Hittade detta i dagens pappers-GP.

(OBS ligger inte på öppna gp.se utan bara i mediearkivet om man är prenumerant.)

(mina kursiveringar)

insändaren skrev:Trots att både WHO och svenska riktlinjer rekommenderar sen avnavling har förlossningsklinikerna i VG-regionen som praxis att klämma av navelsträngen bara sekunder efter födseln. Men detta är inget självklart ingrepp. En av de första läkarna som insåg det galna i det här och som förgäves försökte sätta stopp för det var Erasmus Darwin, Charles Darwins farfar.

Vid tidig avnavling blir upp till 50 procent av barnets blod kvar i moderkakan. En mycket kraftig blodförlust alltså. Men enligt moder naturs plan ska navelsträngen fortsätta försörja barnet med syre under de första cirka tre till fem minuterna efter födseln medan det resterande blodet i moderkakan pulserar över, samtidigt som lungorna gör sig redo att överta andningen.

I det här blodet finns stamceller och annat viktigt skydd mot sjukdomar. Bland annat dopaminproducerande celler, något som personer med ADHD saknar.

Här har vi kanske förklaringen till att ADHD, autism med mera ökar lavinartat nu sedan navelsträngsblod (blodet i moderkaka och navelsträng) blev eftertraktat inom stamcellsforskningen, och avnavlingen därmed sker tidigare än någonsin?

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har man som förälder rätt att få information och man har rätt att begära sen avnavling även på de sjukhus där detta inte är praxis.

Men trots det informerar inte mödravården i VG-regionen om detta.

Linda Morge

före detta barnsköterska inom neonatalvården

Det där låter otrevligt. Vet man med säkerhet att det är dåligt för barnet att ta navelsträngen tidigt, eller vet man med säkerhet att det är bra att ta den sent?

Såklart är det VG-region som figurerar

Får drygt 600 träffar när jag googlar på 'avnavling adhd'. Gissa vad som är första träff? Den här tråden!!!!!!!!!!

Linda Morge har gjort en <a target="_blank" href="http://www.facebook.com/group.php?gid=98718282961">Facebook-grupp</a>.

Jag kollade lite och det verkar som att man främst klipper navelsträngen tidigt för att kunna undvika blödningar hos mamman, vid lossningen av moderkakan. Dvs det verkar som att anledningen inte inte utgår ifrån barnets hälsa.
Såg även ett gäng artiklar som förespråkar senare avklippning.

Dock har jag inte hittat något som relaterar till adhd eller as.

Jaha, man är felnavlad helt enkelt.

Men vår son mår bra enligt bvc och hans navelsträng klipptes direkt eftersom jag skulle akut sys för ett stort blokärl brustit. Vet ej hur det var då jag föddes.

Det var spännande, och om det är så, är det hemskt.

Jag tror att insändarskribenten har navelskådat ämnet lite för mycket. Hon framför en hypotes som är värd att undersöka, men den i "lavinartade" ökningen av antalet personer som diagnostiseras med ett eller fler NPF/AST ingår också det faktum att diagnoserna är nya, att fler diagnoser tillkommit (när jag var barn kunde man bara vara autistisk i betydelsen okontaktbar och förståndshandikappad) samt att det är först nu som man i skolan, på fritids och dagis uppmärksammar barn som misstänks ha ett NPF/AST. Många vuxna remitteras till utredning från en annan vårdenhet, t.ex. psykiatrin eller öron, näsa, hals (p.g.a. perceptionsstörningarna). Eftersom fler kommer ifråga för att utredas, så ökar och antalet diagnostiserade patienter. Att mitt i en sådan här etableringsfas enkom föra fram avnavlingen som orsak till ökningen av antalet diagnostiserade är dels en förenkling av biologin bakom AST och dels en felanvändning av den statistik hon har tagit del av.

Vad är det för fel med TV-hypotesen? Den är väl lika bra som navelhypotesen? Eller varför inte plocka fram datorspelshypotesen? Den borde ge utmärkt korrelation med antalet diagnoser.

rdos skrev:Vad är det för fel med TV-hypotesen? Den är väl lika bra som navelhypotesen? Eller varför inte plocka fram datorspelshypotesen? Den borde ge utmärkt korrelation med antalet diagnoser.

