Hej gott folk!

Först vill jag bara säga att jag är ny på forumet och att jag är under utredning. Skriver (skrev) en presentation längst ner istället.

Jag har på senare tid förbrukat väldigt mycket tankemöda på att försöka komma på någon strategi för att "byta" specialintresse. Har under senaste 3 åren ägnat väldigt mycket tid till att studera om 2:a världskriget. Vilket jag har tyckt om otroligt mycket och gör fortfarande. Annars har jag ljud och musik som största intresse vilket jag vill jobba med i framtiden.

Problemet är att jag måste vara inspirerad att bygga ljud och jag jobbar heltid och är fullständig mentalt utmattad efter jobbet och har svårt att komma till ro. Jag kan verkligen inte tvinga mig till det hur mycket jag än försöker. Jag försöker så långt det går även om det bara gäller några minuter.

När jag väl kommer igång med musiken så kan jag sitta hur länge som helst (innan jag började jobba) och har skickat in en ansökan till musikinstitut i Stockholm som ljuddesigner. Men har otroligt mycket tankar som går runt och jag kan inte sluta tänka för jag försöker komma på något sätt att sluta tänka. Det ger mig ångest och tvekar en hel del på mig själv. Är lite orolig att jag inte kan genomföra utbildningen pga. tankeverksamheten.

Hoppas detta var hyffsat lättförstått men kom just hem från jobbet så jag är lite upp i varv. Jag har heller ingen diagnos så jag kan inte komma in på några samtal till någon psykolog än.

Har ni något tips på hur jag ska gå till väga?

Lite snabbt om mig.

Är 30 år och det var 6 månader sedan jag fick misstanke om AS. Har besökt en psykiater och har fått en remiss till en neuripsykologisk klinik och det tar ca: 5 månader innan jag kommer få en tid där. Under tiden så gott jag kan på egen hand.

Mvh Medborgarn

Enligt min erfarenhet så KAN jag inte byta specialintresse med egen vilja.

Jag känner igen mig väldigt väl i din beskrivning av dig själv. Jag har samma intressen, musik och ljuddesign, (jag har en andra världskrigs fetisch också) men orkar inte/saknar inspiration för att göra nåt på grund av mitt jobb som suger musten ur mig.

Jag tror inte att det går att tvinga sig själv till att byta intresse. Jag pluggade ljudteknik på Piteå musikhögskola för ett par år sedan och det gick inte så bra med studierna kan man säga, det fanns delar av utbildningen jag helt enkelt inte kunde få mig själv till att engagera mig i. Till slut blev jag deprimerad och isolerade mig. Det här var innan jag blev medveten om att jag var Aspergare.

Du gör helt rätt i att söka hjälp om du misstänker att du har AS.
Om du får en diagnos så finns det kanske möjligheter till att få hjälp med studier? Problemet är väl att det kan ta evigheter att komma nånvart med sjukvården. Jag tröttnade och vände mig till en privat klinik, men det kostade en hel del.

Hej och välkommen!

Jag tror inte heller man kan tvinga sig att bli intresserad av något om det inte kommer naturligt. Tyvärr alltså.

Detta har varit ett problem för mig också, särskilt i skolan.

Jag har också andra världskriget som specialintresse det är ju inte så användbart egentligen.
Men man kan ju spela spel och så.

Välkommen hit.
Jag har försökt bli intresserad av andra saker än jag har varit men det funkar aldrig. Ibland blir jag däremot intresserad av nya saker, av mig själv, och läser in mig på det. För några år sedan blev jag intresserad av de rent tekniska aspekterna av matlagning och mathistoria. Det jag inte är intresserad av, det ägnar jag mycket lite tid åt. Det jag däremot ÄR intresserad av, där suger jag åt mig kunskap som en tvättsvamp.

jag brukar variera i speciallintressen rätt mycket, men går in för alla stenhårt om man säger så

Samma här... jag vill byta, klarar (egentligen) inte av att byta. Men eftersom jag väldigt lätt intresserar mig för "nya" saker, "nya" områden hela tiden så får jag bara fler och fler specialintressen...

MsTibbs skrev:Enligt min erfarenhet så KAN jag inte byta specialintresse med egen vilja.

Hej igen, tack för alla svar och det kändes så bra efter jag läste dom och det gjorde mig på bra humör hela dagen. Tack för erat stöd!!


Jag ska inte försöka tvinga mig till att göra saker som inte går. Blir bara ledsen. Låter det komma som det kommer. Men har ställt in mig länge på att börja ljudskolan så det känns som om det vore dåligt att ge upp det nu.

Flawed

Jag har också andra världskriget som specialintresse det är ju inte så användbart egentligen.
Men man kan ju spela spel och så.

