Hej, jag har ett problem med att jag har svårt att läsa texter av alla former. De kortare som rubriker osv. har jag inga problem med. Jag har haft detta problem sedan jag började 7:an och inte blivit av med det. Spelade mycket rollspel (tv-spel) innan jag började 7:an och det basaras på (som alla säkert redan vet) på att läsa mycket. Nu är den där läsförmågan borta och det som gör mig så splittrad är att jag bara blir sämre och sämre på att läsa. Det är konstigt då det borde vara tvärt om då åldern ökar samt hjärnan utvecklas.

Det blir som med dyslexi att orden hoppar hit och dit och jag har svårt att hitta nästa rad så att det inte blir ett flyt i läsandet och jag måste anstränga mig som bara den och jag får en urusel läsuppfattning.

Jag är säker på att det inte är dyslexi då jag kan läsa bra i några ytterst få undantag. Och sedan så kan väl inte dyslexi utvecklas med åren?

Jag tror att problem med läsandet har med att jag har mycket ångesttankar i huvudet.

Vill bara tillägga att lässvårigheterna började i samband med min AS-problematik som kom när jag var 13.


Någon som har/haft detta problem och kan dela med sig av sina erfarenheter och om någon lyckats bli kvitt lässvårigheterna så dela gärna med dig om hur du gjorde.

Om detta har med AS att göra, hur kommer det sig då att de allra flesta aspbergare inte haft denna svårighet?

MvH

/RandomGuy911

Osynlig hjärnskada, Ögonfel som gör ögona ansträngda ? ( Glasögon?),
Läsandet har blivit ett måste som du börjar uppleva all starkare ångest inför, som förväras med tiden ?

Läser du för läsandets skull, eller vill du verkligen ta in informationen som du går igenom ? Vore lustigt om det hörde helt eller delvis till att du tvingade dig till något, pågrund av en ide, hellre än att du verkligen ville göra det du gör.

Oftast är det problemlösning som gäller, att du testar dig fram, för att veta, hellre än gissa vad det beror på, för att hitta botet.

Provat läsglasögon ? Har du fått svårt med något annat ?
Har något ändrats ? Hormonellt ?

Ska försöka summera alla dina frågor och förslag.

Kan väl vara värt att testa med läsglasögon. Har dock knivskarp syn. Problematiken kom i samband med att jag blev "nojjig" och kände mig mobbad och utsatt och tyckte att jag var dum i huvudet och typ fulast på jorden.

Hjärnskada? Hm. Inget jag hoppas på direkt. Stog på en trehuling när jag gick i dagis och dratta i marken med huvudet först. Annars kan jag inte komma på något annat. Kanske att jag slarvade VÄLDIGT mycket med maten i högstadiet och skippade att äta på rasterna. Som man hört är det ju viktigt att äta, speciellt under puberteten. Kanske har det satt sina spår? Inte vet jag. Någon som vet om man kan kolla upp ev. hjärnskador någonstans?

Och, ja. Jag tvingar mig oftast till att läsa, spela tv-spel, t.o.m att skriva här på forumet för jag tror att jag mår bättre av det. Men vad jag har lärt mig är att det aldrig funkar till att tvinga sig till att något är roligt. Om jag skulle släppa dessa "tvång" så skulle livet bli helt meningslöst och jag skulle inte komma någonstans.

Grejjen är att jag känner mig konstant deprimerad och känner att jag borde läggas in någonstans men för att få detta att inte ske så pushar jag mig vidare för att klara av att gå i skolan och klara livet för övrigt och låtsas att jag tycker att livet är värt att leva. En stor lögn, allt.
Min KPT-terapeut påstår dock att jag bara kan katigoriseras som "nedstämd." Haha, det tror jag inte ett dugg på. Personligen skulle jag påstå att psykvården i Värmland är helt värdelös med all dess inkompetenta personal. Jag känner mig som en cancersjuk person som det inte finns vård och kompetens till att hjälpa. Jag känner mig helt utlämnad med andra ord.

Äh, fattar inte vad jag ska göra. Känns som jag har prövat allt.

Mitt liv suger.

Hm. Det var inte riktigt så jag menade.
Tänker mer på skador som kan uppstå oftare än dem flesta tror, med miniatryskador till hjärnvävnad av förträngningar i kärl o inflammationer, liksom dålig andning under sömn, som t.ex omständig apne som ger syrebrist etc.

