att arbeta (där hiss saknas),.

Du har uppenbarligen en väldigt snedvriden syn på hur arbetslivet ser ut, så jag tänker inte svara mer än så här.

Parvlon skrev:Står det hur man anpassar andra människor oxå? Eller finns det riktlinjer hur en social kontakt ska se ut? Jag tror att lagen ger arbetsgivare fria händer att avskeda folk p.ga beteendestörningar. Självklart vill de inte avskeda dock, det är dyrt som f-n, så de försöker först med omplacering.

Vad menar du egentligen? "Beteeendestörningar/annorlundaskap" är inget argument att avskeda någon. En arbetsgivare måste acceptera, att det finns olika personlighetstyper, typ AS, HFA, AD/HD, osv.

Ok. Det låter bättre, så vi säger att det är så.

Parvlon skrev:

carl skrev:Såklart inom rimliga ramar, men handikappanpassning är så vitt jag vet lagstadgat i stort sätt överallt.

Står det hur man anpassar andra människor oxå? Eller finns det riktlinjer hur en social kontakt ska se ut? Jag tror att lagen ger arbetsgivare fria händer att avskeda folk p.ga beteendestörningar. Självklart vill de inte avskeda dock, det är dyrt som f-n, så de försöker först med omplacering.

Nä helt klart är det mycket luddigare när det gäller psykiska problem än fysiska.
En är aspergare en annan är lat. Kanske skillnaden kan ses som obetydlig i sådana frågor.

carl skrev:Nä helt klart är det mycket luddigare när det gäller psykiska problem än fysiska. En är aspergare en annan är lat. Kanske skillnaden kan ses som obetydlig i sådana frågor.

Låter både tråkigt, underligt och dessutom orättvist. Fortfarande mycket svårt att som Aspergare att få jobb, tyvärr.

Truly skrev:Jag tror inte riktigt jag förstår vad du menar med frågan.

Menar du att om man är på gränsen till att bli uppsagd på sitt arbete pga. personliga skäl så kanske man kunde få behålla samma arbete men med lönebidrag från arbetsförmedlingen/försäkringskassan? Är det så du menar?

JA! Risk för uppsägning t ex pga att man jobbar alltför långsamt även när man gör sitt bästa.
(personliga skäl = symtom/begränsningar/problem pga. sin funktionsnedsättning?)

Att bli uppsagd av personliga skäl är ytterst att bli avskedad. Än så länge är det mycket ovanligt och föregås av t ex varningar om att man uttryckligen har misskött sitt arbete men det ska mycket till innan man blir uppsagd av personliga skäl. Eller det ska vara mycket till som upprepad misskötsamhet trots varningar.

Man får, åtminstone inte explicit, bli av med jobbet p g a sin funktionsnedsättning, detta är diskriminering. Arbetsgivaren har skyldighet att anpassa arbetsuppgifter etc., efter den anställdes möjligheter, särskilt om man har ett dokumenterat funktionshinder. Det är dock ofta om man har ett dokumenterat funktionshinder som påverkar ens arbetsförmåga som lönebidrag kan bli aktuellt. Det finns, genom en del juridiskt trixande, möjligheter att komma runt de arbetsrättsliga lagarna och förbigå LAS. Arbetsbrist är mer sannolikt som uppsägningsorsak än personliga skäl.

Facket ska bistå vid sådana tvister. Om man blir uppsagd p g a personliga skäl som är alltför odefinierade så kan man med fackets hjälp ta det till AD.

Det var just lönebidrag som jag tyckte kunde vara en lösning för mig när jag fick diagnos. Om jag nu var långsammare än andra, så hade jag å andra sidan jobbat i 20 år, det borde väl vara en merit?

Men då sades det att lönebidrag, det kunde man bara få om man sa upp sig från sitt jobb. Och vad hade jag då för garanti att arbetsgivaren skulle återanställa mig? Dessutom verkade inte arbetsgivaren det minsta intresserad av att vilja ha mig kvar.

