Kimmelie skrev:Här hittade jag några till:

E903: KARNAUBAVAX (T ex Concerta)
Eksem

E904: SHELLACK
Eksem
OBS! Shellack används ofta i hårspray och kan orsaka svåra lungskador då hårspray innehåller många skadliga produkter som stannar länge kvar i luften. Man kan köpa säkrare hårspray i hälsokostbutiker. Håll alltid andan och ventilera rummet ordentligt efteråt!

E570: FETTSYROR
Fettsyror finns naturligt i allt animaliskt fett och vegetabiliska oljor där det är helt ofarligt.
Dock som livsmedelstillsats är det kemiskt isolerat och kemikaliskt framställt och har orsakat:

endokrina störningar
neurotoxicitet,
störningar i hjärn- och nervsystem
cancer
försvagar immunförsvaret
- också känt som stearic acid (Concerta)
Finns i många tabletter och kapslar, som innehåller vitaminer, mineraler och örter, som finns i vanliga affärer och hälsokostbutiker.

Varför skriva "också känt som stearic acid" istället för att skriva "också känt som stearinsyra"? Är det för att det engelska namnet låter mer okänt och farligare, medan stearin låter harmlöst? Stearinljus innehåller mycket stearinsyra, och det låter inte så trovärdigt att säga att man får cancer mm om man äter upp ett ljus.

Eller handlar det om att dåligt insatt i ämnet och inte vet vad saker heter på olika språk?

Det om shellack låter konstigt. Är det shellacken eller sprayen som är farlig liksom?

Shellack finns i stora mängder i andra saker. Däremot så är det väl knappast bra att andas in saker alls (förutom ren luft och nödvändiga mediciner), så hårsprayen är nog bra att hålla sig undan.

Karnubavax brukar finnas i läppstift, i alla fall hemgjorda sådana och sådana som finns på hälsokosten.

Lakrits skrev:För ett tiotal år sedan hävde Ryssland sekretessen på KGB-handlingar som visade hur man hade tagit fram ricin som ett gift avsett att användas som vapen, och hur man hade testat det på icke ont anande människor som skulle "vaccineras", men som istället injicerades med ricin och sedan observerades medan de dog eller skadades. Det är på ett sätt fascinerande hur vissa regimer gör saker som låter som om de kom ur en James Bond-bok, men som tyvärr är sanna.

Jo. USA gjorde ju liknande för att få veta hur bl a LSD och radioaktivitet påverkar. Det senare lär ha testats på bl a gravida, utan deras vetskap.

Inger skrev:

Lakrits skrev:För ett tiotal år sedan hävde Ryssland sekretessen på KGB-handlingar som visade hur man hade tagit fram ricin som ett gift avsett att användas som vapen, och hur man hade testat det på icke ont anande människor som skulle "vaccineras", men som istället injicerades med ricin och sedan observerades medan de dog eller skadades. Det är på ett sätt fascinerande hur vissa regimer gör saker som låter som om de kom ur en James Bond-bok, men som tyvärr är sanna.

Jo. USA gjorde ju liknande för att få veta hur bl a LSD och radioaktivitet påverkar. Det senare lär ha testats på bl a gravida, utan deras vetskap.

Bara för ungefär fem år sedan så blev ju ett gäng britter (tror jag det var) testade med en försöksmedicin i en klinisk test. Något fel hände och alla deras vitala organ som lever och njurar bl.a. lade plötsligt av. Flera dog och de överlevande fick livsuppehållande åtgärder. Jag vet inte hur det slutade för de överlevande, men något långt liv lär de nog inte få.

Medicinska historien är ju byggd på ett parallellt undersökande för hur människokroppen fungerar. Man testar först och ser resultatet sen.
Nog för att protesterna mot människooffer för vetenskapen de senaste decennierna har blivit större och det har väl tvingat många försök att bli mer humana.

carl skrev:Bara ungefär fem år sedan så blev ju ett gäng britter (tror jag det var) testade med en försöksmedicin i en klinisk test. Något fel hände och alla deras vitala organ som lever och njurar bl.a. lade plötsligt av. Flera dog och de överlevande fick livsuppehållande åtgärder. Jag vet inte hur det slutade för de överlevande, men något långt liv lär de nog inte få.