Jag hade sådana tvångskänslor om att kunna skriva, för att ifall jag skulle sluta göra det, så var jag irrationellt rädd att jag skulle sluta *nu blir jag skämtsam* gravt utvecklingstörd, så man skulle behöva torka mig om munnen, för jag skulle glömma hur man sväljer.

Just gällande hjärnskador utav inflammationer m.m, så har det spekulerats kunnas orsaka deppression. Det är något fullständigt naturligt och inget alarmerande, men att det är då dags att du faktiskt inser att det hellre är bättre att försöka lära dig avslappningsövningar, äta nyttig mat, bra fetter, mindre socker.

Tror mest det beroer på själva stresset. Det har väl blivit en stressor att du tvingar dig att läsa, och att läsa nu hör mer till dumristig viljekraft, istället för att du lyssnar på din kropp och innre begär.

Tänk att medvetandet kan ungefär handskas med 40 bitar information , medans ögonen ungefär tar in 10 miljoner bitar information per sekunder. Räkna in de andra sinnena och att din undermedvetna handskas med 100 biljoner operationer per sekund, om jag minns rätt ( hörsägen från min del ). Din envishet tycks stå för din envishet att försöka medvetet tvinga dig till något, så är du i princip utvecklings störd, i jämförelse med vilket i sanningens namn hör till din sanna anledning som påverkar din förmåga att inhämta information och handskas med saker på ett omedveten plan, medans du inbillar idg att göra det med vad du tror är en åstadkommande av vad nu tycks bara vara tvång. Och ingenting du tar in kommer kännas lätt, nästan motstridigt för intresset att lyckas med något: Tills du säger vad du verkligen vill göra - motsatsen till tvång.

Det finns för guds skull dem som läser in böcker på några dagar med fotoläsning ! ( JA. Jag känner en som kan 10 språk och stirrar igenom böckerna med stirrblick och efter nån minut lägger undan en ny bok bara för att tydligen låta hans undermedvetna organisera informationen åt honom, tills det helt enkelt blir tillgängligt - Själv försökt med det igår, som känns mer som jag har bankat min huvud med boken under natten, än ha fotläst den )

Om du tror att din metod är nödvändig, och du kan inte övertyga om att du behöver faktiskt göra motsatsen av att tvinga i dig något, så borde du läsa på just mer om hur hjärnan organiserar information m.m.

Föresten är just medvetandet ändå bara ämnad som en flaskhals som utesluter irrelevant information och organiserar information vilket som är mer som generaliserad världsbild som underlättar navigeringen i den.

Medvetandet är som en illussion vart vi inbillar oss ha kontroll av den information som vi besitter är tillgänglig som om vi tryckte på en ikon på skrivbordet och fick något att bara poppa upp, då det finns otrolig mängd information som bearbetas i bakgrunden, som får oss att få upp det vi vill ha. Om du försöker tvinga dig till något, så är det ungefär som att starta program när datorn håller på att överhettas, för av infektioner, allergier, smärtor som driver dit medvetande annanvart.

Så ta hand om dig först.
Vila! För ångest är överansträngnings tecken med. Att du är under stress som är proinflammatorisk och minskar hormoner som faktiskt förbättrar minnet ( DHEA har visats öka tvåfaldigt under meditation), att hjärnan tar skada av att man äter dåligt och minskar i storlek hos anorektiker. m.m.

Så det är uppenbart att de som lyckas lättare än du, är för att de gör det lättare för sigsjälv. Som ett barn som lär hundra gånger snabbare än vuxna, bara för att vi i vuxen ålder lär i sådan snigelfart att det är knappt märkbart att vi lär oss nya saker.

Men förståss kan det finnas en mer direkt orsakt till detta.
Men det skadar inte att unna dig att använda den känsla som håller i sig i dig, att tvinga dig att lägga dig ner i sängen o lyssnar på någon avslappningsövning. Använd tvånget istället till att självsuggestioner som du behöver låta digsjälv höra, som får dig att må bra. Som du vill höra.
"Jag känner mig bli mer o mer avslappnad för varje andetag. För hur jag än anstränger mig o känner att dethär kommer inte funka, så kan jag inte låta bli att känna hur min kropp vill koppla av allt djupare,,, det börjar kännas såå skönt, då jag känner mina muskler koppla av allt mer,, o meer" ( Mer o mer, djupare o djupare, lättare o lättare är nyckeln till att låta sig använda av "inbillningen" att leda sig till avslappning)

Iaf. Problemet kan höra till RAS systemet som kontrollerar uppmärksamhet, att du inte kan fokusera dig. Se till att du är inte spänd kring nacken, axlar och övre rygg och att du tar B vitaminer , järn från kött ( bättre eftersom man kan inte få toxiska effekter av järn från animaliska källor ).