Kanske den regeln har ändrats nu, det verkar ju bäst både för personen själv och samhället att den får jobba kvar med det den kan men med lönebidrag än att gå omvägen att först bli arbetslös.

Arbetsgivaren behöver inte säga upp pga "personliga skäl", det kan omskrivas som "arbetsbrist". Eller så kan arbetsgivaren göra som för mig:

1) När man blir sjukskriven ger arbetsgivaren ens jobb till en annan. När man protesterar säger arbetsgivaren "Du är fortfarande tillsvidareanställd vid UU. Du har bara inte just den här arbetsplatsen kvar." Och facket säger samma sak + "där vill du väl ändå inte jobba kvar, så stressigt som det är?"

2) Sedan kommer utredning och diagnos.

3) Arbetsgivaren säger "det finns ingen plats för dig". "Men kan jag inte få arbetsträna?" "Nej, du skulle inte klara ett jobb på den öppna marknaden" (och då platsar man inte hos UU).

4) Jag frågar facket "ska inte arbetsuppgifterna anpassas efter den anställde?" Svar: "Men man kan inte tvinga arbetsgivaren att skapa särskilda jobb som passar funktionshindrade".

5) Jag ansöker om tillsvidare sjukersättning och får det. När jag vet att jag inte behöver oroa mig för min försörjning kontaktar jag DO. DO säger att de inte kan driva fallet, eftersom jag har förtidspension.

Jag vet inte riktigt om jag kunde ha gjort något för att undvika detta resultat, men jag vet att det är lätt för arbetsgivaren att göra sig av med oönskad arbetskraft utan att behöva säga upp pga "personliga skäl".

carl skrev:

Parvlon skrev:

carl skrev:Såklart inom rimliga ramar, men handikappanpassning är så vitt jag vet lagstadgat i stort sätt överallt.

Står det hur man anpassar andra människor oxå? Eller finns det riktlinjer hur en social kontakt ska se ut? Jag tror att lagen ger arbetsgivare fria händer att avskeda folk p.ga beteendestörningar. Självklart vill de inte avskeda dock, det är dyrt som f-n, så de försöker först med omplacering.

Nä helt klart är det mycket luddigare när det gäller psykiska problem än fysiska.
En är aspergare en annan är lat. Kanske skillnaden kan ses som obetydlig i sådana frågor.

Jag måste ha förväxlat psykiskt/fysiskt. Obv snurrig när jag skrev inlägget.

Alien:
Det är svårt för mig att säga nåt utifrån enskilda situationer. Jag har själv blivit av med jobbet där man på ett rätt fult sätt kringgick LAS men jag var inte ensam om att bli uppsagd.
Jag kan bara säga att ditt fackförbund hade fel. Det är ett problem, ett problem jag hade med mitt eget fackförbund som var/är klart ovilliga till att ta en debatt med arbetsgiivaren om rättigheter. Man ansåg att det mesta handlade om individen. Poängen var liksom att jag inte riktigt klarade mig själv.

I samband med punkt 3 - 4 skulle jag ha kontaktat DO, jag skulle också ha kotaktat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen rehab och en SIUS-konsulent, sedan är frågan hur mycket man orkar i termer av att kämpa för allting, särskilt när det kräver eget engagemang. Jag jobbade gärna men jag har släppt det i stort. I korthet, sparka inte på dig själv. Arbetsmarknaden är tuff för personer med funktionshinder. Lagarna ÄR skrivna som mycket skyddande. Samtidigt kan man komma runt dessa lagar och fackföreningarnas engagemang i sina anställda varierar från arbetsplats till arbetsplats. I mitt fall hade det inte spelat nån vidare roll att kontakta facket centralt, jag var med i ett akademikerfack, men det fanns ett annat fack på samma jobb som var klart mer proaktivt.