Medicinska historien är ju byggd på ett parallellt undersökande för hur människokroppen fungerar. Man testar först och ser resultatet sen.
Nog för att protesterna mot människooffer för vetenskapen de senaste decennierna har blivit större och det har väl tvingat många försök att bli mer humana.

Undrar just om det är samma "människoförsök" jag hörde talas om, för några år sen. (I England) Deras huvuden svällde upp, och de fick så ini helvete ont, att de bara skrek, och tvingades hållas nersövda. Minns inte om alla dog, eller hur det slutade.

Men det mest fruktansvärda i det fallet tycker jag var, att de hade testat medicinen på möss innan, och samma sak hade hänt med dem, dvs huvudena svullnade upp som ballonger, och de dog. Och ändå testade de samma medicin på människor trots det. "De gick ju med på det frivilligt..."

tveskägg skrev:

Kimmelie skrev:

E570: FETTSYROR

- också känt som stearic acid

Varför skriva "också känt som stearic acid" istället för att skriva "också känt som stearinsyra"? Är det för att det engelska namnet låter mer okänt och farligare, medan stearin låter harmlöst? Stearinljus innehåller mycket stearinsyra, och det låter inte så trovärdigt att säga att man får cancer mm om man äter upp ett ljus.

Eller handlar det om att dåligt insatt i ämnet och inte vet vad saker heter på olika språk?

Jag har oftare sett att det står stearic acid än stearinsyra i innehållsdeklarationer på olika burkar, så den som skrivit det ovan citerade valde nog det vanligaste namnet på den tillsatsen.

Inger skrev:

Lakrits skrev:För ett tiotal år sedan hävde Ryssland sekretessen på KGB-handlingar som visade hur man hade tagit fram ricin som ett gift avsett att användas som vapen, och hur man hade testat det på icke ont anande människor som skulle "vaccineras", men som istället injicerades med ricin och sedan observerades medan de dog eller skadades. Det är på ett sätt fascinerande hur vissa regimer gör saker som låter som om de kom ur en James Bond-bok, men som tyvärr är sanna.

Jo. USA gjorde ju liknande för att få veta hur bl a LSD och radioaktivitet påverkar. Det senare lär ha testats på bl a gravida, utan deras vetskap.

I Sverige gjordes "Vipeholmstoffeen", en toffee där extra mycket socker skulle klibba fast på tänderna. Detta godis gavs sedan till utvecklingsstörda som blev studieobjekt för svenska kariesforskare.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vipeholmsexperimenten

tveskägg skrev:Varför skriva "också känt som stearic acid" istället för att skriva "också känt som stearinsyra"? Är det för att det engelska namnet låter mer okänt och farligare, medan stearin låter harmlöst?

Det handlar antagligen om en gemensam standard. Notera ffa att "vatten" omnämns som "aqua" på många engelska förpackningar.

Antingen det, eller så vill bolagen medvetet förvirra konsumenterna som tror att de köper dyrt och fint "aqua" när det i själva verket är helt vanligt "vatten".

weasley skrev:

tveskägg skrev:Varför skriva "också känt som stearic acid" istället för att skriva "också känt som stearinsyra"? Är det för att det engelska namnet låter mer okänt och farligare, medan stearin låter harmlöst?

Det handlar antagligen om en gemensam standard. Notera ffa att "vatten" omnämns som "aqua" på många engelska förpackningar.

Antingen det, eller så vill bolagen medvetet förvirra konsumenterna som tror att de köper dyrt och fint "aqua" när det i själva verket är helt vanligt "vatten".

jo det är nog en kvarleva där det okända var något fint. Där "ingrediens X" var det ämne som fixade de positiva effekterna.
Som tur är har trenden istället börjat gå mot att människor vill veta vad det är de stoppar i sig. Tex används e nummer allt mindre på vissa varor.

