Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Zombie skrev:andypandy skrev:Många säger eller skriver till exempel "Jag är bättre än honom". Den korrekta formuleringen är naturligtvis "Jag är bättre än han eller Jag är bättre än han är".
Officiellt brukar det sägas så, sedan artonhundratalets militäriska språkdisciplingering genom folkskolan, som har krossat så många ord och uttryckssätt. Jag är bättre än han har visserligen också den grammatiska logiken för sig - likväl klarar sig andra utmärkt med att "få" säga Jeg er bedre end ham eller Je suis meilleur(e) que lui.
Det äldre är väl ändå att ha subjektsform efter än i sådana uttryck? Det är i alla fall vad som gäller böjningsmässigt konservativare språk som tyska och isländska. I de "progressivare" språken danska och engelska är det inte ovanligt att objektsformen även förekommer i t.ex. samordningar i subjektsställning: Min bror og ham er venner. My brother and him are friends. (Där är väl för övrigt lui det enda godtagbara i franskan.) Sedan har det uppkommit hyperkorrekta uttryck som between my brother and he.
Zombie skrev:I fall av typen Vill du träffa en sådan som han/honom är det inte ens logiskt entydigt. Samma artonhundratalsnorm säger att satsen ska analyseras "Vill du träffa en sådan som han [är]"; ändå är analysen "Vill du träffa [en sådan] som [honom]", där de båda inklamrade uttrycken hör samman som varande objekt båda två, minst lika logisk - stryk det ena (och "som") så kan du se om det blir "han" eller "honom" som passar.
Där är väl å andra sidan objektsform det vanliga i tyskan och isländskan: für Leute wie mich, fyrir fólk eins og mig.
Ett annat exempel som slår mig: Í bókum eins og simáskránni eru líka nöfn af erlendum uppruna ... = I böcker som telefonkatalogen finns också namn av utländskt ursprung ... (Handók um málfræði av Höskuldur Þráinsson, andra upplagan, sidan 181.) Prepositionen í styr dativ vid befintlighet, därför dat. pl. bókum och även dat. sg. (bestämd form) símaskránni.
Substantivet bók böjs så här:
NG
N bók
G bókar
D bók
A bók
PL
N bækur
G bóka
D bókum
A bækur
Substantivet skrá böjs i bestämd form så här:
SG
N skráin
G skrárinnar
D skránni
A skrána
PL
N skrárnar
G skránna
D skránum
A skrárnar
Men krävde verkligen artonhundratalets svenska folkskola subjektsform i sådana uttryck? Erik Wellander, språkvårdare född på 1880-talet, föredrog t.ex. såvitt jag förstår objektsformen här. (Däremot kallade han jag är starkare än dig för barnspråk.)
Zombie skrev:Såvida man, i just det här exemplet, vill bruka en stilart eller personlig stil där bara honom godtas som objektsform. Historiskt sett är han annars lika korrekt.
Och det i obruten tradition - alltså inte heller något "nymodigt fel" eller "slarvigt språk" som bara råkar likna en gammal legitim form. Den skolnorm vi har fått lära oss brukar ha fel på den punkten.Ännu värre är det när folk använder meningar som till exempel "Jag ska fråga han".
Och den frågan dyker upp här då och då, en följetong som borde klistras. Se bland annat:
styckeindel ... tml#340811 och neråt.
Och fråga och spörja hör till de verb som tar (tog) ett personobjekt i ackusativ (t.ex. formen han i det nordiska fyrkasussystemet): einen (ack.) etwas (ack.) fragen, spyrja einhvern (ack.) einhvers (gen.).
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 19:08:11, redigerad totalt 1 gång.
HGJ skrev:Det äldre är väl ändå att ha subjektsform efter än i sådana uttryck [som Jag är bättre än han, Zombies anm.]?
Jodå. Och ännu äldre är jämförande dativ (Ég er honum betri). Men objektsformen har gammal nog hävd i svenskan och har inte alltid ansetts så "ful" som idag, det var det jag ville peka på.
HGJ skrev:Men krävde verkligen artonhundratalets svenska folkskola
Och nittonhundratalets. Jag nämnde artonhundratalet för att styrningen slog igenom då.
HGJ skrev:subjektsform i sådana uttryck [som Vill du träffa en sådan som honom, Zombies anm.]? Erik Wellander, språkvårdare född på 1880-talet, föredrog t.ex. såvitt jag förstår objektsformen här.
Kanske inte själva direktiven - dem har jag inte koll på - och naturligtvis inte Wellander. Men när sådana här normer läggs i händerna på halvbildat auktoritärt fostrat folk som gammaldags skollärare blir dessa hyperkorrekta, och sedan bildar det misstaget lätt tradition. Och det tycker jag mig nog ha märkt att det har gjort i det här fallet.
Ett parallellfall, där en vansinnighet kunde ha slagit igenom direkt bland vanligt folk, var när några mäktiga personer - vet inte vilka - härom årtiondet hade upptäckt det inkonsekventa i att man sade "i" om länder på fastland med "på" om länder på öar - i Tyskland men på Island - och, förmodligen ovetande om hur normalt det är att språk och logik inte helt följs åt, prompt stipulerade att man skulle säga "i" om båda samt "på" bara när det faktiskt var tal om ön Island.
