Den Stora Pianotråden
uniqueNr5 skrev:Aspkvinna skrev:Ja blev aldrig direkt en Chopinälskare utan spelade nog bara nummer 15 ser jag i häftet men har tyvärr glömt den.
Nummer 15 är, vad kallas den nu igen? Regndropps etyden?
Den brukar mamsen spela. Den är fin, men lite händelselös för en rastlös person som jag själv. Tålamod kräver den av mig. Jag gillar bättre de livliga sakerna som tex f#moll preludiet.
När det ska vara mycket andrum gillar jag bättre impressionism ala Debussy...
Du blev aldrig någon Chopinälskare? Vilken pianomusik föredrar du hellre?
Ojoj, du vi pratar om mitt specialämne som jag hade mellan 6 - 18 år då jag tog lektioner och spelade i och för sig mycket. Visserligen gillade jag Valse opus 69 av Chopin och Nocturne opus 55. Sen så har har ju ramlat igenom en del. Grieg, Mozart, Scott Joplin, Beethoven, Sinding, Fischer, Debussy (älskade att spela ur Childen´s Corner).
Något som sitter kvar i ryggmärgen är första sidorna av Sindings Frulingsrauschen och Bach Tocata och Fuga för orgel, fick låna kyrkorgeln några gånger av min lärare som var kantor.
Senast redigerad av Aspkvinna 2011-05-04 11:35:37, redigerad totalt 1 gång.
Hur spelar man när man måste och inte orkar? Eller skapar något konstnärligt i allmänhet?
Knep? Någon?
En massa skapande människor har brödjobb, barn, dåliga förhållanden, tusenfaldig byråkrati, livssorger, allt möjligt, som suger krafter man skulle behövt - det måste inte vara grava AS- + ADD-problem + skitmedicin.
Inte så att jag vill ge något sken av proffs, så långt har det aldrig varit tal om med mina bokstäver osv., men principen är ju densamma.
Knappt spelat piano alls det senaste året. Några minuter någon kväll ibland. Annat vakuum att förtiga...
Inga mentala krafter, kroppen tung som bly. Inte tekniska problem det är fråga om (fast man får ju sådana av att inte öva).
Ikväll ett par satser Schubert. Bara en halvtimme mer än ingenting, och det var inte igår. Men konstigt, bättre flyt och sammanhang än på mycket länge. Kände mig litet som den stråkkvartett hans aviga pianosats liknar.
En retsamhet slipper man förstås inte :
en del av flytet beror på att jag är nästan döv av att ha sovit med öronproppar. Det blir på något sätt lättare att vara djärv då, spela ut fraserna, inte noja på detaljer eller vart handen ska hoppa nu då;
en del har säkert min ... personliga utveckling de senaste par dagarna med det att göra. Men hur mycket (vill ju gärna att sådana bidrag ska vara större än en örontäppas... ) ?
Knep? Någon?
En massa skapande människor har brödjobb, barn, dåliga förhållanden, tusenfaldig byråkrati, livssorger, allt möjligt, som suger krafter man skulle behövt - det måste inte vara grava AS- + ADD-problem + skitmedicin.
Inte så att jag vill ge något sken av proffs, så långt har det aldrig varit tal om med mina bokstäver osv., men principen är ju densamma.
Knappt spelat piano alls det senaste året. Några minuter någon kväll ibland. Annat vakuum att förtiga...
Inga mentala krafter, kroppen tung som bly. Inte tekniska problem det är fråga om (fast man får ju sådana av att inte öva).
Ikväll ett par satser Schubert. Bara en halvtimme mer än ingenting, och det var inte igår. Men konstigt, bättre flyt och sammanhang än på mycket länge. Kände mig litet som den stråkkvartett hans aviga pianosats liknar.
En retsamhet slipper man förstås inte :
en del av flytet beror på att jag är nästan döv av att ha sovit med öronproppar. Det blir på något sätt lättare att vara djärv då, spela ut fraserna, inte noja på detaljer eller vart handen ska hoppa nu då;
en del har säkert min ... personliga utveckling de senaste par dagarna med det att göra. Men hur mycket (vill ju gärna att sådana bidrag ska vara större än en örontäppas... ) ?
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 11:35:37, redigerad totalt 1 gång.
Helt enkelt så ser jag som musiken för mig som ett paserat kapitel för närvarande i självt spelande men jag lyssnar. Kreativiteten har hittat annan kanal att komma ut på där det ger energi istället för tar.
