Mördarsnigel skrev:

Aspkvinna skrev:

Mördarsnigel skrev:Jag tror inte att det är några problem med att gå där som en sorts rehab-grej, men du får inga poäng för det. Det är min gissning. Jag fortsatte att gå på folkhögskolan jag hade gått på innan jag blev sjukskriven, men från dagen att jag var officiellt sjuk så kunde jag inte tillgodoräkna mig något jag gjorde.
Så om det bara är kunskapen som du vill åt så bör det funka fint, men det blir inte särskilt meriterande i arbetslivet.

Vilket år var det? Har aldrig läst någon riktlinje som säger detta och jag har fått gå fyra år.

Det kanske bara var så för mig då.

Hmmm, vore jag dig skulle jag gå till botten med detta så du kan tillgodoräkna dig din tid. Din handläggare kanske trodde att det var så men det gör inte att det är kört för dig.

Det var inte viktigt. Det var en skitutbildning som jag bara gick för att ha något att få CSN för.

Intressant att veta inför framtiden dock, eftersom jag funderar på att ta upp studier igen.

Jag funderar på att börja plugga till hösten eventuellt. Aktivitetsersättning har jag t o m 2012. Eftersom jag fortfarande mår dåligt vill jag inte riskera att ta lån dels då studierna kanske kommer misslyckas, dels då jag kanske ändå inte kommer klara av ett jobb efter avklarad utbildning. Utbildningen kan då, som det ser ut nu, knappast ses som en investering för framtiden på samma sätt som för en arbetsför person, utan snarare som en aktivitet jag sysselsätter mig med för att det är främjande för mitt mående och lustfyllt. Och komvux och folkhögskola är ju inte på samma intressanta och givande nivå som högskola och universitet.

Nåväl, jag vet att personer här uttalat sig om att de eller folk de känner kunnat plugga på högskola/universitet med bibehållen aktivitetsersättning. Men tyvärr hittar jag inte de trådar som jag läste för ett par år sedan.

Syftet med den här tråden är följande:

1. Jag skulle vilja att någon länkar till de trådar som finns som kan besvara den här frågan, om ni hittar dem.

2. Att ni specifikt besvarar frågan om ni har kunnat plugga på högskola/universitet med någon form av ersättning (ex aktivitetsersättning), eller om ni vet någon annan som fått göra det.

3. Att ni reflekterar över vilka möjligheter och regler som finns för att få plugga på högskola/universitet när man har aktivitetsersättning och asperger syndrom.

Jag tycker att det borde vara en rättighet att få plugga på högskola eller universitet även om man är funktionshindrad. Man ska inte bli förbjuden det bara för att man inte är arbetsför p g a ett livslångt funktionshinder. Det är diskriminering i mitt tycke. Om studier är till för arbete eller försörjning tycker inte jag att det ska vara okej att få ersättning samtidigt. Men om läkare kan bedömma att man har ytterst liten sannolikhet att kunna försörja sig själv är studierna inte till för arbete eller försörjning.

Moderator Alien: Slog ihop med tidigare liknande tråd.

Jag skulle vilja att någon länkar till de trådar som finns som kan besvara den här frågan, om ni hittar dem.

Här finns tidigare trådar:

plugga-som-aspie-utan-csn-pa-deltid-far-fk-utbrott-t3553.html

nya-regler-sjukersattning-vad-galler-arbete-studier-t7280.html

borjat-studera-pa-komvux-men-inga-pengar-t14214.html

Vi är många som har studerat utan att det lett till arbete eller försörjning. Jag har lite svårt att förstå varför en funktionshindrad person lättare skulle beviljas försörjning under "onyttiga" studier än potentiellt "nyttiga". Och handlar det om att förkovra sig så kan man faktiskt läsa böckerna ändå!

Därmed tycker jag generellt att alla som är arbetslösa eller sjukskrivna skulle ha lov att pröva på deltidsstudier upp till en viss poänggräns per termin. Det skulle göra det enklare med hanteringen av dessa undantag för studier, lättare för den enskilda att planera, sjukskrivna att pröva och att de arbetslösa kunde använda tiden mellan jobb mer produktivt. Det skulle antagligen också vara bra mot den sociala snedrekryteringen också eftersom fler skulle våga pröva på att studera och pröva studier som inte är på distans vilket fler brukar klara sig igenom.

Bjäbbmonstret skrev:Vi är många som har studerat utan att det lett till arbete eller försörjning. Jag har lite svårt att förstå varför en funktionshindrad person lättare skulle beviljas försörjning under "onyttiga" studier än potentiellt "nyttiga". Och handlar det om att förkovra sig så kan man faktiskt läsa böckerna ändå!