Och som vanligt när ett språkligt påbud inte har någon förankring i de flestas språkbruk löd svenskarna dithän att många blev oroliga över om de "borde" säga i Gotland och i Gräsö också.
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 19:08:11, redigerad totalt 1 gång.
Zombie skrev:HGJ skrev:Det äldre är väl ändå att ha subjektsform efter än i sådana uttryck [som Jag är bättre än han, Zombies anm.]?
Jodå. Och ännu äldre är jämförande dativ (Ég er honum betri).
Är du säker på att dativformen är äldre? På ryska kan man antingen säga "Ja lutje jivo" ("Jag bättre honom" (ackusativ)) eller "Ja lutje tjem on" ("Jag bättre än han").
Ordet "tjem" (чем) är instrumentalisformen av что som kan översättas med "vad" eller "som".
Jag gissar att det svenska "än" är en rest av samma gamla instrumentalisform och att det funnits en obruten tradition av jämförelser med än/чем+subjektsfom ända sedan språken skiljdes åt?
Senast redigerad av tveskägg 2011-05-04 19:08:11, redigerad totalt 1 gång.
tveskägg skrev:Zombie skrev:HGJ skrev:Det äldre är väl ändå att ha subjektsform efter än i sådana uttryck [som Jag är bättre än han, Zombies anm.]?
Jodå. Och ännu äldre är jämförande dativ (Ég er honum betri).
Är du säker på att dativformen är äldre? På ryska kan man antingen säga "Ja lutje jivo" ("Jag bättre honom" (ackusativ)) eller "Ja lutje tjem on" ("Jag bättre än han").
Ordet "tjem" (чем) är instrumentalisformen av что som kan översättas med "vad" eller "som".
Jag gissar att det svenska "än" är en rest av samma gamla instrumentalisform och att det funnits en obruten tradition av jämförelser med än/чем+subjektsfom ända sedan språken skiljdes åt?
Är det inte så att de nordiska språkens jämförande dativ, liksom grekiskans jämförande genitiv, går tillbaka på indoeuropeisk ablativ? I och med att ablativen i olika dotterspråk försvann som eget kasus övertogs dess funktioner av andra kasus och av prepositionsuttryck och andra omskrivningar.
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 19:08:11, redigerad totalt 1 gång.
Zombie skrev:HGJ skrev:Lakrits skrev:[quote="HGJ"][quote="HGJ"]Så kan man ju undra varför det på textremsan står joekull och inte jökull. Jag har då och då sett att isländskt ö har blivit till o eller oe i svenska texter, trots att bokstaven ö faktiskt finns i svenskan också.
Och i Aftonbladet har alltså ö:et i jökull blivit till ett o. Däremot har ö:et (men inte ð:et) i Böðvarsson behållits.
Jag tror att Aftonbladets redaktorer och skribenter har sett alldeles for manga engelsksprakiga nyhetssandningar om den jokull pa Island, som trots att den stavas med o bade pa svenska och islandska, anda likt lejonungen nar den blir aldre tappar sina prickar pa vagen till tryckpressen, varfor vi far lasa namnet med ett umlautlost o.
Å andra sidan hänvisas det i Aftonbladets artikel just till ISLÄNDSKA medier.[/quote]
Kanske menar de då isländska engelskspråkiga - eller så tänker de genom ett engelskspråkigt filter ändå. Under de senaste par årtiondena har ju angliseringen av svenskarnas tänkande gått väldigt fort, folk beter sig reflexmässigt som om engelska vore det enda som talades överallt i världen utom här, inklusive Norden i allt högre grad, och använder engelskans begreppssystem som rättesnöre för sin egen svenska. Journalister är knappast något undantag.[/quote]
Veðurstofa Íslands benämns Icelandic Meteorological Office i Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/vulkan ... -1.1089826
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 19:08:24, redigerad totalt 1 gång.
Vad sägs om denna underbara syftningsgroda:
Hur kommer man ö h t på tanken att konstruera en sådan mening?
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article7109408.ab
Dave Dave påstås ha lånat ut sitt utseende till Michael Jackson när han ville fejka sin död.
Hur kommer man ö h t på tanken att konstruera en sådan mening?
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article7109408.ab
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 19:08:28, redigerad totalt 1 gång.
Inger skrev:Vad sägs om denna underbara syftningsgroda:Dave Dave påstås ha lånat ut sitt utseende till Michael Jackson när han ville fejka sin död.
Hur kommer man ö h t på tanken att konstruera en sådan mening?
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article7109408.ab
Hur kommer man ö h t på tanken att döpa sitt barn till Dave Dave?
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 19:08:28, redigerad totalt 1 gång.
Kahlokatt skrev:AAAHAHAHAHA, den där MÅSTE vara fejk!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7157468.ab
http://www.expressen.se/Nyheter/1.19947 ... -i-tidning
Aftonbladet skrev:Felet har begåtts på annonsavdelningen.
– Vi har en verkstad som jobbar med detta och just den här bilden har på något sätt hämtats hem från nätet. Det är ju heltokigt och får inte förekomma, säger han.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 19:08:29, redigerad totalt 1 gång.