Senast redigerad av Aspkvinna 2011-05-04 11:35:37, redigerad totalt 1 gång.
Tack för svar!
En bra metod när man kan.
Jag kan inte. Det pressar på i mig efter fler uttryck, men musik är en sak jag är gjord av. Och pianoklassikerna är vad som har funnits inom räckhåll på min låga energi- och sociala nivå. Valt dem skulle jag ha gjort ändå, men även inom musiken har det alltid pressat på efter fler uttryck...
Eller så kan jag... kanske... tolkar svaret onödigt enkelt ovan. Funderar...
En bra metod när man kan.
Jag kan inte. Det pressar på i mig efter fler uttryck, men musik är en sak jag är gjord av. Och pianoklassikerna är vad som har funnits inom räckhåll på min låga energi- och sociala nivå. Valt dem skulle jag ha gjort ändå, men även inom musiken har det alltid pressat på efter fler uttryck...
Eller så kan jag... kanske... tolkar svaret onödigt enkelt ovan. Funderar...
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 11:35:39, redigerad totalt 1 gång.
Bach Wohltemperierte ...
Försöker få tiden att gå. Djupt deprimerad är man...
http://boomp3.com/listen/c210iozsd_r/bach_wtk_am
http://boomp3.com/listen/c210iozsd_r/bach_wtk_am
Senast redigerad av uniqueNr5 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Re: Bach Wohltemperierte ...
uniqueNr5 skrev:Försöker få tiden att gå. Djupt deprimerad är man...
http://boomp3.com/listen/c210iozsd_r/bach_wtk_am
Tack! Bach är bra för koncentrationen. Samlande på något sätt.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- Bjäbbmonstret
- Inlägg: 10578
- Anslöt: 2007-11-15
- Ort: Mälardalen
Många välspelade pianostycken här. Jag är tyvärr ingen hejare på att spela klassisk musik, men uppskattar att lyssna på musiken. Skriver en del egen instrumental pianomusik också.
Jag och min flickvän har precis släppt en ny (vår första och senaste) pianobaserad låt som går att få tag på bl a cdon.com och skivlagret.se. Vi heter "Jonatan och Maninna" och vår låt heter "Hope". Text och arr har vi gjort tillsammans medan jag har skrivit musiken.
Provlyssna: http://api.mds.att-idns.net/xmlserver/samples/1140000-1140999/5E14413C7A53D185E040010A0B066814.mp3
Cdon: http://downloads.cdon.com/index.phtml?country=se&page=product&trackid=46057869
Berätta gärna vad ni tycker.
Och glöm inte att berätta för era kompisar.
Jag och min flickvän har precis släppt en ny (vår första och senaste) pianobaserad låt som går att få tag på bl a cdon.com och skivlagret.se. Vi heter "Jonatan och Maninna" och vår låt heter "Hope". Text och arr har vi gjort tillsammans medan jag har skrivit musiken.
Provlyssna: http://api.mds.att-idns.net/xmlserver/samples/1140000-1140999/5E14413C7A53D185E040010A0B066814.mp3
Cdon: http://downloads.cdon.com/index.phtml?country=se&page=product&trackid=46057869
Berätta gärna vad ni tycker.
Och glöm inte att berätta för era kompisar.
Senast redigerad av snyggsmartosexig 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- snyggsmartosexig
- Inlägg: 281
- Anslöt: 2007-09-28
- Ort: Stockholm
Jag spelar piano och lite gitarr. Men jag kan inte läsa noter. Eller jag kan, men det tar betydligt längre tid att lära mig spela en låt efter noter. Det blir ungefär så här:
"jaha, där har vi ett C, och sen kommer, nu ska vi se ett E, och vad sjutton betyder den där lilla krummeluren ovanför/bredvid G? Och den där lilla pricken? Och bågarna? Och de där basebollformade flaggorna som liknar gitarrens stämskruvar - ibland är det en och ibland två på varandra... gaaaaahhhhh"
Det är lättare att lyssna på ett stycke och lära sig efter hur det låter. Har lärt mig att spela Månskenssonaten, Für Elise, Öppna Landskap, Jungfruns bön mfl på det sättet. Fast det är såklart, skulle ett proffs lyssna på mig så skulle de säkerligen höra en del av mina misstolkningar.