Tja, jag har sedan länge märkt att de som spelar TV-spel är eller blir hjärnskadade. Men det beror inte på syrebrist, utan på en långvarig exponering av musiken i Mario Bros.

Syrebrist vid födseln har påvisats kunna orsaka både temporära och permanenta hjärnskador. Det vore intressant att se om det svenska avnavlingsförfarandet är en delförklaring till de tidigare resultaten. De barn som visar sig ha håriga fötter och en låg, flat panna, skickar vi däremot som vanligt till dig, så att du kan använda dem i dina försök.

Bror Duktig skrev:Det där låter otrevligt. Vet man med säkerhet att det är dåligt för barnet att ta navelsträngen tidigt, eller vet man med säkerhet att det är bra att ta den sent?

Här står lite om argumenten för och emot tidig avnavling:

http://en.wikipedia.org/wiki/Umbilical_ ... procedures

insändaren skrev:I det här blodet finns stamceller och annat viktigt skydd mot sjukdomar. Bland annat dopaminproducerande celler, något som personer med ADHD saknar.

Dessa celler producerar dock inte dopamin i navelsträngen, utan det handlar om att de kan utvecklas till vilken del av fostret som helst, exempelvis dopaminproducerande nervceller. Vilket låter sig göras i laboratoriet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18447638

Lakrits skrev:Syrebrist vid födseln har påvisats kunna orsaka både temporära och permanenta hjärnskador.

Tror nog inte det är så enkelt. Det finns (vad jag minns) samband mellan npf och syrebrist, och det finns ju stollar som anser npf som en hjärnskada. Därmed skulle jag vilja kalla dessa resultat för "icke bevisat" så länge man inte kompenserat för övervikten av npf i gruppen med "hjärnskador".

Dessutom så är ju "hjärnskador" i det här sammanhanget inget som går att visa med fysiologiska mått, utan det handlar om tester som är biasade mot npf.

Lakrits skrev:Det vore intressant att se om det svenska avnavlingsförfarandet är en delförklaring till de tidigare resultaten. De barn som visar sig ha håriga fötter och en låg, flat panna, skickar vi däremot som vanligt till dig, så att du kan använda dem i dina försök.

Det var ju generöst. Det ska jag komma ihåg.

rdos skrev:

Lakrits skrev:Syrebrist vid födseln har påvisats kunna orsaka både temporära och permanenta hjärnskador.

Tror nog inte det är så enkelt. Det finns (vad jag minns) samband mellan npf och syrebrist, och det finns ju stollar som anser npf som en hjärnskada. Därmed skulle jag vilja kalla dessa resultat för "icke bevisat" så länge man inte kompenserat för övervikten av npf i gruppen med "hjärnskador".

Dessutom så är ju "hjärnskador" i det här sammanhanget inget som går att visa med fysiologiska mått, utan det handlar om tester som är biasade mot npf.

Även personer som ärvt NPF-gener kan få riktiga hjärnskador. Min syrra t ex som blev döv mm just p g a syrebrist vid födseln.

Men hon är väl en 'icke-hörande personlighetstyp'...

rdos skrev:

Lakrits skrev:Syrebrist vid födseln har påvisats kunna orsaka både temporära och permanenta hjärnskador.

Tror nog inte det är så enkelt. Det finns (vad jag minns) samband mellan npf och syrebrist, och det finns ju stollar som anser npf som en hjärnskada. Därmed skulle jag vilja kalla dessa resultat för "icke bevisat" så länge man inte kompenserat för övervikten av npf i gruppen med "hjärnskador".

Dessutom så är ju "hjärnskador" i det här sammanhanget inget som går att visa med fysiologiska mått, utan det handlar om tester som är biasade mot npf.

