Jag är väl inte direkt hälsofreak, men har ändå hela livet haft litet av ett specialintresse i vad jag stoppar i mig. Något som tydligen ofta har retat min omgivning till vansinne, då jag är ganska snabb på att anmärka om något inte är nyttigt och ofta insisterar på mycket precisa matvanor för mig själv. Vad jag tycker är bra och nyttigt stämmer heller inte med andra tycker, eller vad dietister tycker, vilket är en extra källa till friktion.

Just nu har jag ett aningen ätproblem, men det beror inte på mig, utan att jag har lyssnat på andra människor, så att de har rört till inne i mitt huvud, och mina egna tankar inte riktigt fungerar. (f-k är ett gammalsvenskt ord, läste jag i en gratistidning som kom idag, och det passar ganka bra här, dock i sin moderna betydelse)