Jag tog pianolektioner i 5 år men lärde mig aldrig att spela efter noter. Hur gör man det egentligen? Jag menar, hur kan man titta på nothäftet och följa det samtidigt som man ska manövrera fingrarna till rätt tangenter? Helt omöjligt för mig. Simultankapacitet noll.
"jaha, där har vi ett C, och sen kommer, nu ska vi se ett E, och vad sjutton betyder den där lilla krummeluren ovanför/bredvid G? Och den där lilla pricken? Och bågarna? Och de där basebollformade flaggorna som liknar gitarrens stämskruvar - ibland är det en och ibland två på varandra... gaaaaahhhhh"
Det är lättare att lyssna på ett stycke och lära sig efter hur det låter. Har lärt mig att spela Månskenssonaten, Für Elise, Öppna Landskap, Jungfruns bön mfl på det sättet. Fast det är såklart, skulle ett proffs lyssna på mig så skulle de säkerligen höra en del av mina misstolkningar.
Jag tog pianolektioner i 5 år men lärde mig aldrig att spela efter noter. Hur gör man det egentligen? Jag menar, hur kan man titta på nothäftet och följa det samtidigt som man ska manövrera fingrarna till rätt tangenter? Helt omöjligt för mig. Simultankapacitet noll.
Senast redigerad av Truly 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Truly skrev:Jag tog pianolektioner i 5 år men lärde mig aldrig att spela efter noter. Hur gör man det egentligen? Jag menar, hur kan man titta på nothäftet och följa det samtidigt som man ska manövrera fingrarna till rätt tangenter? Helt omöjligt för mig. Simultankapacitet noll.
Man läser noterna nerifrån och upp så det blir från samma håll som fingrarna läggs från vänster till höger på pianot. Länge gjorde jag misstaget att läsa uppifrån och ner men det är mycket svårare.
Sen så undviker man att titta på fingrarna så slipper man det momentet.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- Bjäbbmonstret
- Inlägg: 10578
- Anslöt: 2007-11-15
- Ort: Mälardalen
Bjäbbmonstret skrev:Truly skrev:Jag tog pianolektioner i 5 år men lärde mig aldrig att spela efter noter. Hur gör man det egentligen? Jag menar, hur kan man titta på nothäftet och följa det samtidigt som man ska manövrera fingrarna till rätt tangenter? Helt omöjligt för mig. Simultankapacitet noll.
Man läser noterna nerifrån och upp så det blir från samma håll som fingrarna läggs från vänster till höger på pianot. Länge gjorde jag misstaget att läsa uppifrån och ner men det är mycket svårare.
Sen så undviker man att titta på fingrarna så slipper man det momentet.
Du menar att man läser basklaven innan diskantklaven? Men det underlättar ju inget. Det är ju ändå en helskottas massa noter som måste hållas reda på.
Nä, jag förstår verkligen inte. Jag tittar inte ens på mina fingrar när jag spelar. Musiken kommer inifrån mig. Jag kan omöjligt titta på några noter. Det är som om jag skulle sätta mig och läsa en roman av Dostojevskij eller Sigrid Undset samtidigt som jag spelar. Det går bara inte. Noterna är bara ett störande moment som tar fokus bort från känslan och inlevelsen av musiken.
Det måste vara fel på mig helt enkelt, eller dålig simultankapacitet, eller ja, inte vet jag...
Men tack för tipset!
Senast redigerad av Truly 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Truly skrev:Du menar att man läser basklaven innan diskantklaven? Men det underlättar ju inget. Det är ju ändå en helskottas massa noter som måste hållas reda på.
Nä, jag förstår verkligen inte. Jag tittar inte ens på mina fingrar när jag spelar. Musiken kommer inifrån mig. Jag kan omöjligt titta på några noter. Det är som om jag skulle sätta mig och läsa en roman av Dostojevskij eller Sigrid Undset samtidigt som jag spelar. Det går bara inte. Noterna är bara ett störande moment som tar fokus bort från känslan och inlevelsen av musiken.
Det måste vara fel på mig helt enkelt, eller dålig simultankapacitet, eller ja, inte vet jag...
Ja och dessutom läser man noterna efter båda klaverna nerifrån och upp.
Det är ett helt annat sätt att förhålla sig men visst finns risken att man tappar känslan speciellt medan man håller på att lära sig bli bättre på avkodningen men det kan man kompensera för genom att också spela annat mer musikaliskt. För det är väldigt praktiskt att kunna läsa enklare stycken direkt från bladet och är det så man aldrig har hört dem förut så låter det varje fall inte så musikaliskt.