Skador på en hjärna i utveckling kan ge olika typer av symptom. Eftersom det enligt en så distingerad forskare som du själv ännu inte är bevisat att NPF/AST endast är genetiskt betingat, så vore fortfarande en undersökning av det här slaget intressant. Den skulle inte fastslå annat än samband mellan två parametrar, men det är på det viset man kommer ner mot kärnan i det man vill studera. Dina egna idéer om vad NPF/AST egentligen är ger en långt större påverkan av bias än om jag, som inte har en färdig uppfattning i frågan, skulle göra samma försök.

Det man tittar på med de moderna metoder som har tillkommit se senaste decennierna, är skillnader i aktivitet i hjärnan mellan två försöksobjekt (el. "personer" för de som anser att det finns ett människovärde) som stimuleras på samma sätt. De undersökningar som har gjorts på sådana som vi har visat att det finns skillnader mellan normalpopulationen och de som har ett NPF. Det visar att hjärnan fungerar annorlunda hos oss (vilket vi redan misstänkt), men naturligtvis inte orsaken i det enskilda fallet. Det kan vara så att stress av något slag, t.ex. syrebrist, under fosterstadiet eller vid födseln kan förstärka den fysiologiska utvecklingen av hjärnan som bestäms av vår genuppsättning.

NPF/AST är en genetiskt betingad abnormitet medan en hjärnskada av den typ som diskuteras här är förvärvad. Det är mycket möjligt att de två kan sammanstråla. Vi bör ta reda på om så är fallet för att lära oss så mycket vi kan om våra NPF/AST, både om avnavlingen orsakar skador rent generellt och om det finns en övertalighet av NPF/AST hos de som har avnavlats på det här sättet. Det finns ingen anledning att kväva forskning bara p.g.a. att den inte passar din syn på sakernas tillstånd. Och om du inte kan se alla andra lärdomar som kan bli resultatet av ett sådant här försök så borde du ta av dig skygglapparna, balaklavan och Stevie Wonders glasögon (han vill nog få tillbaka dem). Man lär sig alltid mer om det som finns runtom det man undersöker, än själva objektet. Orsaken är att varje gång man öppnar en kunskapsdörr, så finns det tusen nya dörrar bakom den. Att du tror att jag skulle göra ett sådant här försök för att till varje pris bevisa en hypotes som du verkar tro att jag förfäktar, det visar mer hur du tänker än hur jag tänker. Jag skiter i vilket som visar sig vara rätt, jag vill helt enkelt bara veta hur det är. Det räcker för mig.

[EDIT]: Jag kan förtydliga att människovärdet beror på hur man räknar. Men eftersom människan anses vara nära grisen, sett till fysiologin, så vågar jag påstå att människovärdet just nu ligger på 12 kr./kg (JA).

Lakrits skrev:Skador på en hjärna i utveckling kan ge olika typer av symptom. Eftersom det enligt en så distingerad forskare som du själv ännu inte är bevisat att NPF/AST endast är genetiskt betingat, så vore fortfarande en undersökning av det här slaget intressant.

Såklart att det är intressant. Frågan om npf är helt genetiskt eller inte är egentligen en icke-fråga, eftersom npf i sig är en symptomdiagnos som kan förändras i framtida resonemang kring DSM. Npf är helt enkelt inget enhetligt begrepp, lika lite som AS/Autism eller ADHD. Det är just därför som jag inte använder något av dessa begrepp, utan begreppet "Aspie", som jag anser som en personlighetstyp.

Lakrits skrev:Den skulle inte fastslå annat än samband mellan två parametrar, men det är på det viset man kommer ner mot kärnan i det man vill studera. Dina egna idéer om vad NPF/AST egentligen är ger en långt större påverkan av bias än om jag, som inte har en färdig uppfattning i frågan, skulle göra samma försök.

Snarare har vi olika typer av bias. Om man inte tänker i breda "syndrom" så kan man hitta samband som egentligen inte finns, eller som har helt andra orsak-verkan samband än vad man tror.