Ja det kan man dra nytta av i både strategi och kunskapsspel.

Inger

Hej och välkommen!

Detta har varit ett problem för mig också, särskilt i skolan.

Tack.
Känner igen detta när jag tänker tillbaka. När jag började gymnasiet så var det mycket med praktiska ämnen vilket passade mig mycket bättre.
Läste på El-programmet.

Cerulean

Jag känner igen mig väldigt väl i din beskrivning av dig själv. Jag har samma intressen, musik och ljuddesign, (jag har en andra världskrigs fetisch också) men orkar inte/saknar inspiration för att göra nåt på grund av mitt jobb som suger musten ur mig.

Jag tror inte att det går att tvinga sig själv till att byta intresse. Jag pluggade ljudteknik på Piteå musikhögskola för ett par år sedan och det gick inte så bra med studierna kan man säga, det fanns delar av utbildningen jag helt enkelt inte kunde få mig själv till att engagera mig i. Till slut blev jag deprimerad och isolerade mig. Det här var innan jag blev medveten om att jag var Aspergare.

Du gör helt rätt i att söka hjälp om du misstänker att du har AS.
Om du får en diagnos så finns det kanske möjligheter till att få hjälp med studier? Problemet är väl att det kan ta evigheter att komma nånvart med sjukvården. Jag tröttnade och vände mig till en privat klinik, men det kostade en hel del.

Synd att det inte gick så bra att prestera för dig där. Hade nog klarat det galant annars.

Sökte vård för jag blev trött på att inte veta vad som var fel. Det är för mycket som har gått på bekostnad pg.a allt.

Jag gjorde mitt första besök på NP. Träffade en arbetsterapeut och hon sa att det är svårt att säga om det är medfött eller uppväxtmiljön som grundat min personlighet. Hur som helst så känns det bra att jag har sökt vård nu. Visste inte vad som var fel och det gick på bekostnad av för mycket saker i livet.


Många tack igen.. Ha det bäst gott folk!

Hej och välkommen hit!

Att försöka att byta spår "mot sin vilja" tror jag inte funkar, som aspergare, då skulle du nog vara NT (neurotypisk eller "normal").

Nä, man får försöka anpassa tillvaron så den blir så aspie-vänlig som möjligt i stället. Rätt vad det är så är det nåt annat som fångar dig än WWII, eller att du kan utveckla en del av det åt nåt annat håll.

Själv har jag gott om f.d specialintressen. Ibland poppar de upp igen, ibland är det bara vurmer i några veckor eller månader.

Kanske du skulle forska i möjligheterna att få jobba mindre istället, eller jobba på ett annat sätt, eller på nåt sätt göra att du inte behöver bli så slut som du beskriver. Väggen är inte mysig att krocka med...

Jag hade ett rent helvete förra hösten då jag inte kunde utöva mitt specialintresse pga skador.

Varför ska man byta intresse?
Ett genuint intresse uppstår spontant och inte genom forcerade ansatser.

geocache skrev:Samma här... jag vill byta, klarar (egentligen) inte av att byta. Men eftersom jag väldigt lätt intresserar mig för "nya" saker, "nya" områden hela tiden så får jag bara fler och fler specialintressen...

Samma här. Ibland kan jag hålla upp från ett specialintresse en lång tid, men det kommer alltid igen på ett eller annat sätt.

Ibland kan jag engagera mig med djup entusiasm i något nytt, men är det inte ett genuint specialintresse, så dör det ut till slut. Jag kan inte tvinga fram ett intresse, men väl odla ett intresse genom olika knep.

Exempel här: bokbinderi, från den tid jag drev ett bokbinderi. Då visste jag allt om böcker och hur man framställer dem, men idag har jag glömt allt, och böcker är återigen bara något man läser.

Jag fungerar helt annorlunda än en del som skriver här i tråden.
Jag väljer och arbetar mig in i specialintressen hela tiden.
Annars skulle jag inte kunna dra nytta av mitt hyperfokus.

Det fungerar bevisligen för mig. Jag har just idag gjort mig
specialintresserad av det jag skall föreläsa om kommande vecka.
Bara att bestämma sig för vad man vill vara intresserad av,
och sen arbeta sig in i ämnet. Vissa ämnen är lättare än andra.

Tor

Jiodå, och det gör du med all respekt dessutom. Jag är garanterat inte ensam om att tycka att du gör ett hästjobb, TORatANDET. Jag har alltså den största respekt flr de diskussioner som försiggår och anhser att jag, ia ärlighetens namn, har druckit en del så kör på istället.

Jag tänker inte försöka byta specialintresse.

Tack för stöd!