Jag tror definitivt inte att det är fel på dig. Folk har nog bara lite svårare eller lättare att lära sig det där.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- Bjäbbmonstret
- Inlägg: 10578
- Anslöt: 2007-11-15
- Ort: Mälardalen
Är dessvärre nästan helt notbunden på piano sedan jag väl lärde mig det så det finns ju en viss risk med att börja också.
Pä rena melodiinstrument där man ändå bara kan spela en stämma tycker jag det är lättare att växla mellan noter och gehör.
Pä rena melodiinstrument där man ändå bara kan spela en stämma tycker jag det är lättare att växla mellan noter och gehör.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- Bjäbbmonstret
- Inlägg: 10578
- Anslöt: 2007-11-15
- Ort: Mälardalen
Jag spelar piano, mest efter noter. Och jag har något fel på minnet, så efter jag blev "vuxen" så lär jag mig inte utantill om det inte är något jag tar ut själv.
Jag tittar på noterna, och aldrig nerifrån och upp eller tvärtom, jag tittar på dem alla på samma gång, och tar dem på pianot.
Tydligen har jag haft lätt för att lära mig noter, jag har aldrig tänkt på det, utan spelade efter noter direkt jag lärde mig hur de fungerar.
Men jag kan ha lite svårt med flerstrukna noter, då tittar jag på dem separat och tänker "1, 2 eller 3 ovanför det där c:t" eller liknande.
Lite konstig är jag också, och fungerar rätt bra med tjockt med noter som i Maple leaf rags c-del/trio (näst sista delen i låten), men om det är få noter, lutande balkar och åttondelspauser, så blir det svårt. Jag får så svårt att läsa av på något sätt (det stör min bild som jag ser, bilden blir hackig och rörig, till skillnad från jämnt men tjockt med noter), trots att det egentligen är lättare att spela OCH färre tecken OCH trots att jag vet vad alla betyder utan problem.
Hopsatta noter blir problem när balken lutar som sagt, men sätter man balken så den inte lutar är det inga problem.
Nyskriven ragtime har många fler lutande balkar, och känns alltså mycket svårare än den borde vara.
När jag gick i skolan testade jag andra instrument också:
Blockflöjt
Tenorblockflöjt
Cello
Jag har fioler hemma, men har inte orkat börja lära mig. Jag vet hur man gör och vad strängarna heter, men måste öva för att veta exakt var givna toner finns, och för att få flyt.
Jag tittar på noterna, och aldrig nerifrån och upp eller tvärtom, jag tittar på dem alla på samma gång, och tar dem på pianot.
Tydligen har jag haft lätt för att lära mig noter, jag har aldrig tänkt på det, utan spelade efter noter direkt jag lärde mig hur de fungerar.
Men jag kan ha lite svårt med flerstrukna noter, då tittar jag på dem separat och tänker "1, 2 eller 3 ovanför det där c:t" eller liknande.
Lite konstig är jag också, och fungerar rätt bra med tjockt med noter som i Maple leaf rags c-del/trio (näst sista delen i låten), men om det är få noter, lutande balkar och åttondelspauser, så blir det svårt. Jag får så svårt att läsa av på något sätt (det stör min bild som jag ser, bilden blir hackig och rörig, till skillnad från jämnt men tjockt med noter), trots att det egentligen är lättare att spela OCH färre tecken OCH trots att jag vet vad alla betyder utan problem.
Hopsatta noter blir problem när balken lutar som sagt, men sätter man balken så den inte lutar är det inga problem.
Nyskriven ragtime har många fler lutande balkar, och känns alltså mycket svårare än den borde vara.
När jag gick i skolan testade jag andra instrument också:
Blockflöjt
Tenorblockflöjt
Cello
Jag har fioler hemma, men har inte orkat börja lära mig. Jag vet hur man gör och vad strängarna heter, men måste öva för att veta exakt var givna toner finns, och för att få flyt.
Senast redigerad av Bror Duktig 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Truly skrev:Nä, jag förstår verkligen inte. Jag tittar inte ens på mina fingrar när jag spelar. Musiken kommer inifrån mig. Jag kan omöjligt titta på några noter. Det är som om jag skulle sätta mig och läsa en roman av Dostojevskij eller Sigrid Undset samtidigt som jag spelar. Det går bara inte. Noterna är bara ett störande moment som tar fokus bort från känslan och inlevelsen av musiken.