Aqua är i det här sammanhanget [WikiSve]läkarlatin[/WikiSve] och Stearic acid en rotvälska av det* och senare influten engelska.

Sedan om språkbruket på den där sajten - tja, läser man som en modern svensk om mer avancerade saker bara på engelska så är det klart man inte lär sig de svenska orden för dem. Och att det finns några går väl bortom ens historiska horisont.

------------------------
*Förmodar att det skrevs Acid. stearic. när jag växte upp - som förkortning av acidum stearicum.

carl skrev:jo det är nog en kvarleva där det okända var något fint. Där "ingrediens X" var det ämne som fixade de positiva effekterna.
Som tur är har trenden istället börjat gå mot att människor vill veta vad det är de stoppar i sig. Tex används e nummer allt mindre på vissa varor.

Det är ju lättare att kolla upp e-nummer, om man vill veta vad det egentligen är, än nåt tjusigt namn som man måste googla på, och kanske inte hittar. Så att de slutat använda e-nummer är inte alls bra, utan ett fult sätt att lura köparna att tro att det de köper inte innehåller några konstiga tillsatser...

Den här tråden har tagit många vändningar, men det får väl vara ok för min del, antar jag... Jag för väl söka vidare på annat håll, för att försöka ta reda på vad de olika tillsatserna i olika mediciner har för effekt/syfte.

*följer spänt tråden för att se vart diskussionerna leder*

Zombie skrev:Sedan om språkbruket på den där sajten - tja, läser man som en modern svensk om mer avancerade saker bara på engelska så är det klart man inte lär sig de svenska orden för dem. Och att det finns några går väl bortom ens historiska horisont.

Ja, det är nog ett vanligt fenomen. Men klarar man inte av att associera det man läser till saker man redan är väl införstådd med så förstår man egentligen inte vad texten handlar om. Vad stearin är för något har även småbarn en personlig erfarenhet av, de associationerna tappar man bort om man använder onödiga fackuttryck.

shellack

Här är ytterligare ett ord som låter mer främmande än vad det är. "Shell laque" = lack från sköldlöss.

Kimmelie skrev:Det är ju lättare att kolla upp e-nummer, om man vill veta vad det egentligen är, än nåt tjusigt namn som man måste googla på, och kanske inte hittar.

Hur menar du? Slår man upp enummret får man ju bara upp det tjusiga namnet. Känner man inte till vad det är måste man ändå söka vidare och kanske inte hitta en närmare förklaring.

Det finns ju en poäng med e-numrena och det är ju att ha en enkel lista att utgå ifrån när man ska se till vilken kategori ämnet hör till.
tex e150a,b,c,d, är olika sockerkulörer i svart. Att bara skriva sockerkulör är ju inte helt riktigt exakt.
Jag misstänker att det till viss del är spel för gallerierna att byta namn.
Även om det säkert finns nån aspie som har suttit och lärt sig varenda nummers betydelse så är det lättare för mig som konsument att läsa namnet på ämnet.

Tillverkarna har reagerat på konsumenternas negativa inställning till "E-nummer", och har skrivit ut hela namnet i stället. Men nu börjar de ta bort tillsatser, eftersom fler och fler reagerar på den falska maten som inte fungerar utan diverse tillsatser. Här betyder även ofarliga tillsatser något dåligt: maten har för dåliga råvaror, för lite dyra råvaror eller processas sönder, så man måste tillsätta en massa saker för att få till det så att maten verkar normal.

Bland viss mat så får man ju t.o.m. tillsätta vitaminer som det egentligen är gott om i livsmedlet, p.g.a. processning. Men vi fattar inte det, utan ser det som något bra med "vitaminberikat mjöl" och liknande.

Syntetiska vitaminer kan sakna den komplexitet som naturliga har (där de är bundna på olika sätt o.s.v. eller kanske är både höger- och vänstrvridna o.s.v.