Potentiellt nyttiga studier tolkar jag att du menar studier som potentiellt leder till arbete. Onyttiga studier de som inte gör det. Att plugga på högskola är för det mesta något man ser på som en investering för framtiden som antingen ska leda till bättre lön eller av personlig åsikt ett bättre jobb (eller ett jobb överhuvudtaget). Jag tycker alla ska ha samma rättighet och möjlighet att få sträva efter sina drömmar, vare sig chansen att nå dit är 0.001 % eller 80 %. Om en person som p g a funktionshinder har fulltids ersättning från försäkringskassan och har 0.001 % chans att nå sin dröm tycker jag att personen från försäkringskassans perspektiv ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar. Speciellt eftersom det inte kostar försäkringskassan något. Försäkringskassan vinner däremot också på det eftersom det finns 0.001 % chans att personen blir arbetsför istället för 0.000 % chans.

När det gäller arbetsföra personer, funktionshindrade eller inte, är läget annorlunda. De har en rimlig chans att få förverkliga sig själv och sina drömmar i livet och bör inte ha rätt till ersättning vare sig de pluggar eller inte. Det handlar alltså om att underlätta för folk som har svårt att ta sig fram i livet med de krav som normalt ställs på dem, och i synnerhet inte försvåra det i onödan. Och eftersom, som jag skrivit ovan, försäkringskassan endast kan vinna på att godkänna att personer som bedöms ha ytterst liten chans att bli arbetsföra i framtiden ska få sträcka sig efter de 0.001 %-möjligheter som de har i livet, borde de absolut godkänna det. Det är korkat från deras håll att inte göra så. Det vore en svårare fråga om man bad försäkringskassan betala en terminsavgift på 50000, men universitets- och högskolestudier är gratis och finansierade med skattemedel som såväl sjukskrivna betalar genom sin sjukFÖRSÄKRING (För det är en försäkring vi alla har rätt till och INTE ett bidrag.) eller löntagare genom sin lön.

När det gäller att förkovra sig så kan man absolut läsa böcker. Men det kanske inte är bara det man är ute efter. Om det var likvärdigt att studera på högskola med att läsa böcker så borde inga högskoleutbildningar finnas utan snarare bara bibliotek och vid examen så kollar man bara vilka böcker man läst och så får man lämplig examen. Men högskolestudier är så mycket mer, bl a en social gemenskap med personer som har samma intressen, föreläsningar av kunniga personer, ett genomtänkt och strukturerat studieprogram, en interaktion och kunskapsutbyte mellan lärare och student samt mellan studenter, praktiska experiment och övningar som man kanske varken har ekonomi eller kunskap att genomföra själv, en universitetsvärld med kunskap och nytänkande som är sluten för de som inte är i den, osv. Inte minst så är det även en sak som i andras ögon ses som meningsfull, dvs man går inte bara hemma och drar utan man gör något.

Bjäbbmonstret skrev:Därmed tycker jag generellt att alla som är arbetslösa eller sjukskrivna skulle ha lov att pröva på deltidsstudier upp till en viss poänggräns per termin. Det skulle göra det enklare med hanteringen av dessa undantag för studier, lättare för den enskilda att planera, sjukskrivna att pröva och att de arbetslösa kunde använda tiden mellan jobb mer produktivt. Det skulle antagligen också vara bra mot den sociala snedrekryteringen också eftersom fler skulle våga pröva på att studera och pröva studier som inte är på distans vilket fler brukar klara sig igenom.

Absolut skulle det här vara bättre än inget.

Alien skrev:Här finns tidigare trådar:

plugga-som-aspie-utan-csn-pa-deltid-far-fk-utbrott-t3553.html

nya-regler-sjukersattning-vad-galler-arbete-studier-t7280.html

borjat-studera-pa-komvux-men-inga-pengar-t14214.html

Tack! Ska kolla i dem.

@snyggsmartochsexig Jag tror att det vore väldigt svårt att dra gränsen vid vilka funktionshinder man skulle ha rätt att studera för Fk och vid vilka inte, särskilt när det gäller psykiska sådana och särskilt när det gäller diagnoser som många kan leva med utan att vara diagnosticerade.

Dessutom är det så att ett antal personer per år antagligen blir oförmögna att klara sina studier av sociala skäl, tillfälliga psykiska problem, eller fysiska sjukdomar, och därmed riskerar att blåsa sina rätt till studielån för alltid, medan den som har en diagnos av ett visst slag skulle få den möjligheten.

Om vissa diagnoser berättigar till studier med FK och andra inte så har man ett problem som är pedagogiskt svårt att förklara.

Jag tror inte heller att man kan säga att vissa studier är inriktade på arbete och dem ska man inte få stöd för och andra inte. Det vet man väl aldrig riktigt på förhand? Det blir också ett svårt gränsdragningsproblem.

Bjäbbmonstret skrev:@snyggsmartochsexig Jag tror att det vore väldigt svårt att dra gränsen vid vilka funktionshinder man skulle ha rätt att studera för Fk och vid vilka inte, särskilt när det gäller psykiska sådana och särskilt när det gäller diagnoser som många kan leva med utan att vara diagnosticerade.