Det måste vara fel på mig helt enkelt, eller dålig simultankapacitet, eller ja, inte vet jag...
Verkligen, precis lika mycket fel på dig som på Benny Andersson m.fl. stora musiker som inte heller kan hantera noter (fast du kanske kan läsa noter till skillnad från Benny...)
Senast redigerad av Miche 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Truly skrev:Jag tog pianolektioner i 5 år men lärde mig aldrig att spela efter noter. Hur gör man det egentligen? Jag menar, hur kan man titta på nothäftet och följa det samtidigt som man ska manövrera fingrarna till rätt tangenter? Helt omöjligt för mig. Simultankapacitet noll.
Jag skulle säga att man räknar så här:
Högerhandens noter läses åt höger.
Vänsterhandens noter läses åt vänster.
Senast redigerad av Zirre 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Jag började spela piano när jag var runt 7 i kommunala och hade samma lärare tills jag blev 15. Då sa hon: "Nu kan inte jag lära dig något mer".
Hon gav mig den klassiska grunden. Hon var inte förtjust i modernare musik, inte ens upppoppad klassisk musik a la Exception, EL&P m fl. vilket jag diggade.
Mitt absoluta gehör blev jag inte medveten om förrän jag började spela pop, rock och jazz. Fast iofs så märkte min gamla klassiska lärare att jag hellre spelade efter mitt öra än genom att läsa noterna, vilket hon såg som förkastligt eftersom det skulle kunna förstöra notläsningen. I backspegeln ger jag väl henne delvis rätt - jag har fått kämpa hårt med att hålla uppe min notläsning sedan jag började utnyttja mitt goda gehör, eftersom gehöret gör att man kan mer eller mindre strunta i noterna. Samtidigt har jag alltid haft som ambition att inte tappa notläsandet.
Att vara bra på notläsning är ungefär som att vara idrottsman, man måste öva för att inte tappa. Samma sak med skalövningar och fingerövningar. Jag letar ofta efter bra noter att hålla dessa uppe. Czerny är favoriten.
Hon märkte tidigt att jag inte bara gillade klassiskt utan även rock och pop (pianolegender som Elton John, Gilbert O'Sullivan, Billy Joel, Lynsey dePaul, Carole King m.fl) Det dröjde inte länge innan jazzintresset kom, jag åkte på jazz- och improvisationsläger och jammade i diverse lokala band.
Har nyligen lärt mig några väldigt krävande stycken av favoriten Keith Emerson (från EL&P). Bland annat The Fugue som inte är att leka med:
(Jag tänkte dock inte spela den lika fort som honom. Jag tycker inte ens det är snyggt att spela så fort)
Har eventuellt tänkt lägga ut några inspelningar av mig själv på Youtube. Stay Tuned.
Spelar även en gnutta gitarr. Fast har aldrig lyckats bemästra fingerspelet - är en ren tumspelare.
Spelar även blockfjöjt, tvärflöjt och trummor. Är en rytmiskt orienterad person även om jag är ganska stel på ytan.
EDIT: Trulys länk till Fantasi Impromptu var enormt förresten!
Hon gav mig den klassiska grunden. Hon var inte förtjust i modernare musik, inte ens upppoppad klassisk musik a la Exception, EL&P m fl. vilket jag diggade.
Mitt absoluta gehör blev jag inte medveten om förrän jag började spela pop, rock och jazz. Fast iofs så märkte min gamla klassiska lärare att jag hellre spelade efter mitt öra än genom att läsa noterna, vilket hon såg som förkastligt eftersom det skulle kunna förstöra notläsningen. I backspegeln ger jag väl henne delvis rätt - jag har fått kämpa hårt med att hålla uppe min notläsning sedan jag började utnyttja mitt goda gehör, eftersom gehöret gör att man kan mer eller mindre strunta i noterna. Samtidigt har jag alltid haft som ambition att inte tappa notläsandet.
Att vara bra på notläsning är ungefär som att vara idrottsman, man måste öva för att inte tappa. Samma sak med skalövningar och fingerövningar. Jag letar ofta efter bra noter att hålla dessa uppe. Czerny är favoriten.