Det finns t.ex micronutrister som anser att all form av psykisk åkommor är biologiska, vilket jag håller med. Psyket är inte något magiskt som själen. Det är en bara manifesteringen av din helhet.

Så prova också undvika viss föda som kan ge allergiska besvär.
Se om du har problem med tarmen.

Har du värk från leder, vit belägning på tungan t.ex. Har du "eyeboogers" ?, torra slemhinnor ?

Om din ögon o slemhinnor känns torra, så kan det vara brist på a vitamin, så ät moroter för a tt få i dig beta karoten, som kan ge dig just besvär med koncentraionen. Om du har svårt att koncentrera dig så kan det vara inflammationer i kroppen, allergiska reaktioner, spänningar, att ditt undermedvetna försöker säga dig något med du är alldeles för trångsynt att hänga dig upp på att du inte kan läsa, istället för att lägga dig ner för att slappna av för att låta din sanna superdator kommunicera med dig, genom att låta dit medvetandade vara en mottagare, hellre än din 40bit medvetande ska försöka tala om för geniet vad som är viktigt.

Orkar bara läsa startinlägget för närvarande, men nog känner jag igen det där både hos mig själv och från andra med NPF.

För min del har jag alltid haft ont om koncentrationsförmåga och varit extremt stresskänslig och motivationsberoende. Jag älskar att läsa och i teorin har jag inga problem med det, men min praktiska läsförmåga har alltid begränsats av alla de här tre sakerna. Och det här har blivit värre allteftersom jag har åldrats och dessutom slitit ut mig på att ingen har fattat vad det har varit för "fel" på mig. Numera är det en ständigt pågående katastrof sedan flera år, jag får stjäla mig till ett enstaka ögonblick av en mening här och litet senare en där, längre texter på dator går bort hur intressanta de än är, dikt, som jag älskar, går bort och böcker i stort sett också.

Vad diagnoser beträffar kan jag väl i huvudsak, förenklat, härleda den dåliga koncentrationsförmågan till ADHD (som många med AS har - utan hyperaktivitet i mitt fall) och motivationsberoendet till både ADHD och AS; stresskänsligheten ingår i en allmän skörhet som många av oss NPF:are har och som gör att vi lätt blir sönderstressade långt innan vi "borde" bli det enligt "normala" människors begrepp. Den här stresskänsligheten eller allmänna skörheten brukar inte vården känna till, erkänna eller fatta vidden av, så den måste vi själva vara observanta på och skydda oss djävligt noga strunt i vad omgivningen tycker om det - det blir vi som får betala den dag vi har stressat sönder oss bortom räddning.

Det där med stress tänker jag på när du skriver att din AS-problematik kom när du var 13. AS är ju något man föds med, men blev kanske stressen övermäktig då? Och ångesten - kom den först eller kan den vara ett resultat av stress och att du eller andra försöker göra dig till någon du inte kan vara?

RandomGuy911 skrev:Hej, jag har ett problem med att jag har svårt att läsa texter av alla former. De kortare som rubriker osv. har jag inga problem med. Jag har haft detta problem sedan jag började 7:an och inte blivit av med det. Spelade mycket rollspel (tv-spel) innan jag började 7:an och det basaras på (som alla säkert redan vet) på att läsa mycket. Nu är den där läsförmågan borta och det som gör mig så splittrad är att jag bara blir sämre och sämre på att läsa. Det är konstigt då det borde vara tvärt om då åldern ökar samt hjärnan utvecklas.

Det blir som med dyslexi att orden hoppar hit och dit och jag har svårt att hitta nästa rad så att det inte blir ett flyt i läsandet och jag måste anstränga mig som bara den och jag får en urusel läsuppfattning.