Lakrits skrev:Det man tittar på med de moderna metoder som har tillkommit se senaste decennierna, är skillnader i aktivitet i hjärnan mellan två försöksobjekt (el. "personer" för de som anser att det finns ett människovärde) som stimuleras på samma sätt. De undersökningar som har gjorts på sådana som vi har visat att det finns skillnader mellan normalpopulationen och de som har ett NPF. Det visar att hjärnan fungerar annorlunda hos oss (vilket vi redan misstänkt), men naturligtvis inte orsaken i det enskilda fallet. Det kan vara så att stress av något slag, t.ex. syrebrist, under fosterstadiet eller vid födseln kan förstärka den fysiologiska utvecklingen av hjärnan som bestäms av vår genuppsättning.

Inte enbart. Bland för tidigt födda barn finns hög överrepresentation av ADHD (och sannolikt andra npf). Det finns alltså kopplingar mellan förlossningskomplikationer och npf. När det finns sådana kopplingar, finns inget som säger att det inte oxå kan finnas kopplingar mellan t.ex. navelsträngen kring halsen och npf (vilket kan leda till syrebrist).

Det finns naturligtvis flera hypoteser kring varför ADHD har högre förekomst bland för tidigt födda. En är att det handlar om skador. En annan möjlig teori är att det är den genetiska bakgrunden i sig som ger ökad risk, och att dragen inte alls har med den för tidiga födelsen att göra, utan att risken är förhöjd om föräldrarna har npf.

Tänker man inte i "breda syndrom" så kan man lätt förledas att tro att det finns orsakssamband som egentligen inte finns. Då är vi tillbaka till TV-teorin och dataspelsteorin. Dessa kan ju visas med korrelationer, men är de giltiga bara för det?

Så vad du egentligen säger är att vi båda har rätt. Så trevligt och svenskt och meningslöst och väldigt, väldigt PK. Tänk att min oförmåga att klara av saker är ett personlighetsdrag som har med min autism att göra, och inte ett funktionshinder. Bara att ta mig själv i kragen, med andra ord. För personlighetsdrag går att förändra. Det kanske tar femtio år till, men det är det värt för att få dö normal.

Du tar upp AD(H)D och för tidig födsel. Jag vill lägga till en aspekt. Det vore även intressant att se om NPF hos båda föräldrarna eller hos en av dem ökar risken för för tidiga födslar, alltså att din tanke reverseras.

Det sker bland andra djur att genetiska egenheter, som är såpass ofarliga att de endast ger ett måttligt förhöjt selektionstryck, ger oväntade effekter. En av dem är för tidiga födslar eller sämre ägg, som ger en lägre överlevnad hos avkomman. Eftersom mycket av ekologin bygger på fågelforskning, så har det här framförallt observerats just hos fåglar, men även hos boskap där en oönskad effekt av avel ofta är abnormiteter i samband med t.ex. kalvning. Numera kallas ju genuttryck för epigenetik (jag minns macroarray-tiden med fasa) och det är framförallt här man har kunnat se skillnader mellan individer, för genomet mellan t.ex. två koraser skiljer sig inte tillräckligt mycket för att alla egenheter skall kunna förklaras. Men ibland blir det helt enkelt fel i huvudet på de som sköter avelsarbetet, som i fallet Belgisk blå, där problemen låg i fysiologin och inte dolda i generna (de hade struntat i att ge de stackars djuren tillräckligt med bäckenplats för att föda naturligt i sin jakt på en högre slaktvikt).

Lakrits skrev:Tänk att min oförmåga att klara av saker är ett personlighetsdrag som har med min autism att göra, och inte ett funktionshinder.

Finktionshinder uppkommer ju beroende på omgivningen. Därför kan ju olika personlighetsdrag ge upphov till funktionshinder.

Lakrits skrev:Bara att ta mig själv i kragen, med andra ord. För personlighetsdrag går att förändra. Det kanske tar femtio år till, men det är det värt för att få dö normal.

Nej, varför skulle det vara det?

Lakrits skrev:Du tar upp AD(H)D och för tidig födsel. Jag vill lägga till en aspekt. Det vore även intressant att se om NPF hos båda föräldrarna eller hos en av dem ökar risken för för tidiga födslar, alltså att din tanke reverseras.