Hon märkte tidigt att jag inte bara gillade klassiskt utan även rock och pop (pianolegender som Elton John, Gilbert O'Sullivan, Billy Joel, Lynsey dePaul, Carole King m.fl) Det dröjde inte länge innan jazzintresset kom, jag åkte på jazz- och improvisationsläger och jammade i diverse lokala band.
Har nyligen lärt mig några väldigt krävande stycken av favoriten Keith Emerson (från EL&P). Bland annat The Fugue som inte är att leka med:
(Jag tänkte dock inte spela den lika fort som honom. Jag tycker inte ens det är snyggt att spela så fort)
Har eventuellt tänkt lägga ut några inspelningar av mig själv på Youtube. Stay Tuned.
Spelar även en gnutta gitarr. Fast har aldrig lyckats bemästra fingerspelet - är en ren tumspelare.
Spelar även blockfjöjt, tvärflöjt och trummor. Är en rytmiskt orienterad person även om jag är ganska stel på ytan.
EDIT: Trulys länk till Fantasi Impromptu var enormt förresten!
Senast redigerad av barracuber 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
barracuber skrev:Jag började spela piano när jag var runt 7 i kommunala och hade samma lärare tills jag blev 15. Då sa hon: "Nu kan inte jag lära dig något mer".
Hon gav mig den klassiska grunden. Hon var inte förtjust i modernare musik, inte ens upppoppad klassisk musik a la Exception, EL&P m fl. vilket jag diggade.
Mitt absoluta gehör blev jag inte medveten om förrän jag började spela pop, rock och jazz. Fast iofs så märkte min gamla klassiska lärare att jag hellre spelade efter mitt öra än genom att läsa noterna, vilket hon såg som förkastligt eftersom det skulle kunna förstöra notläsningen. I backspegeln ger jag väl henne delvis rätt - jag har fått kämpa hårt med att hålla uppe min notläsning sedan jag började utnyttja mitt goda gehör, eftersom gehöret gör att man kan mer eller mindre strunta i noterna. Samtidigt har jag alltid haft som ambition att inte tappa notläsandet.
Jag känner igen mig i det här. Jag uttnyttjade mitt goda gehör och sket fullständigt i att lära mig spela efter noter (något jag ångrar idag). Jag spelade hellre efter eget öra och hittade på själv.
Jag hade lektioner varje lördag kl. 14:00. Och jag satt ca 45 minuter innan lektionen och övade på mina läxor. Resten av veckan spelade jag bara det jag själv ville spela.
Min lärare var en pensionerad musiker som bara gav privatlektioner till vissa utvalda barn. Det var såklart min mammas idé om att jag skulle ha "den bästa läraren" (hennes eviga status-tänk) och jag gjorde bara som hon sa på den tiden. Brydde mig egentligen inte så mycket om att läraren var en känd musiker. "Jaha, OK då spelar jag väl piano på lördagar då."
Jag var tvungen att först provspela inför honom innan han bestämde sig om han ville ha mig som elev. Jag antar att det fanns någonting i "mitt musikaliska Truly" som han fastnade för? Vad det var vet jag inte.
De första 4 åren var det lätt för mig att hänga med i läxorna pga. mitt gehör, antar jag? Men ju svårare styckena blev och ju mer tekniska de blev desto svårare hade jag att motivera mig själv att göra något alls. Hängde inte med eftersom jag inte kunde läsa noter (skalor och fingerövningar gjorde jag däremot, det gillade jag).
Tillslut sa min lärare till min mamma att det inte var fel på mig som pianist men att jag inte verkade vara lika angelägen om privatstudier som min mor var. Och att det vore dumt att lägga såpass mycket pengar på något som inte uppskattades.
barracuber skrev:Att vara bra på notläsning är ungefär som att vara idrottsman, man måste öva för att inte tappa. Samma sak med skalövningar och fingerövningar. Jag letar ofta efter bra noter att hålla dessa uppe. Czerny är favoriten.
Japp, håller med!
barracuber skrev:Hon märkte tidigt att jag inte bara gillade klassiskt utan även rock och pop (pianolegender som Elton John, Gilbert O'Sullivan, Billy Joel, Lynsey dePaul, Carole King m.fl) Det dröjde inte länge innan jazzintresset kom, jag åkte på jazz- och improvisationsläger och jammade i diverse lokala band.
Har nyligen lärt mig några väldigt krävande stycken av favoriten Keith Emerson (från EL&P). Bland annat The Fugue som inte är att leka med:
(Jag tänkte dock inte spela den lika fort som honom. Jag tycker inte ens det är snyggt att spela så fort)
Har eventuellt tänkt lägga ut några inspelningar av mig själv på Youtube. Stay Tuned.