Men ändå lyckas du skriva sammanhängande inlägg utan stavfel. Hade det varit något fel på din läsförmåga så hade du inte förstått vad du själv skrivit, och dina inlägg hade varit väldigt svårförståeliga för oss.

Så ditt problem måste handla om något annat.

Så

Smokescreen: Du skrev mycket intressant och viktig information. Det blev mycket text och jag ska försöka ta till mig det du skrivit så bra jag kan. Tack.

Zombie:

När jag frågat de på BUP så är deras svar att när man börjar högstadiet så blir det en shiftning från att inte ha så mycket ansvar till att få ta mycket eget ansvar och därav kan AS-problematiken framkallas om man då har en lägre grad, vilket jag har. Finns egentligen inga grader men du förstår vad jag menar.

tveskägg skrev:

RandomGuy911 skrev:Hej, jag har ett problem med att jag har svårt att läsa texter av alla former. De kortare som rubriker osv. har jag inga problem med. Jag har haft detta problem sedan jag började 7:an och inte blivit av med det. Spelade mycket rollspel (tv-spel) innan jag började 7:an och det basaras på (som alla säkert redan vet) på att läsa mycket. Nu är den där läsförmågan borta och det som gör mig så splittrad är att jag bara blir sämre och sämre på att läsa. Det är konstigt då det borde vara tvärt om då åldern ökar samt hjärnan utvecklas.

Det blir som med dyslexi att orden hoppar hit och dit och jag har svårt att hitta nästa rad så att det inte blir ett flyt i läsandet och jag måste anstränga mig som bara den och jag får en urusel läsuppfattning.

Men ändå lyckas du skriva sammanhängande inlägg utan stavfel. Hade det varit något fel på din läsförmåga så hade du inte förstått vad du själv skrivit, och dina inlägg hade varit väldigt svårförståeliga för oss.

Så ditt problem måste handla om något annat.

Så

Ok. Jag får som sagt anstränga mig kraftigt för att få inlägget att bli "bra". Jag upplever att de flesta andra kan skriva utan att lägga så mycket möda på det.

Personligen tror jag att problemet med läsandet, och även tänkandet, ligger i alla dessa konstanta negativa tankar om mitt utseende. Jag blir så trött och deprimerad av dessa tankar och jag tror att dessa tankar inte ger mig energi över till annat. Den enda lösningen jag just nu kommit underfund med är att styrketräna och bygga upp en kropp som jag är nöjd med och inte tvivlar så mycket på. Om jag skulle lyckas med det så orkar jag lägga energi och fokus på annat.

Jag har en god vän som är dyslektiker och hans läsförmåga varierar också väldigt mycket med hur han känner sig. Känner han sig samlad och lugn läser han ganska bra men är han uppskruvad eller trött tappar han bort sig på varenda rad.

Jag tror inte alls det är ovanligt och för min kompis är antagligen läsning såpass koncentrationskrävande att han måste vara på topp för att klara av det på ett bra sätt.

Jag hoppas bara att inforamtionen breder ut din förståelse på att även om du hade svårt att knyta dina skosnören, så är man fortfarande en otroligt faschinerande komplex organism.

Och att det mesta som man skulle kuna besitta i likhet med hyllade stora namn är oftast inom räckhåll, vilket blir angenämnt mer bemötande,
då t.ex negativa inställnignar skulle leda till att utbyte mellan människor upphör, så gör det även med en själv, att man självförverkligar sina oförmågor, då man underskattar sina latenta förmågor o framtida visdom.

Jag hoppas informationen helt enkelt tröstar dig så att du inte tillåter dig inbilla dig vara en faschinerande, unik och potentiellt oersättligt inflytelserik källa till den enda personen i denna värld som räknas; För dig är det du.

Ingenting i det stora hela spelar någon roll överhuvudtaget, varken om det vore att bränna ner världen eller få världen att frodas i rikedom; Om man inte blir lycklig av det.

Bli lycklig!
Use the force, young padawan.

Scotopic sensitivity länk

Färgade linser kan hjälpa eller om du läser från datorn kan du testa musatcha

Tack för tipset, Tor!

Jag har också svårt att läsa längre texter, särskilt på nätet.
Böcker går bättre - om de är intressanta och välskrivna.

Har du några mediciner? Jag fick jättesvårt att läsa med Cisordinol och jag läser mycket annars.