Kimmelie skrev:Den här tråden har tagit många vändningar, men det får väl vara ok för min del, antar jag... Jag för väl söka vidare på annat håll, för att försöka ta reda på vad de olika tillsatserna i olika mediciner har för effekt/syfte.

*följer spänt tråden för att se vart diskussionerna leder*

De flesta tillsatser i mediciner har en funktion. Depottabletter har tex tillsatt olika syrabeständiga ämnen. Deras funktion är att skydda det verksamma ämnet från att forsa ut i blodet utan istället se till att det portioneras ut lite lagom.

Färgglada mediciner har färgämnen i sej, både för att bli lättare att känna igen, samt att det profilerar läkemedlet. Blå Viagra, någon?

Ibland kan det finnas sockerarter för att minska effekten av något illasmakande.

Etc osv mm...

Jag har väldigt svårt att tro på att någon enskild användare fått tag på såpass rent amfetamin som nämns här. Testade du amfetaminets renhet? Om inte, så är det otroligt osannolikt att det faktiskt var så rent som du trodde. Kanske var det någon annan substans, helt enkelt. Någon RC. MDPV, måhända?

Charley? skrev:Jag har väldigt svårt att tro på att någon enskild användare fått tag på såpass rent amfetamin som nämns här. Testade du amfetaminets renhet? Om inte, så är det otroligt osannolikt att det faktiskt var så rent som du trodde. Kanske var det någon annan substans, helt enkelt. Någon RC. MDPV, måhända?

Välkommen tillbaka till forumet. (Hoppas det går bra för dig...)

Det enda sätt jag testade det där "rena" amfetaminet på var att använda det, och känna effekten av det... Vad det än var, så var det i alla fall det renaste och biverkningsfriaste jag nånsin testat...

Han jag köpte det av bankade det inte själv, och krävde det även obankat från sin kran. (Mot högre kostnad givetvis, så han lyckades inte tjäna så bra på det, och gick snabbt i konkurs...)

weasley skrev:De flesta tillsatser i mediciner har en funktion. Depottabletter har tex tillsatt olika syrabeständiga ämnen. Deras funktion är att skydda det verksamma ämnet från att forsa ut i blodet utan istället se till att det portioneras ut lite lagom.

Färgglada mediciner har färgämnen i sej, både för att bli lättare att känna igen, samt att det profilerar läkemedlet. Blå Viagra, någon?

Ibland kan det finnas sockerarter för att minska effekten av något illasmakande.

Etc osv mm...

Det här har plötsligt blivit ett nytt specialintresse för mig, att jag vill veta exakt hur olika tillsatser i mediciner verkar, och hur kombinationen av alla ingredienser påverkar varandra, osv... Men det verkar svårt att hitta nån information om det. (Skulle ha utbildat mig till kemist...)

Du tror inte att du lurar dig själv?

Det här kanske är lite OT, men för den som är intresserad av hur kunskaper om och från växter används i moderna mediciner, så finns det en populärvetenskaplig klassiker. Här kommer en referens till mitt exemplar av den svenska upplagan. Jag vet inte om förlaget fortfarande ger ut boken, men till skillnad från många andra förlag från 1960-talet, så existerar det i alla fall fortfarande.

Kreig, Margaret. 1965. Gröna mediciner. Jakten på växter som botar, 351 pp. Forum bokförlag, Stockholm. Förlagets hemsida (åtkommen 2010-05-08 16:52): http://www.forum.se/

[EDIT: Det skall tilläggas att boken inte riktar sig till totalskeptiker, vare sig de är emot handelsmediciner ("jag äter pelargoner när jag får ont i foten") eller emot att över huvud taget leta efter något användbart i naturen ("äsch, mot fotsmärta hjälper bara Fenom").]

Den ska jag låna på biblitoketet. Klart intressant !
Utgivningsår: 1965

Hittade ett kapitel här.