Jaa, gör det. Spännande. Jag vill jättegärna höra!
barracuber skrev:Spelar även en gnutta gitarr. Fast har aldrig lyckats bemästra fingerspelet - är en ren tumspelare.
Spelar även blockfjöjt, tvärflöjt och trummor. Är en rytmiskt orienterad person även om jag är ganska stel på ytan.
Ja, jag är också en rytmiskt orienterad person. Jag dansade även som liten vilket jag älskade. Men även där var det problem med själva studierna. Jag ville dansa på mitt eget sätt. Jag ville inte göra som resten av gruppen. Jag ville utforska rytmer med min dans, men på danslektionerna handlade det mest om att träna positioner, ställningar och steg. Min balettlärare ville att jag skulle söka till Kungliga Svenska Balettskolan (från årskurs 4). Mamma JUBLADE!
Min balettlärare pratade med min magister i grundskolan som var den enda som frågade vad JAG ville. Och då blev svaret NEJ (något som jag kanske ångrar lite idag, men men... )
Här kommer lite Karl Czerny till dig Barracuber:
Senast redigerad av Truly 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Tack Truly. Hade glömt att de även låter bra som rena stycken och inte bara som övningsstycken (även om man anar att de är det - det är alltid något extremt svårt mönster i nån av händerna).
Andra stycket testade jag bara för några veckor sedan - hade ingen aning om att man kunde spela det så snabbt EDIT: Jag minns att jag mest använde det som en övning i notläsning och smidighet i v-handen.
Det var faktiskt evigheter sedan jag spelade övningar och Czerny var det namn som ploppade upp. Men det fanns andra jag spelade en gång vars namn jag har glömt. De var mer mekaniska än Crzernys musik men ändå vackra stycken i sig själva. Ska gräva bland de gamla noterna.
Artikel för "fartmonster":
<a target="_blank" href="http://portal.citysoup.ca/portal/Templates/Public/Page_Template_1.aspx?NRORIGINALURL=/NR/exeres/A1739835-A2D9-47D1-853C-BDE100D01C55.htm&FRAMELESS=false&NRNODEGUID={A1739835-A2D9-47D1-853C-BDE100D01C55}&NRCACHEHINT=NoModifyGuest">Secrets to Speed on the Piano</a>
Det är egentligen inte fart som sådant jag är ute efter (även om det behövs ibland) utan att träna upp smidigheten i min vänsterhand. Eftersom jag spelat mycket jazz så blir man gärna lat med den.
Andra stycket testade jag bara för några veckor sedan - hade ingen aning om att man kunde spela det så snabbt EDIT: Jag minns att jag mest använde det som en övning i notläsning och smidighet i v-handen.
Det var faktiskt evigheter sedan jag spelade övningar och Czerny var det namn som ploppade upp. Men det fanns andra jag spelade en gång vars namn jag har glömt. De var mer mekaniska än Crzernys musik men ändå vackra stycken i sig själva. Ska gräva bland de gamla noterna.
Artikel för "fartmonster":
<a target="_blank" href="http://portal.citysoup.ca/portal/Templates/Public/Page_Template_1.aspx?NRORIGINALURL=/NR/exeres/A1739835-A2D9-47D1-853C-BDE100D01C55.htm&FRAMELESS=false&NRNODEGUID={A1739835-A2D9-47D1-853C-BDE100D01C55}&NRCACHEHINT=NoModifyGuest">Secrets to Speed on the Piano</a>
Det är egentligen inte fart som sådant jag är ute efter (även om det behövs ibland) utan att träna upp smidigheten i min vänsterhand. Eftersom jag spelat mycket jazz så blir man gärna lat med den.
Senast redigerad av barracuber 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Keith Jarrett & Charlie Haden - No Moon At All
Vackrare musik finns nog inte.
Dels kände jag för att väcka liv i den här tråden igen.
Dels är det den här färska plattan som går dygnet runt just nu hemma. Duettplattan med dessa båda giganter och levande legender - Keith Jarrett och Charlie Haden är ännu en platta som kommer att läggas till raden av klassiska Jarrettalbum.
Detta är ett balladalbum och No Moon At All är den "svängigaste" låten. Jag kommer nog inte kunna hålla mig från att lägga ut fler låtar senare.