Dessutom är det så att ett antal personer per år antagligen blir oförmögna att klara sina studier av sociala skäl, tillfälliga psykiska problem, eller fysiska sjukdomar, och därmed riskerar att blåsa sina rätt till studielån för alltid, medan den som har en diagnos av ett visst slag skulle få den möjligheten.

Om vissa diagnoser berättigar till studier med FK och andra inte så har man ett problem som är pedagogiskt svårt att förklara.

Det är inte svårare än vad det redan är ifråga om att bedömma om någon ska ha sjukersättning eller inte. När en läkare tillsammans med försäkringskassan kommer fram till att personen ska ha sjukersättning gör de numera bedömningen att personen med största sannolikhet kommer vara oförmögen till arbete för all framtid. Det är därför den inte är tidsbegränsad. Det är inget som säger att en läkare inte kan göra samma bedömning för någon under 30, dvs någon som inte kan få sjukersättning utan måste gå på aktivitetsersättning. Jag tycker också att det borde vara möjligt att skriva av sina studielån om man har fått ett handikapp som innebär att man har rätt till sjukersättning, dvs med största sannolikhet aldrig kommer bli arbetsför, eftersom man som sjukpensionär (över eller under 30 års ålder) lever i samhällets yttersta bottenskikt rent ekonomiskt.

Bjäbbmonstret skrev:Jag tror inte heller att man kan säga att vissa studier är inriktade på arbete och dem ska man inte få stöd för och andra inte.

Den här meningen förstår jag tyvärr inte riktigt. Har du använt ett "inte" för mycket?

Jo det var ett inte för mycket. Men jag vidhåller att det är pedagogiskt svårt. Om personen ifråga är för sjuk för att jobba hur kan då vederbörande vara tillräckligt frisk för att studera? Halvtid kan man kanske argumentera för men inte för heltidsstudier som officiellt och i retoriken anses motsvara ett heltidsarbete.

Bjäbbmonstret skrev:Jo det var ett inte för mycket. Men jag vidhåller att det är pedagogiskt svårt. Om personen ifråga är för sjuk för att jobba hur kan då vederbörande vara tillräckligt frisk för att studera? Halvtid kan man kanske argumentera för men inte för heltidsstudier som officiellt och i retoriken anses motsvara ett heltidsarbete.

Av ungefär samma anledning som en person med asperger ibland kan skriva 140 i IQ men inte sköta vare sig hygien, städning, mat eller sociala kontakter. Samt att alla universitet har speciella hjälpinsatser för studenter med funktionshinder, de kan få speciella tentamen, längre tid på sig, stöd i undervisningen osv.

Om du frågar alla med AS på det här forumet om vad de har lättast för, studier eller arbete så är jag övertygad om att åtminstone 90 % skulle svara studier. Många med asperger klarar också prestera bra inom sitt specialintresse, vilket ofta är ett teoretiskt ämne som är intellektuellt krävande (och som man kan läsa på högskola/universitet), men ingen annanstans.

Tyvärr finns det få jobb som passar personer med asperger, eftersom det ställs många andra krav än just hög intelligens och kompetens inom ett specifikt mycket avgränsat område. Sen är ju även det att personen kan komma att vara för sjuk för att studera ett argument för att inte behöva ta studiemedel när man vill försöka utan att veta hur det kommer att gå. Studierna kan behöva tas i långsammare takt, eller så kommer personen inte klara av sina poäng under en kortare eller längre period.

Bättre att ta studielån imo. Då får man mer orsak att arbeta röven av sig senare. Iaf. en femhundring extra/månaden.. Vilket dock ökar chanserna för "utbränning" senare, men oxå ev. chanser för mer pengar.

snyggsmartosexig skrev:Det är diskriminering i mitt tycke.

Du kan testa att anmäla till www.do.se Men om du uttalat säger att målet inte är att klara din egna försörjning så tror jag att chanserna är måttliga.

Tyvärr finns det få jobb som passar personer med asperger

De flesta vill ju inte starta eget p.ga ansvaret det innebär, men annars så borde det finnas lika många arbeten som det finns människor med specialintressen * antalet anställda. Vilken människa med specialintresse vill vara löneslav hela livet? Har svårt att föreställa mig en sån person.

Alien skrev:Här finns tidigare trådar:

plugga-som-aspie-utan-csn-pa-deltid-far-fk-utbrott-t3553.html

nya-regler-sjukersattning-vad-galler-arbete-studier-t7280.html

borjat-studera-pa-komvux-men-inga-pengar-t14214.html

Jättebra länkar! Tack så mycket. Ska ta upp det jag läst här på mötet med försäkringskassan.

Hur mycket kan man få i aktivitetsersättning och hur gammal ska man vara för att få det?

Peace skrev:Hur mycket kan man få i aktivitetsersättning och hur gammal ska man vara för att få det?

"Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år som du fyller 19 till och med månaden innan du fyller 30. Som längst kan du beviljas aktivitetsersättning tre år i taget."
http://www.forsakringskassan.se/nav/11603700751e7d7afc1a6ef52e39d108