Håller med. Detta skulle vara väldigt intressant. Min gissning är att risken är högst om en har npf och lägst om båda är NT.

rdos skrev:

Lakrits skrev:Bara att ta mig själv i kragen, med andra ord. För personlighetsdrag går att förändra. Det kanske tar femtio år till, men det är det värt för att få dö normal.

Nej, varför skulle det vara det?

För att det är komplicerat att raljera utan att vara raljant och mycket roligare att dra saker till sin absurda spets än att faktiskt försöka bry sig om ämnet (när ämnet är ointressant).

Lakrits skrev:Numera kallas ju genuttryck för epigenetik (jag minns macroarray-tiden med fasa) och det är framförallt här man har kunnat se skillnader mellan individer, för genomet mellan t.ex. två koraser skiljer sig inte tillräckligt mycket för att alla egenheter skall kunna förklaras.

Alla genuttryck styrs inte epigenetiskt, exempelvis kan uttrycket styras genom att någonting i miljön påverkar en [WikiSve]transkriptionsfaktor[/WikiSve] för generna i fråga. Ett tydligt exempel är alligatorägg, om äggen förvaras under 30 C utvecklas alla till honor, om äggen förvaras över 34 C utvecklas alla till hanar.

På vilket sätt menar du att rasskillnader inte kan förklaras genetiskt? Epigenetiska markörer förändras efter ett par generationer, så de kan heller inte användas för att förklara skillnaden mellan raser.

Enklaste förklaringen till att små genetiska förändringar ger stora förändringar i fenotypen är att förändringarna sitter i gener som reglerar andra geners aktivitet. Exempelvis i genen för en transkriptionsfaktor. Kanske i en <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Enhancer_(genetics)" target="_blank">enhancer</a>.

Lakrits skrev:Men ibland blir det helt enkelt fel i huvudet på de som sköter avelsarbetet, som i fallet Belgisk blå, där problemen låg i fysiologin och inte dolda i generna (de hade struntat i att ge de stackars djuren tillräckligt med bäckenplats för att föda naturligt i sin jakt på en högre slaktvikt).

Du får det att låta som att man man fått fram Belgisk blå genom att bara fokusera på muskulariteten och i övrigt strunta i djurens välbefinnande. Men den ökade muskelmassan var inget som långsamt avlades fram, utan var en plötslig förändring som berodde på att genen för myostatin blev defekt, ett protein som bromsar musklernas tillväxt.

En ko med okontrollerad muskeltillväxt kan aldrig få tillräckligt med bäckenplats.

tveskägg skrev:

Lakrits skrev:Numera kallas ju genuttryck för epigenetik (jag minns macroarray-tiden med fasa) och det är framförallt här man har kunnat se skillnader mellan individer, för genomet mellan t.ex. två koraser skiljer sig inte tillräckligt mycket för att alla egenheter skall kunna förklaras.

Alla genuttryck styrs inte epigenetiskt, exempelvis kan uttrycket styras genom att någonting i miljön påverkar en [WikiSve]transkriptionsfaktor[/WikiSve] för generna i fråga. Ett tydligt exempel är alligatorägg, om äggen förvaras under 30 C utvecklas alla till honor, om äggen förvaras över 34 C utvecklas alla till hanar.

På vilket sätt menar du att rasskillnader inte kan förklaras genetiskt? Epigenetiska markörer förändras efter ett par generationer, så de kan heller inte användas för att förklara skillnaden mellan raser.

Enklaste förklaringen till att små genetiska förändringar ger stora förändringar i fenotypen är att förändringarna sitter i gener som reglerar andra geners aktivitet. Exempelvis i genen för en transkriptionsfaktor. Kanske i en <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Enhancer_(genetics)" target="_blank">enhancer</a>.

Lakrits skrev:Men ibland blir det helt enkelt fel i huvudet på de som sköter avelsarbetet, som i fallet Belgisk blå, där problemen låg i fysiologin och inte dolda i generna (de hade struntat i att ge de stackars djuren tillräckligt med bäckenplats för att föda naturligt i sin jakt på en högre slaktvikt).