OBS! Jag vet att detta inte är en videotråd och jag tänker inte göra den till en sådan heller! Jag tänker lägga kommande klipp i jazztråden.
Vackrare musik finns nog inte.
Dels kände jag för att väcka liv i den här tråden igen.
Dels är det den här färska plattan som går dygnet runt just nu hemma. Duettplattan med dessa båda giganter och levande legender - Keith Jarrett och Charlie Haden är ännu en platta som kommer att läggas till raden av klassiska Jarrettalbum.
Detta är ett balladalbum och No Moon At All är den "svängigaste" låten. Jag kommer nog inte kunna hålla mig från att lägga ut fler låtar senare.
OBS! Jag vet att detta inte är en videotråd och jag tänker inte göra den till en sådan heller! Jag tänker lägga kommande klipp i jazztråden.
Senast redigerad av barracuber 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Trevligt att se att tråden fortfarande lever.
Det gör jag med.
Jag ska lyssna mer snart när jag får lite tid över.
Jag håller på med Rachmaninoffs Op 39, när tiden tillåter mig..
Här är no 6:
http://www.youtube.com/watch?v=RFMNhx2-VDE
Gillar inte riktigt tolkningen men tekniken är bra.
Vad tycker ni?
Det gör jag med.
Jag ska lyssna mer snart när jag får lite tid över.
Jag håller på med Rachmaninoffs Op 39, när tiden tillåter mig..
Här är no 6:
http://www.youtube.com/watch?v=RFMNhx2-VDE
Gillar inte riktigt tolkningen men tekniken är bra.
Vad tycker ni?
Senast redigerad av uniqueNr5 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
uniqueNr5 skrev:Trevligt att se att tråden fortfarande lever.
Det gör jag med.
Jag ska lyssna mer snart när jag får lite tid över.
Jag håller på med Rachmaninoffs Op 39, när tiden tillåter mig..
Här är no 6:
http://www.youtube.com/watch?v=RFMNhx2-VDE
Gillar inte riktigt tolkningen men tekniken är bra.
Vad tycker ni?
Kul att se dig igen, Unika 5:an!
Hon var skicklig. Ett tekniskt väldigt svårt stycke. Jag brukar kunna höra och skriva ned väldigt komplicerad musik men det där hade jag nog fått jobba länge med.
Tolkningen kan jag inte riktigt bedöma, jag brukar inte lyssna så mycket på Rachmaninoff vilket säkert är synd. Men jag är inte så förtjust i när det blir så tjockt med toner att det blir som ett "sheet of sound", för att låna ett uttryck från jazzen. Det var John Coltrane som uppfann den spelstilen på tenorsax och i det sammanhanget uppskattar jag det mycket.
Även om Rachmaninoff-stycket inte tilltalar mig direkt så känner jag trots allt, att det finns någon sorts energi och intensitet som känns främmande och samtidigt lockande. Det påminner om energin inom akustisk jazz, med bara de nödvändigaste instrumenten elförstärkta. Det är inte alls samma sorts energi man får hos ett rockband med 20 miljoner watt i högtalarna.
Senast redigerad av barracuber 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Den stora pianotråden måste givetvis uppmärksamma att Hans Leygraf har gått ur tiden under den gångna veckan. Han uppnådde den aktningsvärda åldern av 90 år och var aktiv i stor sett in i det sista. Uppenbarligen hade det funnits möjlighet att höra honom spela Mozarts sonat och fantasi i c-moll i Norrköping och Mölndal så sent som i november. Synd att man missade det. Jag hörde honom spela det för sisådär 25 år sedan.
Det finns inte mycket med honom på youtube, men här är en knappt två år gammal inspelning av inte c-mollfantasin, men väl den i d-moll.
Det finns inte mycket med honom på youtube, men här är en knappt två år gammal inspelning av inte c-mollfantasin, men väl den i d-moll.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Kvasir skrev:Den stora pianotråden måste givetvis uppmärksamma att Hans Leygraf ...
Jag brukade va svag för sådana virtuosa räkor han drar i väg med i kontrast till den Mozartianska simpliciteten i övrigt. Ska koppla mitt piano till ljudkortet och utöka min repertoar en del.
Annars använder jag nu en enkel matematisk idé för att komponera en serie piano stycken..
Vad händer för er på pianofronten?
Senast redigerad av uniqueNr5 2011-05-04 11:35:40, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Intressanta intressen