Du får det att låta som att man man fått fram Belgisk blå genom att bara fokusera på muskulariteten och i övrigt strunta i djurens välbefinnande. Men den ökade muskelmassan var inget som långsamt avlades fram, utan var en plötslig förändring som berodde på att genen för myostatin blev defekt, ett protein som bromsar musklernas tillväxt.

En ko med okontrollerad muskeltillväxt kan aldrig få tillräckligt med bäckenplats.

Jag vet. Men jag brydde mig inte om att utveckla svaren eftersom det här inte är en föreläsning utan ett kort inlägg där det är möjligt att dra breda penseldrag med exempel. Jag har en god förståelse för avelsarbete i boskap, agronom som jag är, och jag har forskat tillräckligt länge inom mykologi och genetik för att, om du anser det nödvändigt, hålla en föreläsning för dig. Jag borde inte ha varit så kategorisk i fråga om genuttryck, men det står vad det står och det står jag för att det står.

Jag tänker inte, varken nu eller senare, utveckla varje liten pyttig del av de begrepp jag tar upp bara för att du annars får för dig att jag inget vet. Lyft ditt huvud från förstoringsglaset och förstå att ibland talar man om lärdes jobb på annat språk än latin. Och tro inte att jag har har en vanföreställning om min kompetens, jag vet dess begränsningar. Men jag vet också att om jag vill visa på något, så bifogar jag inte all fakta som ligger bakom. I det här fallet uttryckte jag mig slarvigt och jag ber dig om ursäkt om jag har sårat dig genom det.

Exemplen var menade att visa på dels ett exempel där man jämför två raser genetiskt och dels när man drar nytta av förändringar i genomet och bortser från problem som finns i en ras. Allt som är oss är gener som är aktiva eller avstängda under olika delar av livet. Men en del förändringar, som defekten inom Belgisk blå, och hur vi ställer oss till dem har mindre att göra med vårt intresse för hur saker och ting fungerar utan mer att göra med vårt intresse att få ut en stor slaktvikt från varje djur. De som stod för avelsarbetet hade ett etiskt val, något som de tog itu med först när folk började protestera. Man behöver inte gå ner på regulationsnivå för att förklara den rasens fysiologi, något som ofta behövs inom t.ex. mykologi för att skilja två närliggande arter ifrån varandra.

Själv tror jag inte att npf har med gener direkt att göra (då skulle man hittat skillnaden vid det här laget). Jag tror inte heller att beteende finns i gener (det finns alltför få gener för att kunna koda för komplexiteten i beteende hos högre djur). Det handlar istället om andra mekanismer. CNV (Copy Number Variation) verkar betydligt mer lovande för att koda för beteenden. I de review-rapporter jag fick om kunskapsläget kring autism så pratas oxå om CNVs, så det är inte alls osannolikt. Att beteendeskillnader som är gemensamma för ett helt kollektiv / art skulle kodas epigenetiskt tror jag inte på. Det låter inte som något effektivt sätt för en art att hålla sig kompatibel med sina egna och inkompatibel med närliggande arter.

Lakrits skrev:Men jag brydde mig inte om att utveckla svaren eftersom det här inte är en föreläsning utan ett kort inlägg där det är möjligt att dra breda penseldrag med exempel. Jag har en god förståelse för avelsarbete i boskap, agronom som jag är, och jag har forskat tillräckligt länge inom mykologi och genetik för att, om du anser det nödvändigt, hålla en föreläsning för dig.

Jag tänker inte, varken nu eller senare, utveckla varje liten pyttig del av de begrepp jag tar upp bara för att du annars får för dig att jag inget vet. Lyft ditt huvud från förstoringsglaset och förstå att ibland talar man om lärdes jobb på annat språk än latin.

Det var just din latinanvändning jag reagerade på - "genuttryck", "epigenetik" och "microarray". Jag tänkte att du kanske använde fackuttryck på ett felaktigt sätt bara för att få saker att låta mer avancerade än vad de är. När en person som inte läst nån biologi läser ditt inlägg kommer den ju att tänka "Oj här står några krångliga ord som jag inte förstår, det är här är för avancerat för mig för att kunna ifrågasätta".

Så därför tog jag och ifrågasatte det du skrev.